Lasse

De här organismerna lagrar ofta det socker som fotosyntesen producerar under dagen externt - sedan konsumerar de det när ljuset slocknar. Ofta upplever man de här områdena som de försvinner under natten - men det är bara det synliga förrådet av energi som konsumeras. Genom att röra om så sprider man den lagrade energin och gör den oåtkomlig för själva organismen - i alla fall så inbillar jag mig att det är på detta sätt. Snäckor och eremiter gillar också att konsumera både förådet och organismen. Nasarius är bra men det är inte en algätande snäcka - så vanliga snäckor är viktigare -IMO (In My Opinion) MVH Lasse

Lösningen i videon är lite för överarbetad - IMO - Sjöfartsmuseet har använt Lantan i många år i de stora systemen - de doserar i inloppet av sandfiltret som sedan backspolas. Lösningen i videon kommer också att "lyfta" vadden i andra kammaren om inte ett stops sätts i överdelen. Jag har dosera försiktigt nu i några månader och kommer snart skicka in en ICP. MVH Lasse

Ett 32 rör med godstjocklek 1.6 mm klarar 10 bars övertryck (PN10) så du behöver nog inte vara orolig. Ett 32 rör med tryckklass PN16 (klarar 16 bar) har 2,4 mm godstjocklek. Ett 63 mm rör i tryckklass PN10 (10 bar) har 3 mm godstjocklek. Dina gamla rör var troligtvis PN16 och dessa PN10 MVH Lasse

Jag kör nu ett försök med LaCl- Jag har tagit en Aqua Forest AF90. Fyller med GFO och aluminium absorber ca 6-7 cm Packar filtervadd ovanför. I matarpumpens insug sitter ett doseringsrör från en doseringspump. Jag matar reaktorn omvänt - vattnet går uppifrån och ner. Vadden tar det första vattnet, Efter 4-6 dagar när flödet minskar matar jag in lite LaCl - motsvarar ungefär en minskning med 0,1 ppm i mitt 300 liters akvariet. Fälld lantanfosfat fastnar i vadden. Ibland upprepar jag doseringen. den är gjord så att dosen doseras in under 1 timme i små intervaller. När detta är gjort rensar jag reaktorn - slänger vadden och ibland även GFO+ Al. Men ofta sköljer jag ur mediat (slänger alltid vadden) och kör en gång till. MVH Lasse

Ni diskuterar ett svenskt regelsystem från 1758 praeterea censeo att varken broskfiskar eller bläckfiskar hör hemma i hemakvarier MVH Lasse

När man tillsätter lösningen utgår man från en mängd av lösning som ger en viss ppm per xxx liter (normalt per 100 L akvarievatten) Med den lösning som jag brukar förespråka (40 g NaNO3 eller KNO3 till 500 ml vatten) får man en lösning där 1 ml per 100 L akvarievatten höjer koncentrationen med ca 0.5 ppm (eller mg/L) Vill man höja 100 liter till 3 ppm så ger man bara 6 ml av baslösningen. Är det 150 L man vill höja till runt 3 ppm - ge 9 ml av stamlösningenKommersiella lösningar kan ge annat - läs bruksanvisningen. Du kan alltså räkna ut hur mycket du skall tillsätta - Inget behöver inte mätas. Orsaken till tillsättningen är att motverka cyanobacteria blomning i starten. Har märkt att detta fungerar bra i en start. MVH Lasse

Exakt - du tänker som en modern läkare Min känsla vid sjukdomsutbrott (precis som du - har jag en livslång erfarenhet av hanterandet av mycket fisk) är att det minst lika ofta handlar om att den nya fisken blir smittad av de gamla (som är immuna mot vad som finns i karet) som att det är nykomlingen som bär med sig något. Genom att stegvis utsätta de nya för denna kultur av nya mikroorganismer så stärker man/transformerar om immunförsvaret - vaccination helt enkelt. MVH Lasse

Mata försiktigt! MVH Lasse

Jag har samma erfarenhet - ett vita pricktillfälle under ca 15 år. Medicinerades inte men de två som drabbades utsattes för TTM. Ingen åtgärd i karet mer än lite mer ozon MVH Lasse

Jag har inte provat microbe lift nite out. Vad jag kommer ihåg så fick det inte så bra kritik i den här utförliga testen på R2R Följer du min upstart så ger fisken den ammonium du behöver - det skall sedan omvandlas till nitrit och nitrat med hjälp av de bakterier som du tillsätter. Jag hade skippat flaskan och använt vattnet/glägget du sparat men det är jag det - jag misstror alla dessa preparat eftersom du vet inte exakt vad de innehåller. Om vattnet inte luktar så är det fortfarande syre i det. rör om i sedimentet varje dag så syresätts det också. Kom bara ihåg att vara försiktig med matningen av din fisk. MVH Lasse

@stigigemla MVH Lasse

Vad mäter du med? För låga halter av näringsämnen kan medföra både Dino och cyano blomning. Men du matar vilket innebär en tillförsel av näring. Det är nog så att dina alger "ätit" upp överskottsnäringen. det finns PO4 och NO3 preparat att köpa eller göra DIY av men kom ihåg att NO3 tillskott ofta är direkt - du får vad du lägger i minus konsumtionen medans fosfortillsats har en fördröjd verkan. Du lägger i, inget resultat på mätningen, du ökar, fortfarande inget och så kommer den berömda ketchupeffekten. det beror på att PO4 kan lagras i sand och sten och det sker med en jämnviktskonstant. MVH Lasse

Har du någre koraller i? Fisk? MVH Lasse

Det finns flera sätt att gå vidare. Ett är att du rengör filtret men sparar lite gojs i en flaska med nytt RO vatten i kylskåpet - skaka och använd lite av detta varje dag i tre veckor (om du tar en liter så dela upp det på dessa veckor. Mängden är inte så noga - det syftar bara att ge lite bakterier och lite organiskt matterial till ditt nya vatten. Alternativr så låter du dit filter gå över en hink med RO vatten under tiden du gör i ordning ditt kar - rengör lite grand och återstarta. Spara lite av gojset du tar bort och gör som ovan. Om du gör som ovan samt tar någon deciliter av det gamla vattnet så behöver du inte använda kaliumnitratet. Om du använder dit KNO3 så är de två recepten ganska likvärdiga - ett är i viktsprocent - ett är i volymprocent. Du måste ha en sak till - tålamod och inte mata för mycket. Mitt matrecept är ganska strängt - det är anpassat till att jag vet att de flesta inte följer det till pricka utan matar mer. det finns höjd för matglädje - men inte så mycket. En updaterad version finns här MVH Lasse

Exakt - bara att du är medveten om problemet med gasutbyte nattetid (eller rättare sagt sänkningen av det - när skummare står still) Nu brukar de inte låta så mycket så testa med att låta den gå. MVH Lasse

Så tänkte jag - vet inte om det fungerar . Kanske bra att sänka första buffelns kant lite grand så att du kan justera häverten till att just tillåta ett litet spill över kanten. Fördelen med att ta ner vänstra röret är att när du en gång startat häverten så kommer den inte att brytas om det blir strömstopp - vattnet i kammarna kommer bara jämnas ut. Om du gör som du tänkt så bryts häverten om det blir stopp. MVH Lasse

Generalregeln är att alltid, alltid rengöra filtret innan start - då vet man att inget händer. Men i mitt fall med ett stort sandfiltret integrerat i systemet är det inte möjligt - därför har jag gjort så här för att minimeras riskerna för giftigt svavelväte men om mängden som utsöndras är för stor så kanske det inte hjälper - låt oss säga så här att jag är 95 % säker på att det fungerar i 95 % av fallen men jag kan inte veta innan jag har haft ett ordentligt strömavbrott- Är jag hemma så har jag en del andra knep att ta till men är jag borta så får jag lita på att mina funderingar fungerar. Jag har alltid 12% väteperoxid hemma i fall av strömavbrott - spär ut och pytsar in det i karet med jämna mellanrum. Jag har jobbat med det här i stort och smått i nästan 50 år nu - så lite erfarenhet har förhoppningsvis fastnat. MVH Lasse

Dra ned röret på vänstra sidan att sluta under under tänkt nivå i första högra delen. . Röret blir som ett upp och nervänt u med ventilen på nedåtgående rör till höger. När vattnet faller ner i refugiet från karet över stiger vattnet i u:et och bildar en hävert driven av nivåskillnaderna. Med ventilen ställer du sedan in rätt flöde. Du bör sänka röret lite så du kan ha en nödöverrinning också. Första glasskivan måste sluta några cm under själva sumpens överkant. Jag tror det fungerar. U-röret minst samma diameter som ditt returrör ner i sumpen MVH Lasse

Det här med svavelväte är lite knepigt att förstå och handha. Svavelväte i någon större mängd börjar inte produceras innan allt syre och det mesta av nitratet är slut. Kort kan man säga att det finns en grupp av bakterier som först använder syre i förbränningen och när syret är slut kan de slå om och använda nitrat i stället för syre. Det är den processen vi brukar kalla denitrifikation. När även nitratet börjar ta slut så är det en andra grupp bakterier som inte klarar sig när det är syre och för mycket nitrat i vattnet som växer till genom använda svavelföreningar på syret/nitratets plats i cellförbränningen, Slut produkten av syreförbränning är koldioxid, för nitratförbränning kvävgas och för svavelförbränningen det giftiga svavelvätet. Din far hade helt rätt - stor risk att både syret och nitratet tar slut på grund av bakteriell nedbrytning och att detta leder till svavelväteproduktion om filtret stängs av. Det är doften av ruttna ägg eller ett igentäppt vattenlås. Som tur för oss så oxiderar svavelväte fort till en ofarlig substans vid kontakt med syre så i ett akvarium med bra cirkulation så oxideras svavelväte fort och blir ofarligt. Däremot kan det vara livsfarligt att starta ett yttre filter utan rengöring vid ett strömbortfall som fått syret att minska i akvariet. En fördröjning eller krav på manuell start efter strömbortfall är en god försäkring för detta- Har man ingen akvariedator så kan en enkel jordfelsbrytare utan automatisk start vara lämplig i den kontakt som förser filtret med ström. Då måste man trycka igång det själv och då kan man rengöra det först. En DSB fungerar så att man fät en svag ström av nitrat ner genom bädden på grund av koncentration skillnader av nitrat i vattnet och längs ner i filtret. Emellertid - det är en långsam process - tar läng tid att starta och kräver en intern produktion av alkohol/socker och annan labil DOC i filtret. Jag har förädlat den delen genom att göra min DSB till ett djupt sandfilter och aktivt cirkulerar vattnet ner under bottenfilterplattorna och upp genom sandbädden. Då kan jag tillsätta etanol för att påskynda bakterietillväxten b- och därmed syrekonsumtionen - så att syrefria förhållanden uppstår i bädden. Då finns risk att nitratet tar slut i bädden och svavelväte bildas. Eftersom jag har placerat den här bädden i mitt refugium och mitt refugium är byggt som en särskild avdelning längs hela baksidan (nästan) så passera allt vatten i en smal korridor över bädden som syresätts i övre delen. Eventuellt svavelväte oxideras innan det når visningsdelen - skummaren sitter nerströms detta flöde också. Om jag skulle få strömbortfall så slutar det syrerika vattnet att komma så starten av den pump som pumpar vattnet under DSB:n har fördröjd start på 30 min. Med detta filter styr jag mitt nitratvärde helt - för närvarande 2.1 mg/L MVH Lasse

Mängd konsumerad CO2 = mängd producerad O2 varav en del går till cellandningen. MVH Lasse

Tyvärr är det nog inte bara teori utan sanning. Utan skummaren nattetid kan både CO2 bli för mycket (sanker pH) och syre för lite - speciellt i LPS och mjukkorallkar eftersom de har en stor biologisk biomassa. Om man inte kör skummare så måste man enligt min mening i ett moget kar ha en ordentlig vågrörelse. Du kan följa mitt kars utveckling här - jag startade med mestadels dött material - bara ca 2 - 3 kg levande sten. Karet efter 2,5 månader MVH Lasse

Det är möjligt att det går om man lämnar fri volym i filtret efter förfiltret. MVH Lasse

Teoretiskt ja - men du skall ju rengöra det relativt ofta - kanske var tredje månad och svampar är inga raketer i tillväxt. MVH Lasse

Stämmer - jag försöker alltid skapa ståend vågor. Då untyttjar man tekniken för fullt ut och får maximal vattentötelse. Vågotna i denna video kommer fråm två gamla RW8:or körda på korta vågor och motsatt verkan Det var för 8 år sedan - sedan har det växt och jag behöver 4 wavemakers och en liten gyre för att få nedanstående rörelse MVH Lasse

Givetvis måste man rengöra men det kan gå ganska lång tid och man kan gå efter hur mycket flödet minskar. det är samma princip man använder med sandfilter i stora kar. Exempelvis i Brest stora Akvarieanläggning fanns inte en enda skummare när jag besökte dem runt 2010 men där fanns en stor maskinhall med sandfilter Silikonslangar skall endast användas till trycksidan - på sugsidan - oavsett om det är doseringspumpar eller andra pumpar - krävs en hårdare slang som inte sugs ihop. Men vad gäller en del hårdare slangar så händer det att de mjukgörs med ämnen som innehåller tenn vilket sedan kan uppträda i akvariet. Jag har använt den gamla gröna luftslangen i många år utan problem men den är svår att få tag på numera så jag har köpt andra med trolig följd att jag har förhöjda tennvärden i vattnet. Ja PVC hårdnar - man får byta ut dem bara - men är de hårda så fäller de inte heller ut någonting. MVH Lasse