Dimorb

Hej alla. Har ett 2000 liters akvarium ståendes i vardagsrummet med tillhörande sump och skåp. Just nu är det "semi"-automatiskt. Jag har profilux med tillhörande prober: temp, pH, redox och conduktivitet. Jag kan mata med foderautomat/pellets, balling via doserpump, nopox via doserpump, nitratfilter via profilux, ATO via tunze från en 70 liters påfyllnadsfack i sumpen och belysning via inbyggd styrdator i ramperna. Målet med denna tråden är att försöka få tips till att utveckla och för att presentera automatisering av underhåll och diverse som gör att akvariet kan stå veckovis utan tillsyn. Har ni bra förslag på lösningar, egna lösningar som ni använder eller tips på vart man kan finna olika saker som underlättar så släng ut ett inlägg. Just nu tittar jag på följande. Automatiskt påfyllning från tvättstugan till akvariet, (skulle frigjort 70 liter till refugium/DSB), Automatiskt skrapning av frontruta, väntar på MAOI men verkar aldrig komma, någon som vet vad som sker? Automatisk matare som matar nori, förhoppningsvis styrbar från styrdator på ett eller annat sätt. Automatiskt styrning/möjlighet att kontrollera cirkulationspumpar via profilux. Först det första.. Min tanke gällande automatisk påfyllnad från tvättrummet: Det är en sträcka på cirka 15 meter. Jag har tänkt mig att dra osmos-slang i en kabelkanal längs med taket/vägg och så styra påfyllning med en censor som i sin tur styr påslag av ström till en pump som sköter vattentillförsel ELLER installera en webbkamera över sumpen som är styrbar så att man kan se hela sumpen och så koppla pumpen rakt in till en socket på profiluxen som jag bara kan slå av och på samtidigt som jag ser att pumpen fyller på. Problem som jag tänker på är: Rädd för hävert då påfyllnadsakvariet som står på tvättstugan (240 liter) står över 100 cm över golvet. Skulle tror det står på en höjd av 140 cm. Hur förhindrar jag hävert efter att jag har slagit av pumpen om sumpen står på marknivå? För det andra... Bara väntar och väntar.. vet inte när MAOI kommer med sin lösning och får inte längre något svar. Någon annan som vet vad som sker? För det tredje... Jobbar tillsammans med en designer/uppfinnareverkstad på att bygga något som kan mata hela noriark i sekvenser med hjälp av motor utan att fasta p.g.a. fukt. Får se vad vi får till. Om det finns en produkt där ute som gör att vi slipper projektet så är det väldigt bra. Sänd gärna tips. För det fjärde.. Vilka pumpar är styrbara/kontrollerbara via profilux? Just nu har jag en hel del jebao som styrs med egna kontrollers men de stoppar och startar inte igjen vid t.ex. strömavbrott. Skulle behöva några pumpar som kan styras via profiluxen. Då tänker jag både kontroll så att de är aktiva och flödet som det ger. Detsamma gäller returpump osv..

Då var det en liten kombination av hur jag tänkte det när Stig förklarade det. Syrgasen som bildas är verktyget för doseringen, så som du skriver, och huvudsyftet är att få doserat väteperoxid som kan oxidera ämnen i akvariets vatten. Så huvudsyftet är att få oxiderat ämnen. I tillägg kan det bildas syrgas om en syreradikal träffar en annan syreradikal. Då tror jag att jag har bättre kontroll. Vad är den kemiska beteckningen på en syreradikal?? Bara O och en syrgas O2??

Tack för svar. Jag har nog missförstått detta. Jag trodde det skapades syrgas och att den kom ut i vattnet och gjorde vattnet syrerikt. Att det liksom var slutprodukten och anledningen till att man använde oxydator och att den mängd väteperoxid som "kom ut i vattnet" var en bonus då den dosen fungerar som renare och tar bort gulämnen. Men på @stigigemla sin förklaring så verkar det ju som att syrgas bildas inuti behållaren och trycker ut väteperoxid (doserar väteperoxid i akvariet).. sker samma ting med väteperoxiden i akvariet? Att det bildas syrgas eller varför säger man annars att oxydatorn syresätter? Om syrgasen stannar kvar inuti så blir ju inte vattnet mer syrerikt och väteperoxiden som kommer ut oxiderar väl gulämnen.. eller den skapar också syrgas? @Lasse

Uppdatering och nya frågor Har kört oxidatorn i flera omgångar nu. I starten använde jag 4 katalysatorer och sista perioden har jag använt 6 st katalysatorer. Jag upplever att de sista omgångarna, innan jag har fyllt på, har varit långsammare/mindre förbrukning. Syftet med flere katalysatorer är att det skall lösas mer av väteperoxiden så man får mer syrgas i vattnet? Eller hur? Om det är korrekt varför går det då åt mindre väteperoxid för mig när jag har 6 istället för 4 katalysatorer till samma koncentration av vätskan? Kan vattnet bli mättat med syre? Mäter 8+ vid 26 grader i 1,025 salthal med salifert. Undrar också om all vätska i behållaren skall försvinna för att väteperoxiden skall vara helt slut eller kommer det alltid finnas vätska kvar i behållaren även när väteperoxiden är slut (eftersom det bildas en del vatten?) Har gjort så att i starten tömde jag behållaren och ersatte allting med ny väteperoxid men de sista gångerna har jag bara fyllt på. Kan det vara så att det är vatten som är igjen och att jag bara "fyller upp" med väteperoxid på vattnet? Tacksam för svar. @Lasse@stigigemla

Ytterligare fråga.. När man kör med kolkälla, VÄS, NOPOX eller något annat.. vad är sämst att "nolla".. nitrat eller fosfat?

VÄS = vodka (40-50%), ättika (12-24%) och socker (strösocker) NOPOX = metanol, ??? Har förstått det som att det är en diskussion om att VÄS kan "träffa" flera olika sorters bakterier eftersom det är flera olika typer av kolkälla i blandningen men går det att på något sätt beräkna vilken av dessa två lösningar som är starkast/effektivast? Eller det är en omöjlighet och helt beroende på vilka bakteriestammar man har mest utav i sitt akvarium? Jag tänker då på @Wiking recept på VÄS kontra kommersiell nopox. Som jag har förstått det är flera olika typer av kolkällor i samma lösning ett argument för att undgå monokultur bland bakterierna och det kan ju låta sunt att man bör mata så att man uppnår en balans mellan bakteriestammarna men är det praktiskt möjligt att skapa monokultur i akvarierna med "köp-preparat" som nopox.. eller tillverkarna har blandat så det skall forebyggas? På nopox-dunken som jag har står det ingen innehållsförteckning utan bara att den innehåller metanol. Kan ju innehålla mycket annat också. Wiking. Har du uteslutande kört med VÄS eller har du testat t.ex. nopox? Skulle vilja veta vad du tror om effektiviteten/skillnaden mellan dem.

Ja märkte det

Skulle detta innebära att man egentligen doserar något helt annat än det man tror och att lösningen med tiden förändrar egenskaper? I så fall borde ju effekten av doseringarna bli väldigt olika om man har en stor dosering. Jag doserar t.ex. 60 ml nopox som skall vara metanol bland annat.. om jag hade doserat VÄS och kört samma mängd ifrån en nyblandad flaska som en som stått i 2-3 månader skulle det utgjort någon skillnad tror du? Kan man också göra en bedömning om VÄS är "starkare" och mer effektivt än t.ex. nopox? Eller det beror på vilka bakterier man har i akvariet?

Fyller du upp med osmosvatten till detta eller är det "rent" utan något vatten?

Jag söker alltid med forumets sökfunktion och finner ingenting.. Visste inte att man kunde söka med Google på forumet. Tack.

@Wiking @Lasse@stigigemla

Letar på forumet efter en tråd som kan förklara VÄS (vodka, ättika, socker) metoden. Vad är fördelen med den metoden kontra t.ex. ren vodka eller nopox? Handlar det enbart om kostnaden eller har metoden andra fördelar? Hur ser ett recept med VÄS ut? Varför använder man socker i VÄS samtidigt som man har gått bort från sockermetoden, enbart sockervattendosering?, p.g.a. risk för jäst? Finns säkert svar på guiden men finner ingenting när jag försöker mig på att använda sökfunktionen. Någon som har länkar? Eller rena svar? Har t.ex. hört att det skall/kan vara stor skillnad på vilken typ av bakterier som tillgodogör sig olika typer av kolkällor och att man därför kan få olika effekt på olika källor. Om det stämmer så känns det inte som att det är så lurt att gå från t.ex. nopox (metanol) till en annan kolkälla biopellets, VÄS eller liknande som kanske riktar sig mer mot en annan bakterietyp? @jonasroman@Slanten

Försöker köra så enkelt som möjligt med så få variabler som möjligt nu över sommaren tills det blir lite mer stabilt med tid för underhåll och liknande. Doserar därför nopox i sumpen där det är kraftig cirkulation (2400 liter/h från kylare, 10000 liter/h intern-cirk mediafilter och retur, 4x 2000 liter uv-filter, 600 liter kolfilter) och märker diverse saker som jag tänkte hör med er om. Jag doserar just nu 96 ml/dygn nopox (försöker få ner fosfaten till skapliga nivåer, mäter över 200 ppb med hanna) och har tagit ut GFO. Ser en liten ökning av bakterier i sumpen. Framförallt på galler till pumparna men inte i det "fria" vattnet. Ser ingenting uppe i visningsdelen av akvariet och ingenting på glaset i visningsdelen. Bör jag fortsätta ytterligare några dagar och så skruva ner till rekommenderad dos av nopox? (60 ml) Bör man rengöra och ta bort all bakteriemassa som sitter på inredning och utrustning eller "löses den upp" av sig själv med tiden? I går maxade jag hanna checkern (200ppb) och i dag visade den 189 ppb. Vet inte hur högt över jag låg. Vad rekommenderar ni? Jag skall snart på semester och har då bara en "standard" akvarievakt. Är det tryggast att koppla in GFO i större mängd (risk för allt för snabb sänkning) eller dosera nopox efter anvisningarna på flaskan och be akvarievakten att observera bakterietillväxt i visningsdelen? Akvarievakten kommer inte rengöra skummaren men han kommer att tömma den med slang. Det försämrar ju effekten av nopox en del har jag förstått.

Tack för svar.

Råkade knäcka av en bit rostfritt rakblad i akvariet. Borde man göra något åt det eller den störtsa risken är att någon fisk biter på det eller skär sig? Tänkte om det kunde leda till något problem med vattenvärden. Se bild för att se storlek på rakblads biten. Akvariet är cirka 2000 liter. mvh Andre

Jag matar med magnetiska algknipor men det hjälper inte när jag skall på semester och liknande. Då behöver jag något som är mer automatiserat. Ingen som har förslag eller har sett något?

Har fått en elektriker att se på den och klippa den samt koppla om.. så nu är jag "safe" again.

Du vill helst inte ha ut bakterierna i vattnet för du riskerar en kraftig sänkning av syre om bakterierna blir för många. Du bör sikta på att få så mycket av bakterierna som möjligt rakt in i skummaren och du kan använda uv för att minimera bakterierna i den fria vattenkolumnen. När man kör biopellets blir/ska bakterierna helst bli knutna till filtret och då kan du köra vad du vill vid sidan av (kanske inte ozon?)

Ja planen är i alla fall att köra in filtret på nytt på det sättet. Det är också i en kombination med kontinuerligt flöde och redoxstyrt flöde som deltec beskriver sin automatic solution. Enligt dem skall ju filtret ha ett väldigt lågt men konstant flöde samtidigt som redoxproben styr en annan vattentillförsel som skall "hjälpa till" med redoxvärdet. Ja tråden är helt hiskeligt rörig nu. Jag tog det upp och avlägsnade bakterier för att när jag frågade deltec om deras teori runt redoxproben och det faktum att kanske bakterierna fick proben att visa "fel" värde då den var/är helt inklädd i bakterier så rekommenderade de rengöring. Det står också i deras instruktionsmanual att det skall göras och hur det skall göras. Vet inte om det är byggt liknande som AM med i deltecfiltret är det en del av filtret som är till rören för den interna cirkulationen och proben. Den delen avgränsas av en perforerad platta och skall egentligen inte innehålla bakterier. Det är ingen bakteriemedia där så tanken är nog i utgångspunkt att den skall vara fri från bakterier. Men när jag matade med mycket kolkälla blev ju hela filtret smockfullt. Jag har varit på väg många gånger. Men så har jag kommit att tänka på att det ska ju inte vara så förbannat svårt. Så då ger jag det en chans till. (plus att den står bakom all annan utrustning så det är svårt att kasta ut den). Kunde varit intressant å se men nu måste jag få till denna innan jag gör något nytt. Det är egentligen ganska mycket som är konstaterat och löst genom tråden. (tack vare dig och Lasse). Jag har fått bekräftat att det går att köra filtret utanför deltec rekommendationer. De rekommenderar 2 flöden in i filtret men det kan jag inte ge så jag kör bara ett flöde. Det har fungerat i perioder men blivit en del tokigheter. Tokigheterna har kommit av en felaktig backventil som släppte tillbaka vätska ut från filtret och som inte tillät full dosering in i filtret vid låga doseringar, felaktigt flöde in i filtret p.g.a. konstigheter med redoxproben, ventiler och slangar, felaktigt flöde ut från filtret p.g.a. igensatta rörsystem, dålig uppstart p.g.a. en kombination av foregående plus deltecs väldigt svaga egna kolkälla. Det har varit många nedturer men nu när dessa sakerna är bekräftade så känner jag mig motiverad. Kör med nopox istället för deltecs nitrate fluid och märker skillnaden, Har ett lager med backventiler och checkar regelbundet så det inte rinner bakvägen, Kontrollerar slangar och ventiler för smuts och smådjur regelbundet så att flödet in skall vara korrekt, Ser till att interncirkulationen är "fri" från bakterier så att den fungerar på bästa sätt, Så har jag bytt pump till en PP150ML så nu kan jag styra flödet från mini till maximalt rekommenderat flöde på filtret och jag vet att vid rengöring så kan jag bara spara vattnet och så är filtret fullt av bakterier på några dagar. Ska starta med en rengöring och så en försiktigare inkörning än vad jag gjorde den sista veckan. I veckan som var startade på en för hög dog kolkälla och flöde på över 100 liter/dygn. Det gav en massiv bakterietillväxt i de utrymmena där det INTE skulle vara bakterier. Jag tänker mig att en försiktigare inkörnign ger följande scenario. Starta med en låg dos kolkälla och ett medels flöde genom filtret styrt av timer, mäter utvattnet, när jag får de resultaten jag vill ha i utvattnet på ett specifikt flöde ökar jag flödet lite, när jag ser att värdet försämras ökar jag kolkällan, så arbetar jag sakt upp flödet på det sättet tills jag får de utvärdena jag vill ha. Några saker som är konstiga och som jag inte har kunnat finna förklaring på. Innan rengöringen var bakterierna i filtret röda/Orange och de såg "hårda" ut. Efter rengöring tog det 2 dagar så var filtret fullt med vitt slem/gegga. Helt annat utseende på bakteriemassan... vad beror det på? Annan bakteriesort? Sista dagarna innan ferie prövade jag att snabbköra in filtret. Får då en svag lukt från filtret till trots för att utvattnet visar att det finns både nitrit och nitrat. Hur är det möjligt? Svavelväte skall väl inte kunna bildas om inte nitraten är slut? Dagen innan semester minskade jag flödet genom filtret, mätte då nitrit ut från filtret men nitratvärdet blev 0. Borde inte nitriten störa mätningen av nitrat och gör att jag får felaktigt värde utav nitraten? Har också haft en period där jag fick högre redoxvärde när jag minskade flödet på pumpen. Alltså mindre flöde in i filtret = mer positivt redoxvärde.. helt avigt. Vad tror du om de 4 sista "oförklarliga" tingen

Vet aldrig riktigt om jag kommer hänga med i alla de resonemangen du har. Du får släppa ut en "jonas guide to saltwater dummies" den hade jag haft nytta av

Ja det förstår jag. Men betyder inte det då att om man doserar kolkälla och både bakterier och koraller tar upp kolkällan så kommer korallerna att använda mer nitrat? Så länge det finns i oorganisk form (nitrat)?? Alltså att korallerna är mer effektiva i att ta upp en större andel nitrat än bakterier om det finns tillgängligt? Eller väljer koraller hellre organisk föda? Klart att bakterier växer fortare så de tar totaltsett upp mer nitrat men om man liksom fick välja så hade jag hellre haft nitratexport genom integrering i korallerna

Det är nog med bakterier i reaktorn nu. Det är jag säker på. Har haft den uppe och tagit ut MASSOR med bakterier och efter sista inkörningen (fick avbrytas p.g.a. ferie) så är det med bakterier än någonsin. Men jag har också skruvat upp flödet rejält så därför blir det en "ny" inkörningsfas. Gick från IKS 4,5 liter/timme till PP150 som ger 9 ML/timme. Så både kolkälla, pauser och flöde måste korrigeras. Har haft isär filtret.. det ser ut som en filtermatta på utsidan men det är en rulle.. svårt å förklara men det är två tunna tunna filtermattor med nät och något annat media i mellan mattorna. Dessa är sedan ihoprullade hårt och placerade i filtret. Skall ta bilder på det när jag kommer hem. Jag är enig med dig i doseringen. Det står i tråden också någonstans att jag misstänkte dosering för att ibland vara otillräcklig och att allt inte gick in i filtret. Det stämmer helt.. första felet var backventilen. Den läckte tillbaka så pumpen fick inte in alla doser som var på 0,1 ml. Så den byttes ut och doseringarna blev höjd till minimum 0,2 ml. När jag doserar 0,2 får jag en "drifttid" på cirka 20 minuter mellan doseringar och jag doserar 48 gånger/dygn. Det ger ju 10 minuter då pumpen står stilla mellan varje dosering. Doserar jag 0,3 eller 0,4 blir drifttiden lite längre och pausetiden mindre. Det funkade fint i starten med redoxstyrning men så när proben börjar glida åt fel håll så fick filtret för mycket vatten och jag prövade att ändra på kolkälla.. både stänga av och öka eftersom jag förlitade mig på redoxvärdet. Det blev bara fel. När jag styr på utvattnet så fungerar det mycket bättre. Så nästa inkörning blir baserat på utvärdet och så får redox visa det den visar. Skall göra detta en gång till men inte stressa upp flödet och absolut mäta på utvatten istället för proben.

Jag rengjorde reaktorn på deltecs rekommendationer och instruktioner. Förändrade ingenting mer än att bakterierna fick riktig färg. Men när jag sedan startade doseringen igjen exploderade tillväxten av bakterier. Jag fick helt fullt i kammaren där proben är på 2 dygn. Då menar jag HELT FULLT.. så snabb tillväxt har det aldrig varit förr. Jag kommer göra en ny utrensning när jag kommer hem, starta med lägre kolkälledosering och lägre flöde och så jobba upp det igjen. Startade denna omgången med allt för hög kolkälledosering till högt flöde. Har fått det att fungera i perioder men har alltid blivit fel när jag låter proben styra och jag tror det har hängt i hop med att redoxproben blir helt igenväxt. Så som det är nu, om jag tar upp proben så sitter den nästan fast i bakterierna. Jag får med stora klumpar (med proben) om jag tar ut den.

Jag måste mata ganska kraftigt p.g.a. kirurgerna. De slåss om de inte får mat. Är helt enig med dig i det där med felkällor. Gillar inte att åka bort utan att ha översikten på att allt fungerar som det ska.

Men allt annat av kemikalier, salter osv tänker du gå fint att ha ute?