jonasroman

vilken charmig liten burk henrik!...rent o fint! /Jonas

Hej Joakim. Välkommen i de besviknas gäng. Rena skitpumpen. jag har bytt ut min ena 3 ggr o den andra 2 ggr, o fästena 2 ggr på vardera pump. Ingen av pumparna är äldre än 6 månader! Det talar sitt tydliga språk. Just nu har den ena pumpen börjat skramla igen, men än så länge så lågt ljud så jag orkar inte bry mej längre. Vore de inte för den tilltalande storleken, fördelaktiga utseendet, samt att jag lagt ut hutlösa 1700:- per pump, hade skiten hivats ut från min balkong för länge sen (jag bor på våning 10..) Mvh Jonas

nassariussniglar, dom alltså som gräver ner sej i sanden:)...rätt coola också när dom dyker upp som ubåtar vid matning:ler:

jättespännande projekt christer:)...kan knappt bärga mej inför dina första bilder-dans

exakt! o tänk på att det bästa provet för att se vilken dos ballingpulver som går åt är KH, ej Ca. KH variera nämligen mkt mer än Ca. Per förbrukad KH enhet förbrukas det bara 7 ppm Ca...dvs Ca rör på sej ganska lite medans KH rör på sej desto mer. Detta beror i sin tur på att det i havsvattnet finns ett överskott av Ca i förhåålande till karbonater. Så alltså...låt KH styra din ballingdos/biocalciumdos. Mvh Jonas

hej crille...har ej lusläst alla svar nu, så kanske redan nån svarat dej. bakterierna som fixerar kväve kan kapsal in kvävet intracellulärt på nåt sätt, o där sen omvandklas kvävgasen av enzymet nitrogenas till ammonium. Ammoniumet används sedan i cellen till proteinsyntes mm. Om bakterien dör, frisäts ammoniumet eller det redan bildade proteinet till vattnet. kvävefixerande bakterier innebär därför ett nettotillskott av kväve till akvariet vare sej man vill eller ej. det gäller att vi sedan har bra med denitrifiaktionsbakterier så kvävgasen till slut lämnar burken på samma sätt som den introducerades...annars får vi bara mer o mer nitrat i akvariet. Mvh Jonas

jag tror faktiskt inte det christer...men visst..detta står för mej...andra får tycka precis tvärtom. Jag har läst många avhandlingar...dom flesta är mkt, mkt, mkt smala, inriktade på att visa eller motvisa en mkt liten del av ett större sammanhang. Det rör sej om en person som ägnat en stor del av sitt vakna liv i flera år till just en enda sak. Avhandligar är väldigt smala, och inte alltid så lätta att sätta in i ett meningsfullt sammanhang. det är en katastrof om en avhandling inte går igenom...så det blir väldigt lätt ett tunnelseende. Inom medicinen är det ett stort problem vilken låg nivå vissa avhandlingsarbeten håller. Sjävklart inte alla...missförstå mej inte nu. En avhandlare har inga krav på sej att vara särskilt pedagogisk eller ens vidsynt..han behöver inte vara ett dugg allmänbildad för att driva igenom sin lilla nisch. Jag tror verkligen det är en pedagogisk betydligt svårare utmaning att skriva en lärobok, ett betydligt större ansvar, o större krav på bred bas o bred utbildning att stå på. Det är färre spm klara detta, än som klarar skriva en avhandling. men återigen..inget ont sagt om dom kvalitativa avhandlingarna...dessa människor är fantastiska som klarat av de. Mvh Jonas

håller helt med dej:)

Stämmer! I grund o botten är balling et sätt att ersätta endast calcium o karbonat förlusterna..dvs ett alternatvit till kalkreaktor. calciumförlusten ersätts emd calciumklorid, o karbonatförbrukningen ersätts med natriumvätekarbonat. När detta tillsätts bildas det fria calciumjoner o fria vätekarbonatjoner...dvs precis det man vill. Som bieffekt bildas NaCl, som ju är de två joner som blir över. Detta kompenseras i sin tur med att tillsätta lika stor del natriumkloridfritt salt. Då blir nettoresultatet att man tillfört förrutom sina calcium o karbonatjoner, en del fullvärdigt havssalt. Salthalten stiger då, o detta kompenseras med att man då o då tar bort lite akvarievatten o ersätter det med sötvatten. Inga restjoner! En vidarutveckling av metoden har sen blivit att man till natriumvätekarbonatbehållaren och calciumkloridbehållaren tillsätter lite extra spårelement (strontiun, jod + tungmetaller) samt till behållaren med natriumkloridfritt salt lägger till lite extra magnesium. Balling plus kallar men det då. Mvh JOnas

Bra svar!

. Nu vill jag vara saklig o lugn mot dej Björn. Din slutsats är faktiskt fel. Det ena utesluter inte det andra nämligen. Bara för att en organism kanske kan ta kväve från luften innebär det inte att den också kan ta det på annat sätt. Korallens förmåga att ta oorganiskt kväve från vattnet är oomtvistad. det kan den såklart, och därmed påverkas den av höga nitrathalter osv. Här handlar de om att ytterligare en försörjningsväg hittats...men självklart finns dom andra vägarna kvar. Sen tillhör jag personligen inget läger här...jag har inte själv kompetensen att granska dessa studier som hittat denna nya kväveväg för korallerna. jag säger bara att det är intressant, o det skulle vara intressant o höra vad en rikgit oberoende korallforskare säger om detta. Om detta är en uttalad mekanism hos korallerna, då skull en korall kunna klara sej i vatten med 0.0000000000 i nitrat. det är min känsla att den inte gör de..så jag är försiktigt skeptisk till om det är verkligen så bra som det låter i artiklarna. /J

Jag tycker detta spårat ur nu, och det är inte en viss person som bär nåt mer ansvar än nån annan. Många hårda ord och idiotiskt obstinata inlägg förpestar stämningen. Varför kan vi inte bara köpa att de patrik länkat är förbannat intressant!..varför måste alltid allt sågas helt ogrundat!...vi vet väl alla här precis lika mkt om detta så vi begriper att om ett djur utrustats med en sån otroligt unik förmåga att ta näring från luften, o därmed få obegränsat med "mat" så är det en fantastiskt intressant uppgift, som ju faktiskt ställer hela kvävesnacket, o allt tjafs om nitrat, helt i skuggan!. Varför kan inte patrik få visa på dessa artiklar o att vi håller oss till sakliga kommentarer om dom? Det är definitivt inte jag som börjat trasa sönder denna tråd, då jag var den förste att vara seriös mot patrik o hans inlägg. Måhända att vissa inlägg av patrik blivit något yviga..men det har sannerligen en del svar också varit. Jag försvara ingen, jag vill bara påminna om att de patrik från början ville ha sagt är sannerligen inget man kan vifta bort. ...inte ens när det kommer en sån här intressant debatt, som dessutom seriöst grundas med bra länkar, så kan sandlådan hållas på avstånd. Nu får vi faktiskt skärpa oss. Låt oss nu ta alla här på allvar! SUCK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

-nejsorry, men du har inte fattat de här Björn. Grejen e att kvävet finns i luften och därmed är totalt OBEGRÄNSAT. Luften utgör en oändlig kväveresurs (78% kväve eller nåt liknande). Kvävet kan inte ta slut, för det fylls på samtidigt av bla denitrifiaktionsprocessen. cirkeln är sluten.Om djuret dock helt är begränsat till kvävet i vattnet, jorden, ja allt annat än just luften(vilket 99.999% av alla celler på jorden ÄR), DÅ är kvävetillgången BEGRÄNSAD för just de djuret/cellen/växten. Den stora skillnaden Björn, är att dessa organismer som kan fixera kvävgas ALDRIG kan svälta ihjäl(på kväve)! En otroligt unik o fantastisk egenskap om den är sann för korallerna också. Det är en j...kla skillnad om ett djur har en funktion som gör att den aldrig kan hungra ihjäl. Det finns inget mer att säga..jag kan inte förklara mej tydligare än så här.-bok

har det ändrat sej menar du..!??? (den straffsparken får du bjuda på Lasse) /J

Bra fråga. jag ställde samma för ett tag sedan, men vi kom väl inte fram till nåt direkt. det som du bör veta är att BIo calcium är Ballingmetoden full tut, fast i pulverform. precis som magnus med flera säger bör det nog räcka med detta. Sen kan de dock vara så att de blir brist på nåt specifikt spårelemtn i alla fall, för man har ingen koll på varje enskilt spårelement, o biolcalciumtillsatsmne är ju bara ett sorts genomsnitt på vad ett standardkar förbrukar. har du tex vissa koraller, musslor mm som kräver mer jod, kan ju just detta ta slut. Så är de för mej, så jag doserar lite jod separat ibland. vattenbyten löser ju problemet till viss del också. Långt svar, men min bedömning blir: undvik dessa tillsatser...titta på akvariet, o så länge allt fungerar ändra inte på nåt. Mvh Jonas

Björn!: Vem har sagt att principen är ny??...klart att den inte är det. Vi har våra cyano, som kanske är jordens första organism, o baljväxterna, ärtväxter mm och detta är kännt sen hur länge som helst. Det är att den förekommer i koraller som är nytt o revolutionerande. Spelar roll gör de verkligen.... De e en himla skillnad, ÄVEN praktiskt OM korallen kan fixera just kvävGAS, för då finns det ett obegränsat kväveförråd för korallen. Vad vi kan lära av detta, OM det är sant, är att vi behöver inte vara ett dugg oroliga för för lågt nitrat. Då skulle de alltså vara omöjligt att svälta en korall på kväve!. Upptäckten sätter väldigt många akvarieprinciper på sin spets. Personligen tror jag inte det är riktigt så enkelt, för visst tusan kan man svälta ihjäl en korall om man kör nitrat till 0.000000, om man så bara vill. Det är nog långt ifrån så att sps koraller i ett akvarium har denna kvävgasfixeringsförmåga. Då skulle vi knappast se dom stora skillnaderna på korallens färg mm vid rätt så små skiftningar i nitrat. Därav min fortsatta försiktiga optimism över de artiklar som patrik länkat. De e liksom lite för bra.. /J

Den här gången har du missuppfattat hela grejen! För de första skiter vi inte HUR korallen fixar sitt kväve, möjligen du men inte vi! Då skulle dessa kapitel inte existera. Det gör dom!..och man skriver sida upp o sida ner hur de går till, men nämner inte ett jota om den just mkt speciella egenskapen att kvävGAS kan fixeras. JO..det ÄR ny kunskap. Symbiosen är självklart inte ny, det är inte det detta handlar om Björn!... Zooxanthellernas symbiosskap har man kännt till hur länge som helst. Det vet vi såklart. Men att även bakterier är inblandade INNE i korallen, och dessutom råkar kunna fixera kvävgas, det är tusan inte nån skåpmat, o det är inte oviktigt, o det är inte ointressant. Om du skriver så tror jag inte du riktigt fattat vad vi pratar om..?? /J!

Jag tror på din andra förklaring..det faller utanför hobbysfären skulle jag tro. jag tror kunskapen är såpass "ny" o kontroversiell o kanske inte tillräckligt stadsfäst, så de tar ett tag att implementera ett sånt budskap i litteraturen. Patrik: med all respekt, du vet att jag gillar många av dina sidor också, men här måste jag sälla mej till dom andra. Det vi kallar för hoobyförfattare är inga amatörer. det är professionella vetenskapsmän, marinbiologer mm. Det krävs mer kunskap att skriva en hobbybok än en "avhandling"..tänk på de. Dessa män, som Sprung, Fosså, Borneman mm, är män med ofantlig kunskap, som representerar dagens kunskapsläge. Vi har ingen anledning, möjlighet eller rättighet att med någon som helst tyngd kriticera dessa. Dom vet, dom kan och dom är proffs! Jag kan inte förstå vad du får din skepticism ifrån?..du är ju inte marinbiolog själv...du vet de du läser, o detta kommer i sin tur från dessa "hobby"författare. Med sådana mått mätt är jag en amatör vid operationsbordet isåfall!...Nä...sansa dej lite patrik;) Sen till huvudfrågan: Varför står inte detta i litteraturen att sps koraller kan fixera kvävgas. Tja..de finns väl helt enkelt inga 100% -iga bevis rikgigt. Detta är ännu inte riktigt stadsfäst sanning, det är en forskningsteori...då är det helt rätt att inte nämna det i en bok! Men patrik..jag tackar dej för länkarna..du har upplyst mej där om en mkt intressant grej, som jag kommer ta med som en fotnot i min bok som jag skriver på. Mvh Jonas Jonas

kul att du uppdaterar!...vad är de för gulaktiga stavar lite till vänster i bilden? Tubastrea?? kul att du blitt av med algerna...nu ser de rent o fint ut!....lite mer sten, o sen blir de super!

jag tror också det är bra att ligga lite högre i salthalt, ligger också på 1.025. jag är lite "rädd" för höga temperaturer o känner mej helt nöjd när tempen visar 26 gr....alltså lite annorlunda jämfört med amerikanarna tydligen..

Jag har nu använt ultraorganic ngr veckor...jag tycker mej se att korallerna färgar ut mer...ser riktigt bra ut nu tycker jag. Mitt "problem" med att vissa acroporor fått lite vita strimmor är inget längre som oroar mej..jag har lärt mej hantera detta. När jag riktar om strömmen o ökat cirk. rejält, så försvinner det!...så nu byter jag riktning på pumparna varannan dag, så de blir variation. De gör också att detritus virvlas upp, vilket ju är nyttig korallmat. Sedan händer det att jag kanske en gång per vecka, stänger av ALLA pumpar, o sprutar lite marine snow direkt på acropororna...dessa enkla saker har helt löst problemet. detta visar på i alla fall i mitt kar, hur välmående korallerna blir av att i alla fall lite, lite få sin heterotrofa del tillgodosedd, samt vikten av varierande cirkulation. Bilder kommer imorgon...akvariet har släckts nu... efter ganska bra matning av fiskarna, samt den försiktiga korallmatningen ovan, ligger fosfat fortfarande på "0"..o nitrat mellan 0.0 o 0.1. organicen innehåller ju lite kolkälla, o jag märker tydlig ökning av skummaren när organics doseras (halv dos varannan dag) Däremot brottas jag lite med ett kh som ligger i underkant, 7.5, trots en såpass hög ballingdos som 110ml/dygn. de e väl alla fraggar som knakar iväg kanske..eller så ljuger mitt kh-test.. Mvh Jonas

Vi pratar väldigt mkt och ofta om alkalinitet, nitrat, fosfat, spårämnen mm....men mkt sällan om den allra vanligaste och faktiskt viktigaste fysikaliska parametrarna av dom alla, nämligen salthalten och temperaturen, där kanske temperaturen är den allra viktigaste. Vi vet att det finns ganska distinkta kritiska gränser när koraller dör, zooxantheller dör och kalkblidning upphör betträffande temperatur. Sådana tydliga gränser och samband har vi inte när det gäller allt annat "finlir" vi så gärna mäter och diskuterar. Hursomhelst...läser man i en del amerikans litteratur så rekommenderar man temperaturer på konstant 29 gr!, o densitet på minst 1.027. vad anser ni om detta?..vilken salthalt o temp är "bäst"...inte ett alltför slitet ämne om man säger så.. Mvh Jonas

himla svårt att råda..hos mej funkar exakt den kombinationen du har klockrent...men min vitbröstade är väldigt liten o har lagts i sist av alla. Så om du har möjligheten att byta ut den mot en ny, som är mkt liten, men ändå fet o välmående(inte de lättasre att hitta den kombinaionen), så kan de går bra. Kruxet blir nog att hitta just en sån liten...ditt problem nu kan vara att din leucosternon är för stor. Stenåsa zoo här i varberg råkade få in 10 st vitbröstade, riktigt små, därav mitt tillslag. De va mkt mkt länge sen jag såg så små men ändå välmående. Hittar du inte liknande skulle jag nog också avrått dej. Mvh Jonas

Gärna!...kör på!

själv skulle jag nog hellre åka till röda havet förstås:)