Klubbsson

Uffe2, vi verkar vara rätt intresserade av energiteknik bägge två. Ska vi ta en vecka på oss och skriva en artikel om grundläggande energiteknik i akvariesamanhang?

Ska vi försöka att reda ut begreppen vad som händer?, Jag spinner vidare på Sitgigema´s inlägg "1 kilo is som smälter kyler 80 liter vatten 1 grad. Det kallas smältvärme i fysiken. 1 kilo vatten som avdunstar kyler 589 liter vatten en grad. (vid +25 grader) Det kallas ångbildningsvärme." Specifik värmekapacitet: Hur mycket energi går det åt att värma ett kilo en grad. (c / kJkg-1K-1) Vatten 4,19 kJ Luft 1,01 kj (ca 1,2 kubikmeter luft) Konduktivitet För att sänka temperaturen en grad i ett kar med 100L vatten och vi antar att luften blir 0,2 grader varmare efter ha passerat karet. 4,19/(1,01*0,2) *100 = 207 207*1,2=250 Vilket skulle betyda att 250 kubikmeter luft måste passera karet för att sänka det en grad. Det käns inte fullt rimligt. Temperatursänkning genom avdunstning i vårt 100L kar Specifikt ångbildningsvärme för vatten 2260 kJ/kg 4,19*100/2260 = 0,18 kg Om det avdunstar knappt 2 deciliter vatten så sänks temperaturen en grad. Och det är ju en viss skillnad från förra exemplet. Men vad bestämmer hur mycket vatten luften kan innehålla? (Luftens relativa fuktighet) Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft. När man sänker temperaturen tills man får utfällning av vatten (eller is) den temperatur där den första utfällningen sker kallas daggpungt. Idag ligger den på 9,5 grader i Eskilstuna, vilker är högre än i går. Och har man en relativ luftfuktighet på 100% dvs daggpungten kan ingen avdunstning ske. Det här resonemanget ger därför att det är efektivare att omge karet med torrluft än kall. Men den fuktiga luften måste ju ledas bort, och det är där fläkten blir så betydelsefull. ett AC agregat sänker luftens temperatur, men den sänker även daggpungten. (det droppar vatten på den kalla sidan) Men även en luftavfuktare skulle kunna fungera väl. Kylning med is i 100L karet. 4,19*100/334 = 1,25 kg is för att sänka en grad i 100L karet. Det funkar hyfsat, och ger en snabb avkylning. Jag reserverar mig för alla felaktiga benämningar och uttryck, jag har igentligen inte tid att skriva detta men kunde inte låta bli att krafsa ned något jag kan renskriva senare.

Stål är generellt sett en ganska ofarlig metall. koppar och mässing är betydligt farligare.

Ni som bor i närheten av östra svealand kommer ha god verkningsgrad på fläkten i dag. Daggpungten ligger på 4,1 grader, dvs luften är väldigt torr. Wang, du kanske borde prova ditt kylagregat en dag som denna.

Glöm inte att det fins flera metaller som tål saltvatten. Om man ser att axeln rostar är det läge att välja en annan pump.

Visst funkar det med en 150w, det blir ju lite mörkt på kanterna men det fins ju massor av djur och plantor som vill ha det lite mörkt. Det skulle ge dig goda möjligheter att blanda mellan ljuskrävande och ej ljuskrävande koraller. Jag ser det mer som en smaksak för vad man vill göra med sitt kar.

Det är ju rättvanligt att folk tycker att man ska skaffa piraya till saltkaret och hajar till malawikaret. Stackarna som står i butik och kränger fisk om dagarna har det nog inte allt för lätt ibland.

Någon som kan något om denna gynnare som ligger och lurar i Nordsjön? Hur vanliga är dom? Hittade lite info, Bläckfisken Eledone cirrhosa kallas också för "åttaarmad bläckfisk", eller på engelska "curled octopus",eller "lesser octopus". Den kan bli 50 cm lång med en armvidd på 70 cm. Den förekommer i Nordsjön vid klippkuster och på djup 5-200 m. Mellan juli och oktober lägger honan ca. 800 ovala stjälkförsedda ägg i grupper mellan stenar och i klippsprickor. Efter kläckning har de ett frisimmande larvstadium på ca en månad. De vuxna djuren lever på krabbor och musslor och kan själva bli ett byte för torsk eller havsål. De lever på botten, på dagtid gömda i hålor och sprickor. Lycka till med "bläckisen" i er trevliga anläggning i Lysekil- vi hoppas också att den finner sig väl tillrätta. Information enligt "Hayward and Ryland": Handbook of the marine fauna of North-West Europe och "Muus och Dahlström": Havsfisk

Du glömde det viktigaste, hur djupt är ditt kar?

Visst kan du ställa ned den så att den skummar mindre, men det brukar lösa sig själft när det inte fins något att skumma bort i vattnet. Du kan justera skummaren genom luftmängden samt ändra nivån på skummarkoppen. Att köra skummaren i intervaller tror jag kan bli svårt, det brukar ju ta ett tag innan skummaren går stabilt efter en justering. Av dom 5 skummare jag har kört med så tycker jag att MCE 600 var lättast att ställa in.

Det är något som rekomenderas varje försommar här på guiden. 5-10L fryst vatten i frysen i fall det blir kris med temperaturen.

Hovleverantören tar ju 49 kr för en tub - http://www.clasohlson.se/ext.asp?art=344865000 en tunn glasskiva från glasmästaren brukar inte kosta mer än en 50 lapp.

Den mickroskopiska vattenmängd som blir under skivan utgör ingen fara. Det kommer att bli syrefattigt och fungera som ett litet nitratfilter. Den enda gången som det kan bli farligt är om du har en vattenmängd på ett par liter under skivan och du flyttar på skivan när akvariet är igång.

Kör inte med frigolit, det smular sig med åren. Själv kör jag med vit opalplexi. Jänkarna brukar köra med Starboard, ett matarial som liknar dom billigaste skärbrädorna från Ikea. Det är omöjligt att limma plexi med silikon men det hindrar skivan att glida runt.

Den enda gången som jag har lyckats att använda ett flumval ytterfilter var när jag tog bort burken och körde pump delen som returpump. Funkade felfritt i ett år. Så testa och kör bara pumpdelen för att kolla hur det låter.

Klubbsson, en gammal krigare från drakar och demoner.

Skyhögt CA +500, KH runt 4, ph 8,2-8,4. Jag mätte aldrig silikat men hadde konstant byopsis invation i groteska mängder. Vattenbyten stabiliserade värdena bara några dagar. Detta i ett 200L kar med 20kg LS och ca10kg betongsten. Den enda gången som jag kan tänka mig att använda betongsten igen är i en trädgådsdamm.

Mina erfarenheter av Betongsten är att den var PH stabil efter några veckor. Efter ett år så kunde jag fortfarande inte få ordning på CA och KH, längre än så ville jag inte vänta och se.

Chopperholic, Vill du misslyckas med ditt kar så är egen LS ett säkert kort. Det går aldrig att få koll på Ca eller KH med betongsten, än mindre silikat värdena. Det fins lite gamla inlägg om att försöka hitta cement med lågt silikat värde men jag tror att det var ingen som hittade det. Skulle man byta ut cementen mot någon epoxi variant så kanske det skulle fungera. Vill du ha ett alternativ till LS så får man använda faxesten, död LS, eller riffkeramik. Skulle det fungera med betongsten för 10kr/kg så skulle fler använda det. Jag tycker att Wang ska ta bort sin mycket välskrivna artikel om betongsten, eller lägga till att det bara ska användas i mycket liten mängd tex till att odla fraggar på.

Nu ska jag säga ett riktigt fult ord... så håll i er.... biobollar. skulle kunna öka ytan ganska mycket och det fins i drivor och skulle kunna ventilera bra samtidigt. Men det är ändå luftens fuktighetsgrad som är den stora drivkällan i detta bygge inte vattnets yta. Har du en daggpungt på 25 grader blir verkningsgraden 0.

Behöver du tömma skummarkoppen mer än två gånger i veckan så bör du nog byta till en större, högt No2/No3 kan man ju få av andra orsaker.

Jag kör med damstrumpor, den korta ankelmodellen , kostar en 50 lapp för 6 st påsar.

Hemma gjord LS brukar kunna ge dom här effekterna. Har du komunalt vatten eller egen brunn?

Du kan höja PH med målarsoda, men ta det försiktigt det är et starkt preparat.

Har kalkreakton fått fnatt?