Christian J

Ser att GHL Mitras inte har nämnts i tråden. Jag köpte dessa eftersom de verkar ge mindre skuggning och discoeffekt än de flesta andra LED-belysningar (har dock ej jämfört). Färgblandning åstadkoms genom att sätta dioder av olika färg tätt ihop i kluster utan linser, skuggning undviks genom att placera klustrena så långt isär från varandra som möjligt. PC-editorn känns lite halvfärdig men funkar, även om USB-sladd krävs (iaf på mina). Programmering via knapparna på lamporna är omständligt. Hybridramper är nog bäst, men jag ville slippa rörbytena.

Det gröna? Det ser ut som den här kalkalgen http://www.masa.asn.au/masawiki/index.php/Neomeris

Jag provade att öppna luftskruven helt, och nu efter en vecka verkar det fungera aningen bättre: mer men tunnare avskum, mindre beläggning i stigröret och kanske mindre sega bubblor som blockerar. Även vattennivån kan påverka skummet enligt den nya versionen av manualen.

Fast någonstans borde väl denitrifaktion äga rum (eftersom nitrathalten inte ökar i vattnet)? Men kanske inte långt inne i stenen. Ja det finns säkert bättre metoder, så det är synd att tvingas kompromissa med aquascapen bara för att få plats med mer sten för vattenreningens skull. Om du menar djupt inne i stenen kan jag hålla med, men att sådana bakteriepopulationer dör ut skall väl inte ses som något negativt? När de brutit ner de döda organismerna har de ju fullgjort sitt syfte och behövs inte mer. Det sägs ofta att fosfat i akvarievattnet på något sätt kan lagras i levande sten (även i gamla, inkörda akvarier), för att senare frigöras igen om fosfathalten i det omgivande akvarievattnet sänks (t ex genom vattenbyten). Jag vet inte om det stämmer, eller hur det isf går till (det kan knappast vara genom diffusion, eftersom stenens volym är försumbar i förhållande till akvariets), men om det är sant borde det väl äga rum under kureringen också?

Enligt mina gamla anteckningar hade jag ett par 1993, tydligen gav de sig på en Fromia-sjöstjärna efter 2-3 månader men inget annat. Jag hade bla kolonianemoner, skivanemoner, mjukkoraller, Tridacna, LPS och SPS vid samma tid, dock ej Acropora. Räkorna levde bara ett halvår, kanske fick de för lite mat eller så blev de dödade av någon (t ex en liten mantisräka som jag gärna gav skulden för allt).

Är det Rhynchocinetes durbanensis du tänker på? Annars finns det många fler arter i samma släkte, kanske samtliga kallas kamelräkor (eller Dancing shrimp) om de förekommer i handeln. Intrycket jag får är att de rör koraller om den inte hittar någon annan mat, men det kanske även skiljer mellan olika arter i släktet: "We recommend to keep the shrimp separately in another tank, because the shrimp will eat the coral tissue as well after all flatworms, eggs and snails are eaten." http://www.korallen-zucht.de/pages-en/service/flatworm-and-monti-snail-eaters.html "this is a poor choice for the reef aquarium, as it will feed upon coral polyps besides scavenging for other available foods. If you insist on keeping it in a reef aquarium, shrimp pellets dropped in the camelback’s vicinity just prior to the system lamps shutting down for the day will serve as a hedge against that behavior" http://www.tfhmagazine.com/details/marine-invert/rhynchocinetes-durbanensis.htm

På http://reefrocks.net/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=59 skriver de att själva stenen "has been formed by the release of gas pockets created by the decay of living organisms", kanske fosfaten kommit från dessa organismer? Men denna typ av sten verkar alltså inte ha bildats av koraller och har aldrig varit "levande sten", den är bara lik till utseendet. På https://www.reefcleaners.org/aquarium-store/florida-reef-rock-30lbs-free-shipping säljer de sten som är "mined from an ancient reef 30 miles inland", och som behandlats med "a long soak in a deep water well to prevent leaching of phosphates", så jag antar att fosfat följt med den nyss uppgrävda stenen, men varifrån det kommer vet jag inte. Det kanske är gödsel från jordbruket... Vad gäller "riktig" levande (eller före detta levande) sten kan jag tänka mig att döda maskar och andra djur kan utgöra en fosfatkälla ganska långt in i en sten, men det mesta döda organiska materialet antar jag finns närmare ytan.

Jag med. Fast med en sådan filterbit får man bara nitrifikation. Levande sten kan väl åstadkomma denitrifikation också (även om jag inte vet hur/var)? Här är en skeptisk artikel av Shimek (som jag bara skummat igenom) med tillhörande forumdiskussion (som jag inte läst än): http://reefkeeping.com/issues/2004-05/rs/feature/index.php http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=368302

Att sten är död djupt inne är nog inget problem i sig, förutsatt att den lakats ur så inget dött organiskt material finns kvar. Möjligen kan vissa typer av död sten uppgrävd från fossila korallrev läcka fosfat. Vet inte hur vanligt det är eller om det ens finns sådan sten i Sverige, hittar tyvärr ingen källa just nu utom http://reefrocks.net/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=59 (längst ner). Fast även levande sten läcker fosfat om den är färsk (ej kurerad). Personligen skulle jag nog föredra kurerad levande, eftersom man då slipper allt besvär med att laka ur och stenen ser mer levande ut redan från början.

Det går utmärkt att borra (utanför akvariet) så länge stenen inte spricker, stenmjölet kan man lätt skölja bort i en hink. Man kan även såga i sten, vad jag minns bestod innanmätet av vanlig vit kalksten några centimeter innanför ytan. Om du borrar massor med hål i stenarna kanske större korallkolonier kan stickas hålen med nylonskruvar eller rör (hur man får fast skruvarna i korallkolonin kanske någon annan kan svara på). Mindre fraggar borde väl gå att limma fast. Lite inspiration om hur man kan montera sten: http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/103-december-2011-tank-of-the-month http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/66-tank-of-the-month (notera betongstenarna underst som stabiliserar varje pelare)

Det här var intressant: "Stationary tomonts were easily seen with the naked eye against the black background... The tomonts detected using this method were carefully detached using a fine paintbrush" källa: http://www.int-res.com/articles/dao/25/d025p159.pdf Det går alltså att se tomonter (cystorna på botten) med blotta ögat, iaf om man använder svarta behållare. Så om man tillämpar TTM/tank transfer/hinkmethoden kan man kanske fortsätta göra hinkbyten så länge man upptäcker nya tomonter, för att vara på den säkra sidan? Och att en liten pensel räcker för att lossa tomonterna tyder på att de inte sitter fast särskilt hårt, så man kanske borde undvika en stark stråle från cirkulationspumpen. Kanske man borde försöka få fiskarna att hålla sig stilla också?

Det kanske skulle funka, fast det kan nog vara ganska stor skillnad mellan olika stenar (både beroende på skick och struktur) så testet kanske inte säger så mycket trots allt. Dessutom tar det ett tag för ett kar att bli inkört, så man kan nog inte lita på testresultaten i början. Därefter måste inkörningen göras om en gång till med den döda stenen...

Om det ena karet varken innehåller sten, sand eller ens någon form av biologiskt filter så tror jag inte det är ett meningsfullt experiment. Det enda du möjligen kommer att att se är att någon form av substrat för bakterier är viktigt, vare sig substratet består av levande sten, död sten, sand eller filtermaterial . För att testa effekten av just levande sten bör man kanske jämföra med t ex död sten (kanske helst gjord av före detta levande sten, så att strukturen är densamma). Sant, å andra sidan kommer korallerna tids nog att påverka aquascapen mer än stenen (såvida du inte har väldigt mycket sten och väldigt små koraller). Generellt tror jag det är bäst att använda sten i karet enbart av estetiska skäl, och låta vattenreningen äga rum i t ex en sump (där man kan använda levande sten eller något annat). Då kan du använda precis den mängd (och typ av) sten du vill i karet utan att behöva tänka på vattenreningsaspekten, och du kan byta ut stenen i sumpen i framtiden om du skulle vilja utan att behöva ändra på aquascapen. Har inte provat själv, men många verkar göra just så.

Jo, men många kanske dör på olika sätt innan de hittat en fisk, det är det jag skall testa nu. Jämför att hundratals theronter bara behöver simma ett par centimeter för att hitta en sovande fisk, med att de först sprids över hela akvariet. Theronternas infektionsrisk är starkt minskad efter bara 6-8 timmar, enligt http://edis.ifas.ufl.edu/fa164

...så om man sätter fisken i en bur uppe vid vattenytan kanske theronterna vid botten har svårare att komma åt den? I likhet med UV-sterilisering kanske det inte botar fisken helt, men det kanske åtminstone räddar livet på den. Kanske den rentav utvecklar immunitet med lite tur. Skall försöka testa detta om jag lyckas fånga in min sjuka fisk. Uppdatering: fisken gick lätt att fånga så här på natten när den sov, så experimentet kan starta omedelbart!

Bakgrunden verkar vara http://edis.ifas.ufl.edu/fa164 som skriver: "Yoshinaga and Dickerson (1994) observed, in laboratory studies, that theronts were released only between the hours of 2:00 am and 9:00 am, even in total darkness; some suggest this strategy increases the chance for theronts to find a host, as many fish may be resting or closer to substrate during this time period." Sedan har http://reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2383310 lagt till följande efter ovanstående stycke (utan att ange källa eller hålla isär citatet och sin personliga åsikt): "This is why I always suggest moving fish during tank transfer quarantine protocols in the morning." Jag förstår inte riktigt logiken i den sista meningen. För det första borde det väl inte finnas några frisimmande theronter under TTM-behandlingen (det är ju själva poängen med TTM)? Och om det finns theronter (t ex genom att tomont-cystor följt med fisken vid hinkbyte?), så borde man väl snarare flytta fisken före kl 02:00, innan de blivit frisimmande och kan infektera fisken? Bara på fisk, men cystor (tomont-stadiet) kan följa med på t ex levande sten, så egentligen bör denna förvaras i ett fisklöst kar ett par månader.

Precis, dessutom verkar det dessutom inte ens stämma att den dör ut, enligt den länkade sidan. Däremot kanske den dör ut om samtliga fiskar utvecklar immunitet, så att den inte kan föröka sig av den anledningen? Men det kan också vara så att fiskarnas immunitet inte är 100% effektiv, vilket kanske gör dem till symptomfria bärare. Karantän botar inte prick, det var väl bara det artikeln ville säga? Däremot minskar risken att dina befintliga fiskar smittas av en sjuk nykomling, och du har möjlighet att försöka bota den nya fisken på olika sätt. I värsta fall dör den nya fisken, men då har du i alla fall räddat de gamla. Om det är ett bra karantänsakvarium blir nog inte fisken stressad, tvärtom kan den känna mindre stress eftersom den inte störs av andra aggressiva fiskar och får äta ifred. Möjligen kan fiskar blir skygga av att gå ensamma, men det är iaf bättre än att bli jagade. En spegel mot akvarierutan kanske piggar upp en ensam fisk.

Jag kan hålla möjligen med om det så länge det rör sig om kar som är kontinuerligt i drift (månader), och om det stänker mycket från dem. Men om en TTM-hink verkligen kan sprida prick genom luften, så har jag svårt att förstå varför vattnet som följer med fisken vid hinkbytet skulle vara så mycket säkrare.

Några andra idéer: - Ställa sumpen bredvid akvariet istället för under. Detta skulle faktiskt lösa samtliga tekniska problem. - En liten (men hög) sump stående i en större (men lägre) tom säkerhetsbalja. Vid översvämning svämmar sumpen över i baljan. Anledningen till att inte bara använda baljan som sump är att det normala vattenståendet i den inte skulle ge någon säkerhetsmarginal då. - Extra flottörer som bryter strömmen till osmolatorn vid översvämning. Känns lite onödigt komplicerat.

Tyvärr har jag inte utrymme för en såpass hög sump inuti skåpet, annars låter det som en god idé.

Kan den här vara nåt? https://reefbuilders.com/2016/05/26/tunze-stream-3-introduces-magnetic-levitation-to-water-pumps/

Jag funderar på att skaffa en sump (ihop med Tunzes överrinningsbox 1074/2). Hur bör man undvika översvämningar i sumpen? 1. Som bekant kan returslangen från sumpen till akvariet fungera som bakåthävert om returpumpen stannar. En del förespråkar en extra säkerhetsmarginal i sumpen för detta, men varför inte eliminera hävertrisken helt genom att sätta utflödet 1-2cm över vattenytan i akvariet? Eller blir det för mycket plask och vattenstänk då? Enligt manualen behöver överrinningsboxen ett vattenflöde på minst 300liter/timme, vilket inte låter så farligt för returslangen tycker jag (ens om man dubblade det flödet). Annars kanske man kan fördela trycket på returflödet med förgreningar eller liknande alldeles ovanför vattenytan på akvariet. 2. Om osmolatorn skulle gå sönder (trots säkerhetsflottören) och tömma hela sötvattensreservoaren i akvariet så kommer allt detta vatten också att hamna i sumpen. Är detta en reell risk, och hur skyddar sig sumpägare isf från det? I mitt fall skulle det röra sig om upp till 25 liter sötvatten, förutom kanske 15 liter akvarievatten från en hävert på returslangen. Det skulle alltså behövas en säkerhetsmarginal på 40 liter i sumpen, något jag inte alls har utrymme för.

Kom nu ihåg att jag la i tomma snäckskal från en akvarieaffär en månad innan, visserligen efter att ha blötlagt dem i sötvatten ett dygn och sedan lufttorkat dem i 48 timmar. Möjligen skulle lite fukt ha kunnat finnas kvar längst in i skalen, där tomonter kunnat överleva. Det vore ju otroligt försmädligt om detta är orsaken. Ännu mer förargligt att inte kunna veta säkert.

En förflyttning räcker väl? Då har tomonten sammanlagt haft 6 dagar på sig att kläckas (3 dygn sägs vara kortaste tiden).

Jag har funderat lite på om det verkligen stämmer. Enligt en del källor har protomonter svårt att fästa vid syntetmaterial och bilda tomonter, så kanske tomonter även har lätt att lossna från vissa underlag? Om de sedan följer med vattnet till nästa hink så kan de hinna kläckas och infektera fisken igen. Kanske man borde ha lite sand på botten av hinken för att hjälpa dem. Och om det är ofarligt att lite vatten följer med fisken, varför skriver en del att man inte bör förvara olika behållare nära varandra (eller ens i samma rum) pga smittorisken genom vattenstänk? Jag lät faktiskt mina TTM-hinkar stå på golvet nedanför visningskaret, men jag använde inte luftpumpar (som kan ge vattenstänk) och jag täckte delvis över TTM-behållarna med lock. Det hade gått utan fisk i 10 11 veckor, så det borde varit prickfritt. Inget annat hade heller satts i under denna tid.