Claes_A

Det är ju i princip en RDSB så enligt receptet bör det vara rundkornig argonit i strösockerstorlek eller finare.

Ingen dum ide alls!

Hm. Senildemensen slår till igen. Jag kan ju logga in via universitetsbiblioteket... Så här är innehållet i artikeln vad gäller regenerering: // "3.3. Regeneration studies NaOH was tested since it is known to be a suitable regenerate for most metal oxides/hydroxides (Donnert and Salecker, 1999). In the case of GFH an oxidative regeneration with hydrogen peroxide was also studied with the aim to regain adsorption capacity for P by desorption of formed smaller organic oxidation products (Kornmüller et al., 2002 A. Kornmüller, S. Karcher and M. Jekel, Adsorption of reactive dyes to granulated iron hydroxide and its oxidative regeneration, Wat. Sci. Tech. 46 (2002) (4–5), pp. 43–51.Kornmüller et al., 2002). Here, hydrogen peroxide is activated by ferric hydroxide to OH-radicals initiating the unspecific oxidation of adsorbed organics on GFH. The regeneration success was not judged by the extraction efficiency but by the regained adsorption capacity after regeneration, since Al(OH)3 and probably AlPO4 precipitated and interfered during neutralization of the AA regenerates for subsequent analyses. Fig. 6 shows the initial loading of phosphorus on fresh adsorbents compared to three reloadings. The control columns (non-reg.) which were not regenerated between the loading procedures reveal that still adsorption capacity exists for P even without regeneration due to the still existing concentration gradient between the liquid and the solid phase. From isotherm studies an initial loading on AA of around 5 mg g−1 was expected. A reason for the low value in all first AA loadings cannot be stated. Fig. 6. Initial loading of P on fresh adsorbents compared to reloading 1–3, pH 8.2±0.2, MBR filtrates spiked to c0=4 mg L−1 P, GFH and AA were non-regenerated or regenerated by 0.6 or 2.8 M NaOH or 3% H2O2 in differential recirculation flow reactors (reg. 1: 17 h, reg. 2: 16 h, reg. 3: 68 h). For reloading of P, the regeneration of GFH by 0.6 M NaOH seems most effective, while the regeneration with peroxide was not successful for P. Comparative regeneration experiments regarding the reloading of DOC revealed a better reloading compared to P after oxidative regeneration. This fact might indicate the involvement of different adsorption sites for P and DOC probably caused by their different sizes. For AA the regeneration by 0.6 M NaOH gives nearly the same result like using the higher concentrated 2.8 M NaOH. These results obtained in DRFR cannot be easily transferred to larger adsorption filters. Due to the low adsorbent mass used, the volume ratio of NaOH to the bed volume was 100:1 during regeneration, while typically between two and four bed volumes of regenerate are used in adsorption filters. Therefore, a much higher consumption of NaOH is expected. Additionally, long-term effects in adsorption filters with an operation time over weeks could not be observed. Phosphorus might be adsorbed very strongly and deep inside particles leading to a non-extractable P fraction. From competition experiments on goethite (α-FeOOH) a nonexchangeable P-fraction has been determined with a mean value of 34% up to relatively short adsorption times of 288 h (Hongshao and Stanforth, 2001). Finally, the effect of mechanical stress applied on adsorbents due to backwashing and regeneration cannot be estimated from these experiments." // Så det funkar utmärkt att regenerera även aluminiumoxid med natriumhydroxidlösning och författarna förklarar också varför jag ser en fällning och inte kan mäta höga nivåer av fosfat i min använda natriumhydroxidlösning (se av mig rödmarkerad text i citatet ovan).

Nu har jag hittat en artikel inom ämnet. Jag kan dock inte komma åt artikeln förrän jag åker in till jobbet nästa gång. Men det ser lovande ut: "A partial regeneration and reloading of both adsorbents could be achieved by the use of sodium hydroxide." Så visst ska det gå!

Att aluminiumoxid har en högre affinitet för fosfat än järn-oxid-hydroxid är klart. Därmed så tar den upp fosfat vid lägre koncentrationer än järnmaterialet och binder det hårdare. Men om denna fosfat kan frigöras vid extremt högt pH som t ex natriumhydroxidlösning eller inte får jag ingen klarhet i. Jag googlar och googlar... Ingen oorganisk kemist här?

De släpper i alla fall ifrån sig aluminiumjoner vid ett pH nedåt 5.

Ja, vattnet ska nog vara RO-vatten om man inte har riktigt fint (och testat!) vatten i kranen.

För mig som just plockade ut 100 g använd Ultra-Phos, dvs en aluminiumoxidbaserad fosfatremover, är nästa naturliga fråga om denna metod för GFO-regenerering också fungerar på dessa aluminiumoxidremovers? Ett tydligt argument för för att det kan fungera är att fosfat beskrivs binda på liknande sätt till aluminiumoxid som till GFO. Jag har testat att lägga min använda Ultra-Phos (100g) i 250 ml 1 M natriumhydroxidlösning över natten. Underligt nog så uppstod en fällning i lösningen. Vad denna fällning kan representera vet jag inte - ett fosfatsalt? Jag neutraliserade lösningen nu i morse med ättiksyra och mätte fosfathalten. Det var lite av en besvikelse för jag hade endast en fosfathalt på 1 mg/l. Dvs jag har endast frigjort 0,25 mg lösligt fosfat från 100 g Ultra-Phos. Ett helt orimligt lågt värde om metoden skulle fungera. Men möjligheten finns att jag i själva verket frigjort klart mycket mer fosfat men att det har fällt som en olösligt fosfatsalt (t ex aluminiumfosfat) som jag inte kan mäta.

Akvariet rullar på. Clownparet är fortfarande lyckliga så här dag tre. Trådalgerna täcker nu alla ytor som får ordentligt med belysning. Jag måste bara få ner näringsvärdena så trådalgerna ger upp. Mätte lite igen så här efter en vecka: KH 8.0 DH Fosfat 0,07/0,06 mg/l (replikatmätningar med Hanna kväll och påföljande morgon) Nitrat 20 mg/l (har möjligen sjunkit något sedan den senaste mätningen) Bytte ut fosfatremovern och satte in 100 g ny UltraPhos i förhoppning om att algeländet ska minska snabbare. Fosfatmätningarna ovan skedde före och 12 h efter bytet av fosfatremover. Ingen påtaglig skillnad i värdena med ny fosfatremover.

Jag fann just en intressant tråd som rapporterar att järnbaserad fosfatremover (t ex Rowaphos och Ultra-Phos) enkelt kan regenereras i princip ett oändligt antal gånger. Med tanke på priset på dessa produkter så tycker jag det låter mycket intressant - speciellt eftersom regenereringen är okomplicerad och billig. Är det någon som testat detta? Princip Järn-oxid-hydroxid i form av granulat (eng. Granular Ferric Oxide (GFO)) binder fosfat genom direkta joniska interaktioner. Bindningen är tillräckligt stark för att avlägsna fosfat från vattnet men är på intet sätt irreversibel. Fosfatremovers av denna typ läcker faktiskt bunden fosfat men att regenerera GFO:n med fosfatfritt vatten eller saltvatten är inte görbart - det skulle kräva enorma volymer. Men höjer man kraftigt pH på vattnet kring GFO:n kan hydroxidjonerna (OH-) effektivt frigöra det bundna fosfatet mycket effektivt. I praktiken 1. Avkalkning. GFO binder mycket kalk (CaCO3) och som ett första steg i regenereringen är det lämpligt att avkalka massan så att fosfatbindningsytan maximeras. Det görs genom att lägga GFOn i ättika eller annan syra tills all kalk har avlägsnats. Förslagsvis läggs GFO:n i vanlig 24% ättika spädd med vatten 1:5 över dagen eller över natten. Skölj bort ättikan med rikligt med vatten. 2. Regenerering. GFO:n regenereras i 1 M natriumhydroxidlösning. Den bereds genom att lösa upp 40 g natriumhydroxidpellets (säljs som propplösare/kaustiksoda) i 1 liter vatten. Den starkt frätande och alkaliska lösningen (akta ögonen!) ska ha en volym som är flera gånger (3-4x) volymen av GFO:n. Låt GFO:n ligga i natriumhydroxidlösningen i en vecka. Skölj därefter bort all natriumhydroxid (massor av vatten!) och GFO:n är som ny. Notera: Natriumhydroxidlösningen blir gulfärgad av järn som läcker från GFO:n. GFO:n kan mörkna något vid varje regenerering. Inget av detta ska påverka GFO:ns funktion.

Det slog mig att du kan köpa grejerna från en akvarieaffär också. Tyska Mrutzek Meeresaquaristik har jag köpt ifrån flera gånger och han skickar vanligen grejerna snabbt och verkar vara trevlig att ha att göra med. HÄR

Jag är verkligen ingen expert på HQI - det finns nog de som kan det här bättre här på SG! Men jag skulle gissa en ballast per lampa. Speciellt som du har förlorat just en lampa av två och med tanke på hur dina bilder ser ut.

Det låter som en väldig massa pengar för lite reservdelar! Kan du inte bara köpa en löst ballast från t ex Tyskland och montera in? Sök på google.de (tyska Google) och med det tyska ordet "Vorschaltgerät 150 W HQI" och en värld av mer överkomliga komponenter uppenbarar sig. Frakten brukar ligga på 18 euro. Vad sägs om denna t ex? EDIT: Eller ebay.de? Denna t ex?

Jag hoppas du har rätt men jag tycker jag som oftast får godag yxskaft-svar när man kontaktar sitt försäkringsbolag. Jag antar och hoppas att det inte kommer att vara på samma sätt den dag jag vill ha ut pengar... Men hon har ju fått en andra chans nu så det visar sig väl om hon läst hela texten eller inte?

Jag tror helt enkelt att folket på företaget inte har en jäkla aning alls. De hanterar säkert endast problemet om en försäkringstagare vill ha ut pengar för en akvarieläcka. och vanligen rör det sig väl om ett standardakvarium med sötvattenfisk?

Det är de rätta takterna! Jag vill verkligen se hur ditt kar utvecklar sig på ett par års sikt. Inredningen är ju magnifik!

Det skiljer nog ett par cm i längd mellan dem. Den nya clownen är svenskodlad och tydligt ett ungdjur; har slank kroppsform och är liten. Jag fick lite varningar i butiken att det inte alltid går så bra att para ihop clowner så kanske är min preliminära erfarenhet här en lyckohistoria?

Egentligen lite tidigt att uttala sig men efter en eftermiddag och kväll med en ny ung A. ocellaris förefaller det gå bra att para ihop en gammal clownhona (antaget) men en klart mindre artfrände (antagligen hane). Jag tror det tog fem minuter och sen dess har de simmat tillsammans. Den stora honan är hård men rättvis - inga elaka utfall. Den lilla hanen är undergiven och följsam.

Jag har smällt tänddonet i en gammal hederlig 250 W Osram magnetisk ballast en gång. Det var i samband med att en lampa gav upp. Hittade delen (som jag inte vet det rätta namnet på men den såg ut som en enorm konding i aluminium) för en eller två hundralappar hos en elfirma.

Nej, inte som salt men vätekarbonatjoner och kalciumjoner i lösning går ju bra och därmed kan man tala om en löslighet för det hypotetiska saltet. Men i och med att pH lär vara högt på lösningen i experimentet lär det inte finnas så mycket vätekarbonat i alla fall utan mest karbonater. Och då faller det som kalciumkarbonat som är mycket dåligt lösligt i vatten.

Dags stora tillskott till akvariet är 15 algätande sniglar som jag hittade på Korallrevet Zoo i Södertälje. Lasse fanns kvar i butiken och nu är jag uppskriven på deras mailinglista igen. Jag hittade även till Akvarieleasing i Sumpan (första gången för mig - farsgubben visade) och köpte mig en A. ocellaris-clown. Ett fint litet exemplar som tydligen var odlat av nån kille i Uppsala. Så nu har den gamla sursuggan till clown som jag hade sen tidigare fått sig en viril och slank yngling att hänga med. Jag trodde hon skulle göra processen kort med den nya kleningen men inte då - det var kärlek vid första ögonkastet. Allmänstatusen på akvariet är att trådalgerna har exploderat - det rör som om en grenad sort (Bryopsis?). Även skummaren har i samband med algtillväxten exploderat och plockat ut någon deciliter mörkt guck på 24 h. Därmed verkar det vara tydligt att skummare plockar ut främst alger och andra partiklar (bakterier?) och knappast alls lösta ämnen i vattnet. Något som det börjar finnas data för också - se denna intressanta artikel av Feldman. // Lasse, jag måste forska mer i var jag kan köpa kalciumkarbonatpelletsen häromkring.

Så hur gick det med experimentet? Jag skulle nog sätta mina pengar på att det blir samma värde om det bara finns ett överskott av kalciumhydroxid men jag har inte kollat lösligheten för kalciumkarbonat/kalciumvätekarbonat.

Nässeldjur, några sniglar och kanske någon eremit? Fisk är nog helt uteslutet. Enklast är väl skivanemoner och knappar - de tål en hel del. Mjukkoraller torde gå med relativ enkelhet också. Stenkoraller gör det hela till en utmaning - de kräver stabilare vattenvärden, mer ljus och bättre cirkulation. Men ett sånt här akvarium kräver en enorm disciplin. En nedåtsvacka vad gäller skötseln och det finns nog inte mycket liv kvar. Vissa har personligheten att klara det - jag är inte en av dem.

Läs denna artikel för lite inspiration. Modellen är vattenbyten vattenbyten vattenbyten. 100%-iga. Men ljus, cirkulation och uppvärmning måste du ordna.

Redan idag har kiselalgstillväxten mattats av något. Nu har trådalgerna vaknat på de levande stenarna. Det här är som en turboversion av "cycling".