Gå till innehåll

Claes_A

Medlem
  • Antal inlägg

    1 908
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    8

All aktivitet

  1. Jag är benägen att hålla med Lasse om att kiselalgerna förefaller vara väldigt snabbväxande och konkurrenskraftiga i ganska näringsfattiga miljöer. Utan dosering organisk av kolkälla och med ett antal fiskar i karet så brukar man ju få alla möjliga alger, inklusive tussar av trådalger som kanske konkurrerar ut kiselalgerna när de väl är etablerade?
  2. Vill du bidra med en bild till nästa version av Biopelletsartikeln som jag skrev? Låter som en pedagogisk bild på extrem överdosering av pelletsen!
  3. Det verkar vara lite si och så med linser till dessa LEDar än så länge har jag insett när jag googlar på dem.
  4. Jag har försökt utreda det här i en tidigare tråd kom jag på.
  5. Gå över till ättika så får ni en ren produkt som går att köpa i vilken matvaruaffär som helst och som inte belastas med alkoholskatter!
  6. Instämmer, sjunkande kaliumvärden är nog inte så vanligt. Men visst kan det inträffa om t ex man kommer över en dålig batch salt med för lite kalium och byter vatten. Diskussionen har ju även omfattat möjligheten att dosering av organiskt kol skulle kunna sänka kaliumhalten genom export via skummaren i bakterieform - jag är inte övertygad om att så är fallet.
  7. Osmosvatten är toppen men stockholmsvattnet funkar också fint.
  8. Ungefär 20% mer ljus vid samma effekt säger tillverkaren, så du kan plocka bort var femte LED om du kör XM-L jämfört med XP-G. Struntar du i energieffektiviteten så kan du ju också brassa på med mer ström i XM-L och få betydligt mer ljus ur varje LED jämfört med XP-G.
  9. Jag man ska nog inte köra så höga drivströmmar om man vill ha bra elekonomi, hållbarhet på LEDarna och rimlig färgtemperatur. 10W i en sån där liten stjärna med LED lär också sätta kylningen på lite kraftigare prov än de 3W vi ofta kört med XR-E, XP-G och XP-E...
  10. Funkar detta företag lika bra som t ex rapiled.com? Jag funderar nämligen på ett fraggkar i källaren och efter att ha testat DIY-LED så inte en chans att jag går tillbaka till lysrör eller MH när jag sätter upp ett nytt kar.
  11. Nu börjar tydligen Crees nästa generation high power LED - XM-L dyka upp på marknaden i färgerna cool white, neutral white och warm white. Det verkar som man tagit ett rejält skutt vad gäller energieffektivitet och drivström med denna generation; den är 20% mer energieffektiv jämfört med den tidigare generationen XP-G och tål drivström upp till hela 3A! Relationen mellan drivström och spänning (forward voltage) ser ut så här: Det betyder att skulle man bränna på med 3A så skulle varje LED dra 10w [Edit: Ändrat, Virse hittade fel här] och ge hela 910 lumen (räknat på cool white). (Mina för ett år sedan moderna Cree XR-E ger 180 lumen per LED vid drivströmmen 700 mA...) Relationen ljusflöde mot drivström ser ut så här: I övrigt ser spektralkurvan väldigt lik vad vi är vana vid från tidigare Cree-LEDar - på gott och ont. Mer finns att läsa i Crees egen PDF.
  12. Håller med, Schego var på den gamla goda tiden i alla fall ganska tyst. Sen hjälpte det att byta membran och liknande någon gång då och då.
  13. Det finns mycket riktigt en relation mellan KH och pH så att ökar du KH så ökar också pH. Men detta stämmer bara när systemet är i jämvikt mot luft med en normalt halt koldioxid (alltså inte luften i en typisk bostad). Problemet är bara att vi sällan når jämvikt mellan akvarievattnet och uteluften - det tar nämligen väldigt lång tid för koldioxid att lämna akvarievattnet till luften och koldioxid produceras hela tiden i akvariet. Därför ser vi oftare att pH ligger lägre än KH-värdet dikterar. KH-bufferten kommer i de fallen inte att hjälpa upp pH - det är inte brist på karbonater som är orsaken till det låga pH-värdet, istället är det överskottet av koldioxid som är problemet. Och det finns ingen quick fix på flaska för det problemet. Vill du plöja en bra artikel som förklrar det så finns en här.
  14. STOPP! Att pH ser ut att ligga lite lågt kan bero på att mätkitet visar lite vad som helst. Det brukar vara väldigt svårt att mäta pH exakt med kemiska metoder generellt. Just JBL vet jag inte ens om de går att lita på i saltsammanhang - andra får fylla i här! Jag är alltså inte säker på att du har ett speciellt lågt pH. Mätning med en nykalibrerad pH-mätare med riktig elektrod skulle vara att föredra innan du vidtar några åtgärder alls. Och skulle nu pH 7,7 stämma så är det inte katastroflågt även om det ligger snäppet under det önskvärda intervallet. Om det ligger lite lågt så beror det på att du har mycket kolsyra löst i karet. Det kan antingen bero på att din bostad är dåligt ventilerad, att det är folk hemma stora delar av dagarna eller att akvariet producerar en massa koldioxid som inte hinner vädras ut via ytan och skummare. Lågt pH är därför sällan länkat till KH i den meningen att det går att hälla i någon "buffer" och höja pH. Undantaget är att automatiskt och mycket långsamt droppa kalkvatten i karet timme efter timme nattetid - det höjer pH. KH ligger i naturligt saltvatten kring 7, dvs mellan 6 och 8. Allt över det är ett artificiellt höjt värde och inte nödvändigtvis bättre. Återigen så vet jag inte om JBL är att lita på men skulle det stämma så är 10 ganska högt (inte farligt högt dock). Men jag skulle inte justera upp KH.
  15. Igår kväll var scopasen helt prickfri. Nu hoppas jag att den där sjukdomen är historia för sällan känner jag mig så maktlös som när pest härjar bland fiskarna.
  16. Den enda dvärgkejsaren jag har haft. Inga problem här heller med LPSer och någon SPS när det begav sig.
  17. Egentligen borde nog utsugspumpen sitta i överrinningsfacket för optimal säkerhet vid ett DIY av denna typ.
  18. Annars finns det ju färdiga lösningar på marknaden: http://www.tunze.com/149.html?&L=1&C=US&user_tunzeprod_pi1[predid]=-infoxunter005
  19. Eventuell luft kommer ju att samla i den översta delen av hävertrörets krök så det är bara att borra ett hål och installera ett litet rör där (diameter kanske 3-4 mm). Bygger du med akrylrör eller PVC så är det en smal sak att limma i ett litet rör stabilt. Sedan drar du en slang till en internpump i akvariet och låter denna pump suga hela tiden i röret antingen på insugssidan för vatten eller där den eventuellt har en ingång för luft (venturi).
  20. Det funkar fint - jag har haft en sån. Men man måste vakta häverten noga så att den inte stannar p g a att luft samlas i röret. Säkrast är nog två parallella häverrör som båda avluftas av en sugande pump som sitter i akvariet (t ex en vanlig dränkbar).
  21. Missade den meningen... Ok, det ändrar spelreglerna. Köp eller bygg en välfungerande överrinningsbox är då enda alternativet.
  22. Jag byggde något liknande med två glasskivor. De konvexa silikonfogarna i karet motade jag genom att skära bort små slitsar för mina glasskivor - de såg inte ut att vara bärande eller tätande i mitt akvarium. Som Gabriel påpekar räcker det inte med en hävert eftersom det blir smått omöjligt att matcha hävertens kapacitet med pumpens kapacitet. Så minst ett extra rör som är luftfyllt och tar vatten strax ovanför häverten krävs också. Sen kan det vara bra att lägga till ett tredje katastrofrör som ligger tomt och väntar på att någon av de andra rören sätter igen.
  23. Ungefär: "Nu är det viktigt att att upprätthålla balanserade förhållanden, det är konsten, att hitta den rätta mängden Biopellets till den tillförda mängden näringsämnen. Om värdena förblir stabila nu har du hittat den rätta mängden."
  24. Kan försöker lägga till info om detta. Egentligen är väl det mer ett problem om akvariet skulle bli väldigt näringsfattigt som jag uppfattat det. Men biopellets har ju definitivt potentialen att riva ner näringshalterna riktigt lågt.
  25. Man kanske ska lägga till en del som behandlar den kontinuerliga driften av en biopelletsreaktor? Vad man ska se upp med i karet, fylla på pellets, justera volymen efter näringstillgången i karet osv. Problemet är bara att jag inte har så mycket material att hämta ifrån - vet vi egentligen något om detta?
×
×
  • Skapa Ny...