Lasse

Mitt experiment startade kl 18:00 den 22/4 och jag doserar kontinuerligt in en lösning i takten 0,1 ml/minut som på dygnsbasis motsvarar en tillsättning av 1 ml vodka per dag. Igår var det tredje dagen på experimentet och min filtervadd visade upp ganska mycket bakterie biomassa Vid ett tidigare tillfälle så visar bilden under hur min filtervadd såg ut efter 9 dagar utan någon extra vodka Så här såg det ut efter ca 2.5 dagar med en kontinuerlig tillsats av 1 ml vodka per dag direkt in i filtret Så här såg reaktorn ut innan/efter jag bytte filtervadd PO4 koncentrationer för sista månaden uttryckt i ppm. 1 röd stapel - bytt GFO + filtervadd. 2 och 3 röda staplar bytt filtervadd 4 röda staplar tillagt 100 g GFO + bytt filtervadd och 5 röda staplar börjat dosera 1 ml vodka per dag och bytt filtervadd. Igår byte av filtervad - syns inte i grafen. Here is the PO4 concentrations for last months whit changes of the phosphate reactor. 1 red staple = change of both GFO and wool, 2 and 3 red staples = change of wool, 4 red staples adding 100 gr GFO and change of wool and 5 = start adding ethanol and change of wool. Today also change of wool - not seen in the graph. Minskningen efter start av dosering av PO4 i grafen kan vara tillfällig - avvaktar flera mätningar innan jag drar några slutsatser. MVH Lasse

Jag har utvecklat mitt filter som jag beskriver ovan. Grunden till detta är att vid normala sätt att använda snabba organiska kolkällor så gynnar man både bentiska och pelagiska bakterier men kan bara exportera en del av de pelagiska genom skummaren. Resten blir kvar i akvariet och det blir ett litet nollsummespel med framförallt PO4 som både tas upp (levande bakterier) och frigörs (döda bakterier). NO3 har sin egen väg att försvinna genom denitrifikation. Den här artikeln från R2R beskriver förhållandet mellan mekanismerna som uppstår när man doserar snabbt organiskt kol. Med utgångspunkt från den gjorde jag en liten beräkning på mycket PO4 jag skulle kunna låsa per dag om jag lyckades med att låsa upp biofilm i filtervadden i min reaktor med hjälp av en liten men kontinuerlig dos av vodka i inflödet. Den första beräkningen var väl inte så intelligent men jag gjorde en andra som lite bättre speglar möjligheterna med en sådan dosering och export genom filterrengöring. Nedan följer en svensk variant av min beräkning. För er som inte känner till hur man skriver och tolkar kemiska formler så kommer en liten beskrivning av hur jag använder formler i den här beräkningen . När jag använder PO4 i viktberäkningar så är det hela molekylens vikt som avses. PO4-P är bara vikten av det ingående fosforn i molekylen. Detsamma gäller NO3/NO3-N, C2H6O/C2H6O-C och så vidare. Den första är vikten av hela molekylen, och -x är vikten av den aktuella föreningen i molekylen. För att testa min teori om att en långsam och låg tillsats av etanol till en GFO-reaktor kan påverka PO4-koncentrationen i vattnet - började jag dosera 1 ml 40 % etanol lika över dygnets timmar. (i verkligheten - jag späder 7 ml 40 % etanol till 1000 ml med hjälp av RO-vatten och doserar 0,1 ml av denna lösning/minut kontinuerligt) 1 ml 40 % etanol/dag motsvarar 0,4 ml C2H6O/dag. I gram motsvarar dess densitet*ml - i detta fall cirka 0,36 g C2H6O. Därför är C2H6O-C cirka 0,17 g (0,36*(2*12)/(6*1+1*16 +2*12) Kol (C) har molvikt (gamla atomvikt) 12, Väte (H) har molvikt 1 och syre (O) molvikt 16. Detta ger 0,36*22/46 ≈ 0,17 Under en längre tid nu - 2,5 månader har mitt PO4 legat runt 0,2 ppm (cirka 0,205 mg/L) eftersom PO4-P är lika med cirka 0,07 mg/L PO4-P. (P ≈ 31 och PO4 ≈ 95 blir PO4-P 31/95* 0,205 ≈ 0,07. Mitt akvarium har cirka 300 liter vatten - det betyder en total mängd på cirka 21 mg PO4-P Med förhållandet som används av @Beuchat för heterotrofa bakteriers biomassa - C:N:P = 60:7:1 plus en uppskattning av hur mycket av det tillsatta kolet som går in i biomassan (Bio-C) och hur mycket som går ut som CO2-C, är det möjligt att grovt uppskatta hur mycket PO4-P 1 ml tillsatt 40 % C2H6O kommer att bindas till bakteriebiomassa och ytterligare beräkning av hur mycket det kommer att påverka mina PO3-koncentrationer i mitt akvarium -Molekylvikt C ≈ 12 g/mol -Molekylvikt P ≈ 31 g/mol Därför: Förhållande C2H6O-C: PO4-P ≈ (60 × 12) / (1 × 31) ≈ 23:1 ≈ 4,4 % I ekologiska beräkningar antas det normalt att under normala förhållanden cirka 10 % av födan överförs till ny biomassa hos varmblodiga djur - ekvivalent förhållandet för kallblodiga djur tros vara cirka 20 % - ett högre förhållande eftersom mindre energi går åt till att värma upp organismen. Jag vet inte motsvarande procentandel för bakterier, men i dessa beräkningar använder jag kallblodiga djurs förhållande på 20 %. Det betyder att 20 % av C2H6O-C-insatsen går vidare till bakteriell biomassa - resten går ut som CO2-C, så 80 % är avfall. I mitt fall tillsätter jag cirka 0,17 g C2H6O-C per dag för bakterietillväxt i min reaktor. Om jag nu använder förhållandet för kallblodiga djur - 20 % av födan blir ny biomassa - då kommer cirka 0,034 g C2H6O-C att bindas i ny bakteriell biomassa per dag. Nu använder vi förhållandet 23/1 (≈ 4,4 %) för C/P i g (samma som C2H6O-C/PO4-P i g) på dessa 0,034 g/dag – detta motsvarar ett upptag av cirka 0,0015 g PO4-P per dag (1,5 mg PO4-P per dag) Molekylvikt PO4 ≈ 95 g/mol -Molekylvikt P ≈ 31 g/mol Därför: 95/31* 1,5 mg ≈ 4,6 mg PO4 per dag Som tidigare nämnts – mitt akvarium är runt 300 l och beräkningarna ovan visar att tillsats av 1 ml 40 % C2H6O per dag kan minska min koncentration med cirka 0,015 mg/L PO4 – i ppm – nästan samma. Det är en ganska bra siffra – enligt min mening – lite för bra men jag följer upp experimentet med tester. En sak jag kan tillägga redan nu är att smutsen jag kan se i min reaktor (i min syntetiska filterbomull) snarare motsvarar tio dagars körning än den nuvarande två dagars körningen - något har hänt. Fortsättning följer MVH Lasse

har inte din avrinning den här konstruktionen Det måste vara ngt fel med din inställning eller fattas delar om det bara går att köra 18 liter i timmen MVH Lasse

Det flesta doserpumpar är ganska oberoende av slanglängd med observera att du på sugsidan måste använda en ganska styv slang för att motverka att den imploderar. Detta betyder oftast en av pvc typ MVH Lasse

hur räknade du ut detta? MVH Lasse

det fins andra trick som att bara sätta dit en 90 gradare och borra ett litet hål (3-4 mm eller mindre högst upp på böjen. Dä är säkerheten om ytan stiger över röret (och hålet) så bildas en hävert som bibehålles rills hålet möter luften igen. Detta blir lite osäkert eftersom det är ett litet utrymme mellan ytan och akvariers översida. MVH Lasse

jovisst men då suger den bara ner till änden på T:et i överinningsboxen och då talar oljudet om att det är täppt MVH Lasse

Jag skulle först testa en lösning ungefär som denna. På detta inlopp sätter du ett t-rör med en öppning upp i luften och en ner under befintlig vattenyta - det tredje (öppningen i livet) träs över röret i den röda markeringen. På den ända som sticker upp i luften placerar du ett ett kort rör med en huv. I huven borrar du en ingång för en 4/6 mm luftslang. Använd en klämma för att kontrollera luftinflödet. luftinflödet är för att förhindra hävert men skall vara så litet att det mesta sörplandet (som består av en luft/vatten blandning ) minskas till minimal nivå Sen till 100 liter i timmen - karet är på ca 68 liter (teoretiskt). Låt os säga att det är ca 45 L vatten (68 liter minus inredning och utrymmet ovan vattenytan) 100 Liter i timmen blir då en vattenomsättning på ca 2,2 gånger i timmen! Tror inte mitt kar har högre just nu - kanske lite högre men ändå. Sumpen kanske är på 15 liter effektivt -> 6,6 gånger i omsättning per timma. Se till att du får in en bra wavemaker i karet bara så att vattenomröringen uppe i karet blir bra - motverkar sedimentation och stratifikation i vattenkolumnen. - i sumpen behövs det inte MVH Lasse

Ibland får man göra abrovinscher när grejerna inte fungerar bra by design. I de flesta mediareaktorer jag har sett så går vattenströmmen från botten och upp. En av orsakerna till detta är begreppet fluidisering har blivit väldigt populärt men inte alla material fungerar inte med denna teknik - GFO är ett exempel - det är tungt och den snabba vattenströmmen som behövs för att lyfta det maler gärna ner mediat. Dessutom så blir det en bakterietillväxt som dels hindrar GFO:t att aktivt binda fosfor men även täpper till mediat. Många gånger måste man byta ut mediat innan det är helt förbrukat. Man kan visserligen lägga lite filtervadd i botten men när man behöver byta det innan GFO:t är förbrukat blir det lätt väldigt slafsigt. Jag har en Aquaforest Media reactor 90 som jag lätt ändrade vattenströmmen på genom helt enkelt låta det som normalt är inlopp bli utlopp och vice versa. Då kan jag lägga filtervadden ovanpå GFO mediet. Väldigt lätt att byta utan att behöva röra GFO mediet. Skruva av locket - plocka ut förfilter och smutsig filtervadd - in med ny och så är det klart. Filtervadd efter 10 dagar Jag har kört så här i mer än ett halvår nu och det är lättarbetat och har förlängt livstiden på mitt media åtskilligt MVH Lasse

Varför komplicera det. Ta ettdera en silikonslang eller den slang du har nu. Om du tar slangen du har nu - värm den på något sätt och smörj - kör på den så långt som möjligt och sedan på med en slangklämma av rätt storlek. Gärna en av plast som den här. Väljer du en silikonslang så dämpar du pumpvibrationerna - de kan annars förmedla en resonans om du har en styvare slang MVH Lasse

Ta lite smör på röret och lite i slangöppningen. Det går även värma lite med en värmepistol. den skall högre upp - gärna över räfflorna. Röret är en slangnippel och de är lite koniska - därför går röret bara i lite halvvägs. Ja silikonslang går bra också. MVH Lasse

Om det är det som är i den röda cirkeln - trä upp helt och slangklämma MVH Lasse

Här har du enligt mig ett mycket bra alternativ och det är LJUDLÖST - ingen fläkt! Då är det on/off - vill du ha styrning så finns den här också Annonsen MVH Lasse

Nej men ta det lite försiktigt med matningen den första tiden. Om du flyttar sanden så bör den rengöras innan den fylls på igen. Ställ den i en hink i badkaret - stoppa ner duschhandtaget och rör om samtidigt som du har igång det. När vattnet ser ganska klart så tar du nästa hink. MVH Lasse

Märk väl att det är amerikanska EPA som pratar om 3-5 mg/L (3000-5000 µg/l) i vatten. Dagligt rekommenderat intag av zink i de nordiska länderna ät 7 mg/dag för kvinnor och 9 mg/dag för män. Skadlig mängd är satt till 25 mg/dag Enligt rapporten riksmaten är det dagliga intaget ca 9,5 mg/dag respektive 12,4 mg per dag. Då räknar man med i stort sett inget tillskott fråm vattnet, Den här sidan visar de största källorna av zink i kosten Här är en graf visande koncentrationerna i Göteborgs kranvatten Har du kommunalt vatten eller egen brunn? Om du skall använda kranvatten för top off så skall det vara så nära 0 som bara är möjligt eftersom alla tre (Cu, Ni och Zn) ackumuleras i karet om du inte gör väldigt täta vattenbyte med ditt kranvatten. Rekommenderade värden i karet är (OCEAMOO ICP-MS) 0,2-2 µg/l Cu, 2-5 µg/l Ni samt 1-3 µg/l Zn. Alla dessa tre är ganska giftiga för framförallt lägre djur Koraller är ganska känsliga för zink vid högre temperaturer - det är därför som solkrämer baserade på zinkoxid inte är väl sedda i turisttäta havsområden med temperaturer på 26 - 27 grader Ditt rörsystem (i huset) verkar vara hårt ansatt av korrosion - är det gott om galvade kallvattensrör i huset? Som du ser i mitt vattenprov här ovan så hade jag väldigt höga kopparhalter i mitt kallvatten - det visade sig att de hade gjort nyinstallationer med koppar i mitt hus rörsystem. Med kopparrör så är det ofta så att gamla rör (på grund av ärgning) släpper ut mindre koppar än nya rör gör. MVH Lasse

Här är de problematiska värdena - alla troligtvis komna från ditt interna rörsystem. Men är verkligen zinkvärdet 695 µg/l? I så fall är det katastrof både för akvariet och er själva MVH Lasse

Mitt Polenkar är 10 år nu - fungerat bra MVH Lasse

Pincettfisken är en av de svåraste fiskar när det gäller foder. Den är byggd för att stoppa in sin näbb i ett hål och suga upp maten - inte för att ta mat i vattenkolumnen. Ett knep jag använt är att förlänga en spruta med ett grönt så kallat luftrör. Sedan fyller jag sprutan med upptinad djupfryst vuxen artemia. den är mjuk och inte hård som mysis. Mer likt den naturliga födan för pincetten. Om man triggar fisken att äta från den här mackapären i karantänen eller i adaptionsboxen så är mycket vunnet senare om den placeras tillsammans med snabba och matfriska fiskar Mackapär Video - 4K MVH Lasse

Det var en knivig fråga men jag tror faktiskt inte det. Första fallet När vattnet lämnar första skummaren är CO2 halten väldigt låg - vattnet kommer in i andra skummaren med underskott av CO2 i jämförelse med luftens innehåll. Utjämnas i skummaren. Vattnet går ut i övriga systemet och jämvikten återställs ytterligare. Andra fallet Andra skummaren ger underskott i CO2 - jämnas ut i övriga systemet första skummaren tar resten för att återställa jämnvikten Ett nollsummesystem. Men jag kan ha fel - har hänt förut MVH Lasse

Det är bra men du vet väl att hur du än vänder dig så har du rumpan där bak, Den andra skummaren för in syre men eftersom den första skummaren för ut CO2 så kommer den andra föra in "mer" CO2 också på grund av att jämnvikten är rubbad. Samma gäller bra ytrörelse. Du är nog ganska nära ett nollsummaspel. Men det är intressant att se om effekten per använt gram scrubber kommer att påverkas eftersom du använder två skummare. Att pH stiger är förklarligt men om användningstiden kommer att minska är inte självklart. Det avgörs nog av vilken av skummarna som är effektivast för gasutbyte. Att det blir förlängd tid med en skummare - så är det nog eftersom skummaren är den mest effektiva gasutjämnarna i de flesta system men om du använder två skummare - en med och en utan så blir det nog som sagt ett nollsummaspel. I en förlängning skulle du kunna flytta den ena scrubbern till den andra skummaren och köra den på uteluft och ha kvar den andra på closed lopp till den första skummaren. Själv använder jag scrubber men den är kopplad till uteluft för att förlänga användningen. MVH Lasse

Med det sättet att koppla så maximerar du livslängden eftersom du bara renar från koldioxid som internt produceras och/eller den andra ytor tillför från luften till vattnet. Men som med allt - du får nackdelar. Det här gäller även andra gaser - exempelvis syrgas vars tillförsel du nu endast får från andra vattenytor sam från fotosyntesen. Du tappar - enligt min mening - den främsta fördelen med en skummare - effektiv syresättning. Ur det perspektivet blir det likställt med att köra skummarlöst. MVH Lasse

Verkar ha en liknande bild och samma typ av cyano. Men efter de första hårda doseringarna har jag doserat mer sällan - kanske en gång i veckan och det blir långsamt bättre. Vissa platser på stenarna har svårt för att bli bättre men sett i perspektiv så är det mycket bättre än tidigare. Eftersom jag doserar endast en gång i veckan (kanske mer sällan) så har jag inte fått ett slamlager i visningsdelen men i returpumpfacket. Det löser jag genom att röra om där då och då. I slutet av dagen kan jag se en liten färgning i sanden ibland - det tar jag som anledning till att överväga en ny dosering. Det kanske inte utrotar till 100 % men det är definitivt ett verktyg att hålla det i schack - sedan får vi se om det blir schack matt i sista ändan. Cyanom på ytan av refugiet är fortfarande kvar om än inte så mycket som förr MVH Lasse

Ja det är väl den främsta orsaken till att försöka använda begagnad sten - sedan innehåller den ju en mikrofauna som kan vara bra att ha. MVH Lasse

Ja de var många MVH Lasse

Vet inte men kanske 25 - 30 cm lång. Det är nog fungia ja men jag vet inte om det är självfraggar eller inte. Ska fråga nästa gång MVH Lasse