Lasse

Jag har gjort det i alla fall - och många andra också Testar gör man genom att se hur fort den töms. Se här för olika doseringar - notera att det är ren väteperoxid ut direkt i vattnet. Med en oxydator är en stor del redan syrgas innan det kommer ut i vattnet. Jag har som gräns ca 250 ml på 14 dagar av 6 % i oxydator och 350 liter vatten. Det ger via oxydator en dos på ca 5 ml per hundra liter och dag. För dig - räkna med ca 90 ml per dag vilket gör att liter kommer att räcka vid max under ca 11 - 12 dagar. Sikta på i första ledet på halva dosen - ca 45 ml per dag. Jag hade satt den i sumpen direkt innan returpumpen. Det är svårt att överdosera med en oxydator. De brukar ge en dos i instruktionen. Börja med en katalysator och se resultatet. Oftast tömmer den inte helt - blir lite vatten kvar. brukar fylla på var 14 dag ungefär med ny färsk lösning. Ta lite 6% väteperoxid på huden - då ser du vad som händer - men ta bara någon droppe . Jag känner en veterinär som varje gång en djur biter honom eller han får ett sår bara droppar väteperoxid direkt i såret - väldigt effektivt vad gäller bakteriedödande . Syreradikalerna oxider organiskt material , dvs kan döda celler. Det är dock ytterst lite fria radikaler från en oxydator av söchtings konstruktion - det mesta blir syrgas. Oxydatorer är idag väldigt populära vid odling av sötvattensräkor - det säger lite grand om ofarligheten rätt använd. Att flaskan skall gå sönder eller läcka ut okontrollerat - det kan du glömma MVH Lasse

Stabiliserad innebär att den inte bryts ner så lätt och inte heller av sig självt. Flaskan kan inte läcka om den ställs rätt - det är bara en gaskudde (som bildas av syrgasen) som kan driva ut väteperioxiden Klart man kan med det är inte syrgasen som blir problem utan den stora mängd syreradikaler som är första steget vid H2O2:s nedbrytning. Storleken spelar som vanligt ingen roll - det är antalet katalysatorer samt väteperoxidens styrka som styr hur mycket som doseras per tidsenhet. Lera - man testar fram så att det inte kommer ut för mycket per tidsenhet. Är det ett hårt belastat akvarium mer dosering - när det blir bättre - mindre dosering Som sagt det är inte storleken som avgör så den stora fungerar bra. Köp några extra katalysatorer också. Och deras 6 % lösning. MVH Lasse

Oxydatorer kan köpas i Europa. Sök på söchting oxydator. Det är en ganska genialisk produkt. Den består i princip av en flaska med ett litet hål i kapsylen. Man fyller flaskan med väteperoxid - helst utan stabiliseringsmedel. 6 % lösning är vanligast - går med högre men då förbrukas/doseras det snabbare. Blandar man själv så är RO vatten/avjonat vatten eller destillerat ett måste. I flaskan läggs också x st katalysatorer - antalet bestämmer doseringen.. Flaskan ställs upp och ner - i modellen jag använder - i en lerkruka av samma material som katalysatorn. En tyngd (av samma material) läggs ovanpå. Nu händer följande Väteperoxiden i flaskan börjar att brytas ner (i takt med koncentration och antal katalysatorer). Då bildas ren syrgas. Denna stiger mot toppen av flaskan Syrgasen expanderar och pressar därmed ut väteperoxid genom det lilla hålet i korken (som nu befinner sig längst ner i keramikbehållaren) Väteperoxiden strömmar sakta upp utmed kermikbehållarens kanter och det mesta bryts ner till vatten och fria syreradikaler. Resterande - ej nedbruten väteperoxid - kommer ut i vattnet och bryts ner där till samma beståndsdelar De fria syreradikalerna kommer ettdera att oxidera organiskt material eller träffa en annan fri radikal och bilda syrgas. Målet är att de skall träffa organiskt material, gulämnen, bakterier, parasiter och annat. Vad som inträffar och med vad bestäms av slumpen - det den fria radikalen träffar först händer. Syrgasbildningen hjälper till att syresätta akvariet och är oberoende av ström Jag använder en stycken Söchting oxydator typ A till mitt akvarium på ca 360 liter totalt. 3 katalysatorer. Målet är att ta bort gulämnen och motverka algbildning. Vad gäller gulämnen så är den effektiv - vad gäller alger vet jag inte. Med dem kan det vara som med personen som spridde ett vitt pulver på Stockholms gator. Det var mot vilda tigrar. Men här finns inga tigrar sa en förbipasserande - repliken blev att det bevisade metodens effektivitet! Normalt är oxydatorn placerad i sumpen. Vid strömavbrott lyfter jag upp den i visningsdelen där den hjälper till att hålla syrenivån under strömavbrottet. Inom parantes kan man säga att någon halv deciliter väteperoxid blandad i en hink med akvarievatten kan förse ett akvarium med syre i många timmar om det skvätts i försiktig och i mindre mängder. Jag har också en mindre oxydator i reserv för att placeras i mitt refugium vid strömavbrott. Oxydatorer är inte speciellt vanliga i saltvatten - jag vet att Akvarielagret använde det förr i tiden - men vanligast är den bland räkodlare inom sötvattensvärden. Dessa räkor är knepiga att hålla vid liv och bara det att metoden används där är ett bevis på dess relativa ofarlighet. Som vanlig gäller att man måste dosera rätt men doseringen sker automatiskt - man styr bara reaktionshastigheten i flaskan. Att dosera med hjälp av doseringspump avråder jag ifrån. Väteperoxid som inte är stabiliserad bryts ner sakta - bland annat av ljus - de fria radikalerna oxiderar slangar och annat. Syrgas bildas också i slangarna vilket gör att doseringen blir besvärlig. Jag använder Söchtings egen 6 % lösning och 3 katalysatorer. En 1 liters räcker mer än 4 månader Inlägget finns som artikel också. MVH Lasse

Skrev en artikel till artikelarkivet - sparades två gånger MVH Lasse

Hej Skrev ner mina tankar om en problemfri start på nytt akvarium. Finns i artikelarkivet Här MVH Lasse

Du måste ha nivån i sumpen på samma höjd som nivån i visningsdelen. Överriningen måste alltså vara lika högt från golvet på bägge karen. Sedan kan sumpen vara grundare - det spelar ingen roll men nivån på ytan i sumpen där vattnet kommer in måste vara samma som hos visningsdelen - för att det skall fungera bra MVH Lasse

Det blir väldiga osäkra lösningar. Om vi tar säkerheten först - säkerheten för översvämning - så är den inte så svår i.o.f.s. Du gör ett överrinningsfack i akvariet med den normala överrinningskammen. Du gör dock inga hål i detta fack utan det får utgöra pumpgropen från akvariet. Du ställer pumpen i facket och låter den pumpa till din sump. Sumpen bör stå i nivå med ditt visningsakvarium. vattnet går in i sumpen på normalt sätt. I din sump sätter du en liknande överringskammare med överrinngskamm. Där placerar du returpumpen.. Överrinningskammrarna får inte vara för små bara. Nu fyller du upp akvariet till nivå och även sumpen till nivå - nivåerna bör vara på samma i sump som display. Fyll ny upp överrinningskamrarna till nästan samma nivå. Nu kommer det som måste provas. Nu sätter du två nivågivare - en i varje överrinningskammare. den skall bryta resp pump när det blir för lågt. Vart nivån som är för lågt måste provas fram. Nu kommer vi till det fina i kråksången - du kommer aldrig att kunna överfylla sump eller akvarium - max extra vatten du kan få in i sumpen bestäms av volymen i displayens överrinningskammare och vice versa. Om du dessutom låter pumparnas utlopp ske under vattenytan i respektive del så får du hjälp av motriktad hävert om någon kammare blir för låg - vattnet går tillbaka - nivå stiger - pumpen startar. Vad som blir lite besvärligt och som måste provas är också hur du skall göra den automatiska vattenpåfyllningen för avdunstat vatten. Skaffa två likadana styrbara DC pumpar till det här. Du måste ha sumpens och displayens vattenyta på samma höjd. skaffa en profilux till detta så kan du programera detta sömlöst @SlantenNågra ideer eller - det går ju för helsike inte ? MVH Lasse

Ja det är väl bra MVH Lasse

Kan du skicka en teckning? MVH Lasse

Beror lite på vad du vill åstadkomma med skumnaren. Vil du att den skall plocka bort äggvuteämnen så effektivt som möjligt så kan kontakttiden vara avgörande. Dvs flödet kan ha betydelse. Vill du däremot få ett så bra gasutbyte som möjligt så brukar högre flöde vara bättre och så högt flöde som möjligt kan vara bra. Har änt att jag tagit bort skummarkoppen och bara kört msx luft och flöde MVH Lasse

På grund av läckagerisk så brukar man inte ha slang upp till utblåset från sumpen utan limmade PVC rör. Sedan förbinder man rörsystemet med returpumpen med en lämplig silikonslang (kort). Det går ju att dra slang också men var då noga att slangen inte kan ramla ner. Säkra utblåset uppe i visningsdelen. Se min tråd om - ett nytt projekt - och även här - observera slangklämmorna av plast - där framgår hur man brukar göra. MVH Lasse

Med den ordentliga genomluftningen du får med två skummare så ser jag inte att risken är speciellt stor för farliga ammoniakhalter. Men det är ett bra tips att sätta in några små innerfilter för att ta hand om nitrifikationen. Gör du det nu så låter du dem gå sedan när du flyttat fisken. Ha gärna några små guppier eller ngt i karen när du inte har dem som karantän så kommer du nästa gång du får fisk ha två ingångna karantänsakvarium. MVH Lasse

Scott W Michael´s serie "Reef fishes series" är en bra serie vad gäller olika arter, släkten och familjer. Fortfarande aktuell. Inte böcker men innehåller en hel del "modern" information Reef2Reef´artikelserie. MVH Lasse

Det här med att inte använda PVC slang över huvud taget (grön eller annan färg) grundar sig i användandet av mjukgörare. De försvinner med tiden (slangen hårdnar) och det är ofta ftalater - dvs inte världens bästa ämnen. Men det gäller både för sött och salt. Är det inga mängder slang så har de dock liten betydelse för vattnet. Till silikonslang används inte vad jag vet mjukgörare MVH Lasse

Det är inte mikrobubblor då? MVH Lasse

Det är alldeles omöjligt att säga vad du skall göra med disigheten när man inte vet vad den beror på, sand som virvlas upp, övermatning, kalkutfällning, alger, bakterieblomning och så vidare. Först ta reda på vad det beror på - sedan kan du göra åtgärder. MVH Lasse

MVH Lasse

@Sjöfartsmuseet AkvarietSåg detta just nu: Inget fel men vem lärde det "andra" publika akvariet (och dess veterinär) metoden? Bara en ynglings lilla undran.... Seachem Prime skall motverka ammoniak säger de - vert inte om det är sant eftersom det inte ifinns någon innehållsförteckning på hemsidan Grumligheten - vet inte MVH Lasse

Sedan ett fyra - fem månader så kör jag mitt röda spektrum rätt så kraftigt, dvs på 100 % av vad det kan ge jämfört med andra våglängder. Jag har i detta kar (och även i mitt gamla använt rätt så mycket rött) Har inte upptäckt att jag får mer Cyano för det. (med mer menar jag över huvud taget) Jag tror inte riktigt på den teorin med rött ljus och Cyano. Däremot så finns det en typ av fotosyntetiserande pigment kring våglängden 570 nm som kan förekomma hos Cyano (den våglängden ger en gulorange - bärnstensliknande färg) Jag kör inga vita dioder (fosforbelagda) över huvud taget. Jag hoppas också att det är ett större på gång MVH Lasse

kan vara så att du har en högre koldioxidproduktion där. Processen (denitrifikation) är annars pH höjande. tar du i vattnet efter skummaren vid det högre pH:t? MVH Lasse

För att skapa ammonium så måste organiskt material brytas ner. förutsättning är då att det finns organiskt material. Min erfarenhet är att död sten ofta har väldigt lite organiskt material - speciellt efter en behandling som din. Problemet med att starta med hjälp av bakterieproducerad ammonium (oavsett metod - låta LS dö eller sätt in döda räkor) är att det tar en liten tid att starta processen och att den sedan är ostyrbar. Om man startar en med en fisk direkt efter någon dag så får man dels en direkt ammoniumproducent samt kan styra mängde med hjälp av hur mycket man matar. Fiska börjar nämligen att utsöndra ammonium via gälarna direkt efter det de får mat och utsöndringen minskas direkt när de inte får mat ja - jag tycker du kan starta ditt kar nu. Känner till lite för lite om Red Seas Mature Kit Jag har inte under de senaste 11 åren som saltvattensfisk någonsin rengjort en sten som jag stoppat in i mitt akvarium vid start - varför - jo min åsikt är att det blir billigare att låta naturen sköta mognaden än att använda en massa kemiskt/biologiska metoder. jag vill ha lite näring i början så systemet kommer igån biologiskt - jag tillsätter till och med nitrat ibland. MVH Lasse

Du får ingen nitrit från skrubbad död sten. Vad skulle skapa det ammonium som krävs för nitritbildning? Karet måste belastas först innan du kan räkna med att nitrifikationen startar. Det jag tycker är lättast - se denna efterordet till denna artikel. MVH Lasse

Skrapa på du det skulle jag gjort - det tog ungefär lika lång tid för mig att få fram grönalger när jag tänker efter MVH Lasse

För att bunden fosfat skall frigöras så måste olika förutsättningar finnas Ettdera 1) pH sjunker i övre sanden till under ca 7,8 - kalciumfosfat löses upp då eller 2) syrefria områden i sanden, ingen eller väldig lågt nitrat så att svavelväte bildas i sandens syrefria områden eller 3) en kombination av ovanstående Visst kan du föra in koraller nu - inte bara kan - jag skulle inte väntat en minut med det. Dock inte fancy-fancy SPS utan mer mjukkoraller och LPS. Jag hade inte kastad all sand - bara låta tiden gå med rensning och sandvändare samt sjöborrar. Visst äter de på sand om det finns mat där. MVH Lasse

Jag brukade ha 25 grader som riktmärke - nu kör jag 26 grader som önskat värde - inte högre. Kan stiga lite grand under dagen men inte många tiondelar. en fläkt går steglöst in om tempen går över 26 grader och en värmare går in strax under 26 grader Nedgångarna beror på öppen balkongdörr när vi inte visste att det skulle bli minusgrader ute - har bara 1 st 100 watts värmare i akvariet. 5/2 kopplades fläkten in. MVH Lasse