OR20

Mike verkar dock gjorde det i omvänd ordning där han suger ut luften istället för att skapar undertryck. Båda fungerar dock.

Det är många år sedan läs 80-talet när jag höll på med överrinningsboxar. Men på den tiden så brukade vi använda returpumpen som ett sätt att tömma luften i röret om häverten bryts. Man borrade ett hål/installerade ett T i röret ner till sumpen och ledde en den av returpumpens vatten till detta hål/T vilket skapar ett undertryck när vattnet rusar ner tillbaka till sumpen och man suger på så sätt ner luften och häverten börjar om. Man kan säkert göra samma sak med en doserpump som suger ut luften men jag kan tycka att det gamla sätter är smidigare. Jag såg att Mike Paletta gjort något liknande i ett av sina kar. Titta runt 7min in i filmen nedan.

När det ändå pratas om diy lösning på foder, är det någon som har en bra butik/källa till frystorkade saker typ mysis, hjuldjur, krill och copepods? Vet att det fanns i USA när jag bodde där men har inte hittat det i Sverige

I karet sitter som sagt en mindre proteinskummare av märke och modell Tunze 9004dc. Detta är en mindre skummare som hänger på väggen av karet eller sumpen och enligt tillverkaren ska klara akvarium upp till 250l. Jag får väl erkänna att jag inte riktigt är lika optimistiskt som Tunze men för ett kar mellan 100-125l men en normal biobelastning är väl rimligt. En skummares effekt bygger egentligen på en väldigt enkel princip där arean av de luftbubblor som man lyckas pumpa in i skummarkroppen och hur länge som de ostört får flyta uppåt avgör effekten av skummaren. Av förklarliga skäl blir detta ett problem för en liten skummare som Tunze 9004dc som har en begränsad reaktorvolym och som har en pumpkonstruktion där det är svårt att konsistent skapa små luftbubblor. Precis som med vilket skummare som helst så kan man dock säkerställa att skummaren utifrån sina förutsättningar ger så bra effekt som möjligt. En av dessa sätt är att rengöra den. Jag skulle därför vilja inspirera och slå ett slag för hur man enkelt kan hålla sin skummare ren och välfungerande. 1) Det första som man bör göra för att se till att skummaren drar ut så mycket protein som möjligt är att rengöra skummarkoppen och halsen så att bubblorna obehindrat kan flyta upp till ytan innan de spricker. Detta görs med fördel två gånger i veckan alt. vid behov om man producerar mycket ”skum” 2) Ett problem med saltvatten är att man lätt får saltavlagringar. Detta kan bl.a. bli tydligt vid luftslangen som lätt sätter igen sig alt. vid kontakten mellan slangen och pumpen. Detta minskar luftflödet och/eller upphackningen av luften till små bubblor. Man kan avhjälpa detta genom att en gång i veckan ta loss luftslangen uppe vid ljuddämparen och låta den suga i sig en kopp med varmt vatten. Detta löser upp alla salter och avlagringar och ger en ren och fin slang/koppling igen 3) Om inte bara luftslangen behöver rengöras så kan man ta hela skummaren inkl. pumpen och låta den gå i en hink med citronsyra en halvtimme. Detta löser upp det mesta både i pumpen och i skummarkroppen 4) Skulle inte detta hjälpa så återstår bara att ta isär hela skummaren rengöra den med hjälpa av citronsyra. Det är troligt att man behöver göra detta någon gång om året för att hålla allt 100% funktionellt 5) När man ändå har tagit isår skummarkroppen så kan man också passa på att ta isär och rengöra skummarpumpen kan jag tycka. Det tar inte mycket mer tid och man får då möjlighet att både rengöra och ta bort slem men också se så att allt är helt och fungerande. De flesta bättre tillverkare har reservdelar och man kan på så sätt spara lite pengar genom att bara byta en trasig del istället för att slänga och byta ut en hel skummare

Att få till ett bra och varierat flöde med så få pumpar som möjligt är ju alltid en utmaning. En saks om jag tycker hjälper är om man slipper att de är fästa på glaset. Jag kör därför två av mina tunze 6105:or monterade på ocean motion enheter. Du har då fördelen att de roterar fram och tillbaka samt att de kommer bort från glaset. Men det är ju tycke å smak kring detta. Annars tycker jag att de wave pumparna som är som ett rör man kan montera högt uppe vid ytan tar bort väldigt lite av estetiken. Jag har dock förstått att de är jäkliga att hålla rena/montera ihop men det går väl att avhjälpa med citronsyrabad istället och sedan en gång om året rengöra lite mer rejält. Bara lite inspel i diskussionen.

Hej, trevligt litet kar du köpt till de små. Det enda jag skulle sätta i är en liten reaktor för aktivt kol. Själv använder jag ett eheim internfilter som jag satt där bak. Det behövs inte något stort och det är bättre att byta kolet oftare än att slänga i stora mängder vid ett tillfälle. Refugium tror jag blir kladdigt så då skulle jag titta på en algreaktor istället som du kan sätta i skåpet. Det enda som jag haft problem med i karet var en sjukdom jag fick in för något åt sedan och sedan värmen under sommaren. om du inte vill köra på aqua medics ecodrift pumpar så har jag för mig att jebao sw2 eller om det vat sw4 som hade samma öppning/dimentioner som orginalet och därför passar in som returpump.

Roligt att den kom till ett bra hem, den har ju gått hos rolf och roland i många år men den kommer säkert att uppskatta det extra simutrymmet.

Och skulle något gå sönder på en dc pump så finns det dels reservdelar att köpa och de har en väldigt bra garanti. Jag hade två 6105:or där sladded börjat släppa lite. De var nog 7-8 år gamla men det gick på garantin utan bråk. Jag var förvånad då jag egentligen frågade om jag kunde köpa nya motorblock men fick dem gratis istället. Det finns något att säga för familjeägda tyska företag

Jag skulle inte blanda olika saker i ATO, det går att göra men man måste då hålla ordning på vilka typer av joner det rör sig om så man inte får fällningar. Ett tips är att titta på hur man kan blanda olika ämnen i de olika balling lösningarna. T.ex. Sr kan vara i Ca lösningen m.m. Om ditt saltvatten höjer din alkalinitet eller inte beror på vilket salt du använder. Dock borde en salthalthöjning tillsätta mer karbonatjoner.

Avdunstningen varierar generellt över året. Detta beror på flera faktorer så som temp., luftfuktighet och luftflöde/utbyte i rummet och mellan vatten/luft. Man kan testa detta genom att ställa en fläkt över vattenytan vilket kommer öka avdunstningen. jag håller dock inte med om att det skulle vara farligare att tillsätta ämne via ato än vid ett tillfälle. Oavsett om det tar 3 eller 7 dagar att få den utspädda tillsatsen så är den en jämnare ökning än att få i det vid ett tillfälle. Anta att du slarvat med ditt kalium och fått ner det till 320. Jag skulle nog vilja dela upp ökningen till 400-420 över ett par dagar istället för att tillsätta 100 ppm vid ett tillfälle. Om man häller i samma 100ppm höjning i ato (säg 40l) så har du dels en låg påverkan på pumpen till din ato och höjningen sker med kanske 15ppm per dag utspritt över ett par tillsatser. Man kan enkelt räkna fram hur mycket salt som behöver tillsättas om det rör sig om att höja salthalten. Jag skulle säga att vid mindre justeringar funkar vattenbytestekniken bra men vid större sp vill man sprida ut det. Fiskar klarar generellt att gå ner i salthalt snabbare än upp igen. För den som vill läsa mer om detta rekommenderas att läsa om hypodalinity behandling (att behandla fisk i låg salthalt).

Att använda ATO för att långsamt höja salthalten är ett bra sätt. Jag har själv använt det för att höja salthalt och utvalda värden så som Ca,Mg,K,Sr mm man bör dock vänta mellan de olika sp man inte får fällningar och låta behållaren sköljas ut mellan kemikalierna. Vissa av dem kan annars fälla ut t.ex. Ca och Alkalinitet. Lycka till.

Mycket intressant tråd som får en att minnas när man själv startade i denna hobby. Jag kommer bl.a. ihåg när Henke på Drakfisken HB drev akvariefirma hemma hos sina föräldrar och skickade ut fax med nya fiskar/koraller alt eftersom de kom in. Det passade ju perfekt då jag kunde få mina föräldrar att stanna till hos honom när vi ändå besökte mina kusiner. Ja det var ju innan man fick köra bil själv. Sedan hade vi en man i Liatorp som hade en butik med lite blandat. Kommer inte ihåg vad han hette trots att det var av honom jag köpte min första skummare och salthink och fisk. Drakfisken vet jag finns kvar även om det "bara" är torrvaror nu men är det någon som kommer ihåg vad han som drev butiken i Liatorp hette och vad som hände med honom? Har för mig att Henrik köpte ett av hans system efter ett tag.

Jag skulle titta på vilket spektrum som du behöver/vill komplettera med snarare än ett specifikt märke. Vad är det som du vill uppnå och vad har du för någon belysning över karet i dagsläget?

@Christian J det du refererar till är en gammal och trevlig "maskin" som bland annat kallas för Surge Device på engelska. Det fanns en modell som hette Carlson Surge Device. Denna bygger på att man bygger upp ett baksug som tömmer behållaren ner till botten innan det fylls på igen. Det finns bra skisser på hur dessa kan byggas både på nätet och i Sprungs böcker. Det finns andra som gjort likande saker men Carlson har jag för mig tog fram denna modell för akvariet på Hawaii. Det ger en väldigt bra och naturlig rörelse i karet men har ett par nackdelar också. Dels så får man in en del microbubblor i vattnet, För att de ska få en bra effekt så behöver själva behållaren vara relativt stor för att man ska få en ihållande push, de skapar också en väldans massa saltstänk precis som du skriver och man kan inte använda en normal ATO med den då vattenytan varierar mellan ändpunkterna. Jag har inte sett det själv men jag vill minnas att när jag bodde i USA så sa en bekant att ORA använder dessa uteslutande för sina korallkar. Roligt att se dessa gamla tekniker nämnas igen. Jag har bara sett dem på stora offentliga akvarium och själv aldrig lekt med dem även om jag varit sugen flera gånger....... Det fanns även en man som hette Dr Aday (han som utvecklade algae turf scubbers) som hade en modell som byggde på denna surge teknik. Hans modell var dock ett kar som vippade och på så vis tömde vattnet ner i ett tråg/kar där algerna växte innan vattnet äkte ner i akvariet. Jag har dock aldrig sett detta i verkligheten men det låter rätt intressant tycker jag då man skulle kunna öka gasutbytet och på så vis öka algtillväxten. Som sagt lite off topic men ändå kul tycker jag

Jag håller med, helt klart enklare än mitt galna förslag till experiment skulle detta fungera så är ju det en väldigt enkel lösning och allt som sjöstjärnan inte äter upp kommer säkert de andra djuren i karet att äta upp. Räkor och musslor brukar ju vara väldigt uppskattat!

@David Intressant, gäller detta vissa arter eller är det generellt för just dessa sjöstjärnor?

Sjöstjärnor är väldigt intressanta djur men som kan ha väldigt svårt att acklimatisera sig till livet i våra kar. Deras diet varierar också mellan olika arter från rena korallätare till bakterieätare. Denna du har på bilden ser ut som en linkia om jag inte ser fel vilka tillhör de senare. Det råder dock en hel del osäkerhet kring vad de faktiskt äter eller behöver i ett kar. Gammal ”visdom” har varit att de behöver stora väl inkört kar med mycket bakteriefilm som de kan äta av. Mig veterligen så finns inget foder som tagits fram för sjöstjärnor i handeln. Skulle jag börja att experimentera så skulle det vara med bakjäst och bakterier jag vet dock inte hur jag skulle få det till dem. Kanske via någon form av egenskapat gelbaserat foder. Men nu är jag ute väldigt långt från säker hamn och filosoferat….. jag är rädd för att det lika gärna kan vara så att sjöstjärnan har kommit till dig skadad och inte repar sig lika väl som att det rör fodertillgängligheten. Just denna teori stöds av att för vissa så är det lätt att få sjöstjärnan att överleva medan andra dör inom några dagar. De ska också vara väldigt känsliga för låga syrenivåer i vattnet. Jag vet dock inte om jag tror på det då detta stundtals använda som en slaskförklaring på varför saker inte klarar sig. Mao jag kan inte bevisa varför djuret dött så det måte vara syrenivån… Jag har själv inte hållit sjästjärnor på många år nu just för denna osäkerhet i hur de ska hållas. Jag vet att jag köpte en tysk bok om sjöstjärnor för många åt sedan men jag kan tyvärr inte hitta den just nu. Jag kan dock inte komma ihåg att de hade ett 100% recept för framgång heller i den. Ledsen att jag inte kunde hjälpa mer!

Jag byggde en aluminiumvägg med aluminiumplatta och 2020 aluminiumprofiler som står på golvet och som jag använder för att hänga upp mina nätaggregat, controllers m.m. på det funkar bra och ger mig möjlighet att dra fram det om jag behöver göra några ändringar. Det finns nog en byggtråd här på SG om jag inte minns fel. Kanske inte det snyggaste lösningen men frugan sa ok till det när det var klart och det funkar väldigt bra!

Små kar har som du skriver sina fördelar och charm! Det låter som ett kul projekt med sps:er i ett lite mindre kar. Jag blev dock själv inspirerad av tanken arr göra err display refugium som kopplas till ett annat kar. Det är nästan så det kliar lite att göra om det aqua medic blenny 80 som jag har över till detta och ta bort min algreaktor. Det får bli till hösten i så fall.

Eller varför inte använda detta kar som ett algrefugium till det andra karet?! Såg att Julian Sprung gjort något liknande där han anslutit ett mindre refugium kar med olika alger och mangroverötter till sitt stora kar. Det gav både rening och var vackert. Man skulle till och med kunna leka med att använda musslor, snabb växande mjukkoraller mm som refugiumupptag om man ville.

Tack Mattias, Jag har också förstått att det ska finnas ett samband. Jag lider själv av ett förhöjt jodvärde i ett av karen. Detta är lite konstigt då alger m.m. borde ta upp detta snabbare enligt rådande teori. Jag vet att Dr Bingman gjorde en del tester för ett par år sedan rörande järn och fluoride. Jag tänkte att jag ska ta och läsa dessa igen och se vad man hittar av intresse där. Du hittar dem bl.a. på : http://web.archive.org/web/20030626184810/http://www.animalnetwork.com/fish2/aqfm/1997/nov/bio/default.asp http://web.archive.org/web/20030101180144/www.animalnetwork.com/fish2/aqfm/2000/jan/bio/default.asp Det verkar som att du har helt rätt i att FM vanliga ICP test som jag själv använder inte mäter fluor utan man måste köpa till ett annat test. Det borde ju dock räcka med att man gör detta ett par gånger och sedan kanske stämmer av två gånger om året och sedan kör vanliga ICP tätare. Ja det här är intressant även om jag blir mer och mer övertygad om att det är helheten som är det viktiga inte vissa enskilda ämnen. Det finns enligt mitt huvud både samverkan och begränsande faktorer när det kommer till dessa ämnen vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Jag satt och diskuterade detta med en kollega på SLU för några veckor sedan och han , docent i växtbiologi, tog upp just detta. Mao det kan ofta upplevas som att den viktigaste faktorn flyttas allt eftersom man får saker under kontroll. Han berättade om ett experiment han gjort för ett tjugotal år sedan där han använt tillsatsen av olika kemikalier och miljöparametrar för att få vissa växter att både växa dubbelt så snabbt som i naturen men också att ändra sin växtform. Väldigt intressant.

Jag har nu doserat vanadium i över ett år. Efter detta känner jag mig trygg i att kunna dra vissa slutsatser även om det alltid är svårt att identifiera en direkt kausalitet i ett komplext system. * Konsumtionen av vanadium korrelerar väl med kalcium förbrukningen i ett kar * Många syntetiska salter saknar vanadium vilket man måste kompensera för vid vattenbyten. Detta leder mig också till nästa slutsats * Vanadium är inte ett ämne som man måste tillsätta för att kunna ha ett framgångsrikt saltvattensakvarium utan är för den mer äventyrlige * Jag upplever att mina blå/lila acro samt stylo har fått fram bättre färger efter att jag tillsatt vanadium. Detta är dock inte något magiskt utan på marginalen Så skulle jag rekommendera någon annan att dosera vanadium? Ja om du har koll på dina andra värden/basen och vill ta nästa steg, tycker om att fippla med värden och accepterar att detta inte är en magisk kula som löser allt utan något som kan ge en marginell förbättring av färgerna hos vissa koraller. Själv kommer jag att fortsätta dosera vanadium men kommer nu att börja titta på flour och nickel.

Jag kör Ö&B alt. Biltemas vattendunkar för detta. De är livsmedelsklassade, stabila och har mindre fotavtryck. I mitt 140l kar kör jag en 20l dunk och i mitt 500l kör jag en 40l dunk. När jag åker på semester och avdunstningen blir för stor så använder jag rubbermaid brute trashcans istället (140l).

Om du är intresserad av detta fasinerande område så skulle jag rekommendera att du tittar på denna bok Plankton culture manual 6th edition av Frank H. Hoff & Terry W. Smell (Eng). Jag skrev ett snabbt boktips för ett tag sedan om den på: Fokus ligger på zooplankton men det finns en hel del info även om växtplankton. Man kan i korthet säga att olika plankton har olika krav och är olika känsliga för miljö svängningar och förhållanden. . Sedan kan det vara utmanande att använda akvarievatten utan att koka detta då du riskerar att introducera predatorer och bakterier som kan slå ut din kultur. Detta varierar dock mellan planktonarterna.

De som jag hade problem med att de slogs var precis som du skrev Stenopus Hispidus. Jag testade det bara en gång så det är ju mer av en observation och inte någon fakta att det alltid är så. Jag glömde faktiskt bort att det även går fyra pepparmintsräkor i mitt 500l kar. Dessa är dock väldigt kryptiska och om jag ser en av dem en gång per halvår så har jag tur.....