Lasse

Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse Makroämnen Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat Spårämnen Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem. Oönskade ämnen Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket Sen kommer vi till näringsämnena Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet. Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används MVH Lasse MVH Lasse

en kommentar om ämnet jonbytare - det används ibland ganska slarvigt för många material. Beteckningen avser ämnen som exempelvis zeolit som håller en jon eller elektrisk laddad ämne i en hålighet och när det utsätts för ett ämne med högre affinitet än det redan fångade (eller högre koncentration av ett annat ämne) så frisläpper det den första jonen och binder en andra. Na och NH4 jonen har ett sådant förhållande. När zeolit utsätts för höga halter natrium (exempelvis en mättad NaCl lösning) så binds Na joner till zeoliten. När sedan det "laddade" zeoliten utsätts för fria NH4 joner så byts de bägge ämnena med varandra - NH4 jon in och Na jon ut, Vad gäller de mixed bed ion exchangers som vi utnyttjar för att få ett RODI vatten så fångar de katjoner i vattnet (positiva joner) och släpper vätejoner och de fångar även anjoner (negativt laddade joner) och släpper OH joner. Vätejonen och OH jonen bildar sedan vatten Se här (från denna källa) MVH Lasse

Det här är en djungel! ICP kan bara mäta kisel - det vill säga atomen Si. Kallas silicon på engelska. Silikat är ett salt som består av både kisel, syre och ibland väte och olika metaller. Att redovisa som silikat blir därför rätt meningslöst. Jag vet inte hur de olika ICP testarna redovisar - vet dock att både Oceamo och Triton redovisar Si - alltså bara atomen kisel. Amerikanarna blandar och ger som vanligt. Vilket lab använder du? MVH Lasse

Det mäter ledningsförmåga - vilket betyder att silikat och Si jonerna finns med i TDS. De är oftast de dominerande jonerna dessutom men är vattnet fullt av andra joner så kommer de också med i TDS. Det är inte jonselektivt. Men - viktigt - TDS tar inte med kloraminer eftersom de INTE är joner. En TDS mätning ger inget angående eventuell kloramin. Kloramin i höga koncentrationer kan också tränga igenom RO membranet. Det är därför ett förfilter av aktivt kol är viktigt. Sedimentfiltrena kan vi med kommunalt vattenoftast hoppa över dock. Men det ingår ju som ett set och det gör ingen skada. Det finns dock ett ämne som kan finnas om vi använder kranvatten och det är koppar. Det kommer från våra hus och deras interna vattensystem som ofta består av koppar. Plast har börjat att ersätta koppar men många gamla rörläggarstofiler vill inte använda plast eftersom det inte blir snygga installationer. Jag har både kranvattensanalyser och "på nätet" från Göteborg. Det är visserligen för 2020,2021, 2022 och sent 2022 men de visar lite på problematiken mellan vatten i stadsledningarna och vad som kan hända i ett hus. Mätningen 2020 ät från min kran. Två mätningar på stadsnätet (brandpost Majorna) samt en mätning inne i Sjlfartsmuseet. Den senaste är i ett hus där möda lagts ner på att inte ha metaller i ledningssystemet. Jag håller på att sammanställa dessa resultat och kommer att redovisa i en separat tråd. Det är ett bra underlag. Jag har slagits för användning av kranvatten där det går men har i mitt hus kommit fram till att ett RO/DI system är nödvändigt om du som jag kör med inga reguljära vattenbyte MVH Lasse

Jag går till arkiven igen 🤣 Observera jag använder mg/L Si - inte det vanliga µg/L Si. Du omvandlar mg/L till µg/L genom att dela med 1000. Detta skall inte heller jämföras med ppm TDS (Total Dissolved Solids) vilket är ett begrepp som täcker alla joner - även de som inte är kisel eller silikatjoner. DDet är inte konstigt att din TDS mätare kan visa ledningsförmåga - eftersom det är en mätare som mäter ledningsförmåga - något som framförallt amerikaner inte kan förstå - därför förvandlas det till den påhittade enheten ppm TDS enligt diverse formler. Men den talar bara om hur mycket frukt som är på fatet - inte vilka frukter du har. Som svar på din fråga - jag använder Göteborgsvatten - du troligtvis Stockholmsvatten - de har en liknande kemisk profil i kranen - så ja - ett mixat DI filter gör skillnad. Jag använder också en Aqua-light behållare och den räcker ca ett år här. Mitt RO filter är ett billigt Aqua Medic Easy Line professional 100 (Köptes som ett Aqua Light enhet en gång för länge sedan ) Byter membran och andra filter kanske var annat år. MVH Lasse

Jag har använt dem utan inbördes ordning - jag har samma slutsats som du - samma mätare och reagens - olika displayer och programmering MVH Lasse

Enligt de åsikter som är förhärskande så skall Lantan vara skadligt på det sättet att flockarna av lantan och fosfat sätter sig på gälarna och täpper till dem. Ja - alla mikrospårämnen - ms är ca 100 gånger mer känsligt och ger rättvisande värden på ämnen som ligger under - eller nära -detektionsgränsen för OES och ämnet ifråga. Järn exempelvis andra exempel är kobolt och koppar. OCEAMO gör också alltid - oavsett om det är OES eller MS riktiga mätningar av fosfat, silikat, nitrat, nitrit och flour med andra tillförlitliga metoder än ICP. Du får också en undersökning av ditt osmosvatten med många ämnen. bifogat är min senaste ICP - OES och min senaste ICP-MS rapport Titta gärna på beskrivningen av deras Custom elements MVH Lasse 250929 OC193690.pdf 260112 MS224309.pdf

Exakt - Jag vet ett ställe som skickar in både ICP-OES och ICP-MS. ICP-OES både till Triton och Oceamo och det är alltid 0 medans Oceamo ICO-MS alltid visar. De använder La tillsammans med stora sandfilter. Jag använde en behållare med filtervadd där jag sakta (0,1 ml/minuten) tillförde La Här kan du se att även OCEAMO´s ICP-OES inte hittar La medans deras ICP-MS hittar det. Eftersom jag av kostnadsskäl kör varannan OES och varannan MS så tog jag ingen MS i september. Nu i januari/februari har jag två MS analyser men det beror på att den första var borta i en månad - när jag sände in den andra så kom de fram samma dag! Jag hade frågat på stället där jag lämnade in det andra paketet om det glömt det första - tydligen var så fallet efter bägge kom till Österrike samtidigt!!!! MVH Lasse

Nja JJag doserade La en tid med alla försiktighetsanordningar på plats. Så här har mitt La sett ut på ICP- Att märka här är att ICP OES erfarenhetsmässigt missar La och visar nn medans ICP MS visar reella koncentrationer Jag har inte doserat efter 19/5 2025 och har fortfarande kvar La i systemet MVH Lasse

IMO - Du kan skippa det mesta av blåa eftersom det snabbt har försvunnet i chetohögen. Alla de här rekommendationerna tar inte hänsyn till genomträngligheten. De tar bara hänsyn till det teoretiska utfallet - utan självskuggning. Det blå är effektiv i en tvådimensionell context - rött (och grönt) i en tredimensionell context. Titta i en ekskog med ordentliga kronor - rött och grönt är det som syns på marken under lövparasollen Det blå gör endast nytta i de första centimetrarna av chaetohögen - sedan är det borta. Rött tränger igenom och skapar fotosyntes hela vägen ner till botten - det blir inte skuggat. Samma med grönt men där är utfallet av fotosyntesen sämre. Ta en blå led och belys ovansidan av ett tjockare blad (i mörker) - titta sedan under bladet - är det svart så finns inga aktiva fotoner längre. Ta sedan en röd led och gör det samma (samma effekt) Ser du ett rött sken på undersidan så har fotosyntetiskt aktiva fotoner passerat bladet och kan verka när det träffar ett nytt blad. Ser du inte ett rött sken - öka effekten. Ta en kraftig pannlampa ("vitt" ljus) och se vad färgen är på undersidan. Jag använder en armatur som innehåller mest röda LED men det fanns en del blått också. Armaturen är den här och spektrat ser ut så här Jag har provat en del och det här är det som ger bäst tredimmensionel effekt. Min hög är ca 17 cm tjock. För närvarande är det inte Cheato men jag har kört det också. Innan hade jag en kraftigare armatur (ca 100 W) med blandat enligt "de som vet något" men denna som drar ca 33 W (jag har två) fungerar minst lika bra om inte bättre. MVH Lasse

Det har visat säg att grönt ljus har en större betydelse än man tidigare trott för växter. Speciellt när man kan misstänka skuggning av andra växter eller självskuggning. Det är sant att de gröna fotonerna inte har specialiserade upptagningsämnen men en liten del tas alltid upp och överförs till de mer aktiva våglängderna. Varför är det gröna fotonerna viktiga då? Det är för deras genomtränglighetsförmåga. De passerar genom det levande växtmaterialet vilket gör att de kan fångas djupare ner i växtmassan. För några år sedan fick jag en idé – Jag tog min ficklampa (en stark fosforbelagd vit LED-lampa) och höll den ovanför ett ganska tjockt grönt blad från en av min frus krukväxter. Resultatet kan du se på bilderna nedan. Från ovansidan – det reflekteras många gröna fotoner – det märks på grund av bladets gröna färg ' Men hur ser det ut på undersidan? Ja den är grön också vilket beror på att en del gröna fotoner passerat igenom bladet. Det visar sig att gröna och röda våglängder är de fotoner som passerar igenom levande material bäst. Blåa försvinner helt! IMO - är det speciellt viktigt när man har sjävskuggande alger i sitt refugium. Jag får dock erkänna att jag har bara rött ljus i mitt refugium. Det både tränger igenom bra och träffar infångarproteiner bra. Mest nytta för pengarna. Men grönt ljus har större betydelse än vad man tidigare trott. MVH Lasse

Den arten är bra på bubbelalger MVH Lasse

Tror inte detta är en bobbit - huvudet är för långt för detta. Det är en ringmask (polychaeta) - troligtvis en ung individ. De flesta av dessa är nyttodjur och hjälper till med renhållningen. Jag har dem i mitt akvarium men har också en Stenopus hispidus som är bra på att kontrollera populationen av ringmaskar. Här är en bobbit MVH Lasse

Jodå men jag hade två synpunkter - se min kommentar i quizztråden MVH Lasse

Detta gäller de äldre modellerna som slutade med RW serien. De hade en del elektronik inne i pumpen. Med början me SW serien togs detta bort och all elektronik är i kontrollen (personlig kommunikation med Fish Street. Mitt system var anpassat till storleken av RW 8 och jag bytte pumpar kanske varje 1,5 år på grund av detta fel. För 3 år sedan gick jag över till SW serien och jag har fortfarande kvar mina reserver i lådan. SW serien är också gammal - finns inte i Europa vad jag vet. Köpt mina via ALI express. De sitter så illa till (inbyggda) att de inte är rengjorda på 3 år Jag kan nämna att jag har haft 4 st Tunze 6040 med precis samma fel efter några månader. Det var typen innan HUB version - vet inte om kvalitén är bättre nu men för mig - aldrig den pumpen igen. Valde den beroende på storlek och konstriktion (gick att dölja) Nu ersatt med en Jetcod ECP-50M Crossflow som gått problemfritt i 3 år Kände en kille som jobbat på Blue men det räcker att titta på pumpen. Många tror (framförallt amerikanare) att Jebao är en billig knock off men sanningen är att det är en a världens största OEM producerare. MVH Lasse