jonasroman

Exakt!:-) Slutödet för ammonium o fosfat, dvs resultatet av mineralisering kan ju va lite olika. För ammonium kan det ju va: Går vidare in i nitrifikationen o blir till slut nitrat, eller konsumeras o bli till organiskt kväve igen(=assimileras) av alger eller andra bakterier(som företrädesvis matats med kolkälla utan N o P, kolkällemetoden). För fosfat delvis samma sak, konsumeras o blir till organiskt fosfor igen(=assimilering) av alger eller andra bakterier(bakterier(som företrädesvis matats med kolkälla utan N o P, kolkällemetoden). Eller binds upp kemiskt i Kalkmaterial, o säkert fler kemiska oorganiska bindningar jag ej känner till.

Men om du ej exporterar ngt rent mekaniskt kan det inte va via den vägen du i första hand får nitratsänkning...there is nothing such a free lunch....skall du odla bakterier och via deras assimilering exportera N o P måste du också exportera, avlägsna bakteriemassan fysiskt sen. Om ditt filter är orört dvs du ej gör rent det=avlägsnar biomassa, o ej skakar det så biomassan därmed avlägsnas sen i skummaren o mekaniska filter, så finns bara denitrifikationen kvar som mekanism. Du har säkert syrefria zooner precis under biofilmen på den siporaxen som ligger längst ner. Där tror jag denitrifikationen sker.

Alltså bara en liten kommentar eller förklaring till fosfat, o mineralisering, för detta har en del fått lite om bakfoten faktiskt: Först o främst: Oavsett vilken bakterie vi pratar om så äter i princip alla organisk föda (undantag autotrofa som bildar sin egen utifrån CO2, men dom struntar vi i nu). Och när en bakterie gör det så kommer fosfor och kväveinnehållet i denna organiska föda överstiga bakteriens behov av kväve o fosfor, varvid bakterien i samband med konsumtion/förbränning av den organiska födan, frisätter N o P överskottet i form av fosfat respektive ammonium. Så bakterier frisätter ammonium och fosfat till vattnet när dom äter på den mat dom erbjuds. MEN, om maten består av ett rent kolväte, alltså tex etanol, metanol, så innehåller ju detta inget N o P från början, så om bakterien i huvudsak förbränner denna typen av organisk mat, så frisätter dom inte fosfat o ammonium. I ett biologiskt system, filter, eller i ett akvarium, kan vi såklart aldrig styra så bakterien bara får organisk mat utan kväve o fosfor, utan dom kommer hur vi än bär oss åt mer eller mindre även konsumera organiska molekyler som innehåller n o p, o således frisätts ammonium o fosfat. Processen kallas för mineralisering, och är en oundviklig följd av att bakterier äter på organiska stora molekyler. Genom att dosera organiskt kol utan N o P, dvs etanol, metanol, kan man med tiden skjuta över balansen ngt så bakterierna frisätter mindre fosfat o ammonium när mängden dedtritus o andra N o P innehållande mat minskar...dvs bakterierna får mer rent kolväte att äta av, o mindre o mindre N o P-innehållande mat. Men helt fritt från naturligt förekommande organisk mat(med N o P) blir det aldrig. Så, där det finns biomassa o bakterier, där kommer det alltid frisältas fosfat o ammonium. För ammoniums del är det inget bekymmer för där finns ju nya steg som tar hand om det o i bästa fall går det tom iväg som kvävgas sen. Men för fosfat är det ett större bekymmer för den har ju ingen gasform att gå över i sen...så där måste sen den av mineraliseringen bildade fosfaten bindas upp i nytt organiskt material, som sedan antingen på nytt kan frisättas av mineraliseringen, ELLER mekaniskt avlägsnas via skummare, mekaniska filter, algfilter osv. Kolkällans syfte är ju att accelerera bakteriers tillväxt så dessa på nytt kan ta upp en del av den N o P som tidigare frisätts tack vare mineraliseringen. Då återförs fosfat (och ammonium/nitrat) som organiskt ämne igen i form av bakterier....dessa måste dock sen avlägsnas från systemet mekaniskt, annars har man ingen nettoexport. Så givetvis finns där fosfat i trådskaparens filter, av samma skäl som det finns i botten på vilken bakteriell härd som helst.

två frågor då: 1) Varför då mata en nitratreaktor överhuvudtaget?...och/eller varför ha deniballs o inte bara bibollar i aqua medcis reaktorer? 2) du kan ju styra redoxen, graden av denitrifikation via mängden bakterier dvs genom mängden mat....den möjligheten försvinner ju då...känns som man utan matning av ett nitratfilter missar dess fulla potential. Då kommer den ju bara leva av N o P innehållande mat (det jag tror du kallar för långsamma kolkällor)...vad är det för fördel med det?

@petnym, jag måste få säga att jag är imponerad av din intuition o kunskap att du lyckats så klockrent med att skapa som jag förstår det en riktigt bra fungerande denitrifiering!-).Det är coolt, och ändra inget! Ditt fosfat kan inte brytas ner i en nitratreaktor...där får du nog förlita dig på andra metoder: alger, GFO, skumning, mekanisk filtring, ev i kombo med extern kolkälla...dvs helt enkelt fysisk export av biomassa i form av bakterier o alger.

kör red sea coral pro, och är inne på mitt 2:a år nu, dvs min 4:e(kanske 5:e) hink. Mg ligger mkt stabilt i detta salt. runt 1350-1400 ppm.

nej kranvattnet kan ej sänka ngt...AF saltet är väl inte bättre?..just rörande Mg finns fler salter som är opålitliga...har haft samma problem med reef crystal....

menar du odling?..menar du inte skördning?...ja, samma sak kan ju ske på samma yta förvisso om du menade att ha bara mattan som bakterieyta, o sen avlägsna mattan?...dvs inget mekanisk filtrering egentligen utan ett biologiskt .

bra länk med en kille som har lite hands on experience av just en NR400. Verkar bra att styra doserpumpen utifrån redoxdator...borde va mindre risk för svavelväte kontra att det blir ofullständig denitifikation, dvs nitrit. http://www.reef-face.co.uk/forum/index.php/topic/16681-nitrate-reactor-guide/

Jag kommer sannolikt köra redoxmätning i min reaktor då jag redan med apex har den utrustningen. Då kan jag lättar se om jag behöver mata mer och eller minska/öka på flödet osv.

@Lasse, i mitt förrförra kar hade jag också enormt bra denitrifikation utan tillsats av extern kolkälla. Tror det berodde på att jag hade en rätt djup sandbädd i visningskaret.

Men då har du väl helt enkelt ordentlig med anaeroba zooner?..en Hyffsat djup sandbädd osv?...menar inte att man måste tillföra extern kolkälla, det som finns i systemet förbränns men just om man har en reaktor vill man ju på liten yta optimera.

Sedan jag lyfte frågan om nitratreaktorns undanskymda plats i vår hobby har jag såväl här som på fb fått mail o läst om fler o fler som liksom jag har skev kvot dvs högt nitrat men normalt fosfat. Pnym har också skrivit om sin kolkälletillsats som i mina ögon låter som en klassisk nitratteaktor han byggt utan att från början kanske haft det målet i åsyfte men alltså lyckats med det. Det gemensamma för alla de, och jag tror det är inte helt ovanlgigt, med högre nitrat än fosfat (eller tom normal fosfat) är att kolkälla på ett traditionellt sätt ej fungera i dessa situationer( och således ej heller en biopelletsreaktor.). Kar med denna skevhet med högt N men normalt P saknar denitrifikation. Det kanske svåraste steget att fullborda i kvävecykeln eftersom det krävs 1)Tillräcklig syrefrihet, men ej heller för lågt syre, (redox mellan -250mv--50mv) 2) tillräckligt mängd mat(organiskt kol) 3) lagom mängd nitrat i förhållande till tillgången på kol dvs nitrat skall ej ta slut före kol, för då bildas svavelväte. Men det finns väl antagligen inga genvägar om ett ekosystem lider av för lite denitrifikation. Då får man nog till slut denna obalans mellan N o P. En viktig skillnad bland flera mellan kolkällemetoden och ett filter som skall denitrifiera är att den förstnämnda metoden bygger på odling o sen avlägsnandet mekaniskt av biomassa/bakteriemassa. Kolkällemetoden fungerar ju om det finns både högt N o P och bygger ju på att odla biomassa och sen skörda den mekaniskt. Gör man inte det sistnämnda får man aldrig ngn export. Men det är ju skåpmat, vi vet ju vikten av skummarens roll som exportör av den framdrivna biomassan. Men även mekaniska filter (rollermat) verkställer ju effekten av kolkällan. Men i ett denitrifikationsfilter så skall biomassan ej skördas som primär mekanism till export utan där är ju biomassan konstant och denna hyffsat konstanta mängd bakterier jobbar sen med att reducera nitrat till kvävgas. Så nån fosfat elimineras ju inte tex. Nåväl, det är intressant att se hur intresset för nitratfilter har ökat bara sen vi lyfte denna fråga(fått en del mail). Vi har helt enkelt en del av oss ett problem som dagens nya metoder med biopellets/kolkälla osv ej löser. Det finns många trådar faktiskt med desperata akvarister som ej får ner sitt nitrat men klamrar sig fast vid sin kolkälla eller biopelletsreaktor. Dags o gå tillbaka till "basic" och damma av våra metoder som bygger på denitrifikstion? Jag tror det. Jag kommer tillbaka till där jag började för några årsen: DSB. Ångrar bara en sak nu, att jag inte gjorde min DSB större!..då hade jag kanske sluppit köpa mig en nitratteaktor som jag nu bestämt efter en natts sömn, jag skall göra. Denitrifiera mera!:-)

Förstår att biopellets ej funkar för det är ju kolkälla utan anaeroba zooner. Dvs funkade inte kolkälla på vanligt sätt funkar nog ej biopellets. Kanske skall beställa en nitratteaktor du med?

Jo det förstår jag men tror du verkligen man får tillräckligt med sådan intern kolkälletillsats?? Alla denitrifikationsfilter skall ju matas varje dag är tillverkarna mkt noga med att påpeka. Effektiviteten borde oavsett minska betydligt på nitratfiltet och det vill man ju inte. En sak är karets egna naturliga denitrifikation i den miljö som finns i karet, där blir det som det blir o viss denitrifikation sker i bästa fall här o där o matas med intern produktion (dedtritus osv)..men här vill vi ju på en liten begränsad yta (reaktor) skapa väldigt hög denitrifikation...därav matning. Vore väl inte så smart att pnym slutar mata då när filter denitrifierar så bra? blir ju då en effektivitetssänkning. Jag kan tänka mig att man minskar på matning (och ökar flödet) om nitrat tar slut o svavelväte bildas. Men så är ju inte fallet här.

varför stänga av extern kolkälla o riskera att bakterierna dör?

Det beror ju på att bakterierna dör...som jag ser det har du ett klassiskt nitratfilter o de behöver(som alla bakterier) mat dygnets runt för att överleva. Jag skulle absolut inte sluta mata filtret, om man skall följa rekommendationerna rörande hur man håller denitrifikationsbakterier vid liv. Däremot kanske du kan lägga ner biopellets eller deniballs, så du slipper mata manuellt stup i ett? Tror inte du kommer få nån fosfateliminering med ditt experiment att dosera nitrat. Ett nitratfilter jobbar inte med att öka biomassan som sedan mekaniskt skördas, utan du behåller ju en relativt konstant biomassa, vars syfte sen är att reducera nitrat. Fosfat kan inte elimineras om du inte skördar, avlägsnar mekaniskt, biomassa, eftersom fosfat saknar en väg att via gas elimineras...dvs den sk dissimileringen som sker av nitrat kan EJ ske med fosfat. Tvärtom kan du snarare höja fosfat med ett sådant filter, eftersom alla bakterier vid förbränning av organiska molekyler frisätter fosfat(och ammonium), via den sk mineraliseringen. Därför har du säkert mkt mkt högt fosfat i detta filter(och skall ha det), och är det nåt som sker med fosfat så borde det vara att filtret höjer fosfat, via mineralisering som sagt. Ditt nitratfilter verkar funka, va glad för det och angrip fosfaten med GFO.

en sak till @Lasse, jag menade inte att hela karet skulle få denna konc, utan att en fisk kan stått framför precis när 2 liter koncentrat från kalkreaktorn svämmade ut på fisken...då kan det väl ha blivit en tillfällig så hög halt för just den fisken??...det var exakt det som skedde...en enda fisk, som jag tror var framför utblåset, stendog på fläcken. Men som sagt, tråden handlar inte om det i första hand, utan om biologin i en kalkreaktor. Sker där ofullständig nitratreducering är frågan. Vad tror ni?

okej, men till min huvudfråga...vad sker biologiskt i en kalkreaktor.?..kan en kalkreaktor denitrifiera? borde den kunna,,,i vilken utsträckning sker det? att mäta nitrit på kalkreaktorns utvatten skulle kunna ge en indikation om det är som ett nitratfilter med för högt redox. Glöm nitritförgiftningsfrågan..det var ett sidospår. jag hittar förvånansvärt lite eller inget alls om bakteriologin i en kalkreaktor.

tror jag med, se mitt senaste inlägg...det är dock intressant att man lyckas få så bra denitrifikation med såpass högt flöde trots allt...men det får mig att överväga att skippa aqua medics reaktor o göra ngn lösning själv med siporax i ett lågflödessystem.

jag tror också siporax är ett bättre media än biobollar med mer area samt lättare att skapa anaerobism på dessa pga av dess microporer. MEN, det kvarstår ett faktum, du måste fysiskt exportera den ökade biomassan till slut, oavsett hur den byggs upp. Om bakterierna ökar i antal så tar dom upp nitrat o fosfat, men till slut når dom ju ett antal när dom inte kan bli fler, utan det kommer dö bakterier i samma takt som nya bildas...biofiltert blir ju volymmässigt inte bara större o större....jag antar att du har en hyffsat konstant mängd bakteri/biomassa på ditt media. Det är ju bara via denitrifikation som kväve kan avlägsens från systemet utan att ngn organisk biomassa rent fysiskt avlägsnas. Så antingen har du lyckats skapa ett klassiskt denitrifiaktionsfilter, så din nitrat har avgått mestadels som kvävgas..då krävs ingen skördning av biomassa utan bara en konstant mängd som håller denitrifiaktionsbakterierna vid liv. Men om din N-export bygger på framodling av aeroba bakterier, dvs odling av biomassa, så måste du fysiskt skörda o avlägsna denna för att få export. Om du är säker på att du inte via skummare eller annan mekanisk metod avlägsnar biomassa i samma takt som det bildas i ditt biofilter, så måste det va via denitrifiaktion. Det är isåfall riktigt bra, för då har du lyckats skapa ett väl fungerande denitrifikationsfilter. För den typen av filter tror jag siporax är utmärkt i o med dess potential att skapa anaeroba zooner. Vilket flöde sa du att du hade genom detta parallellrefugium?

Jag hade bara doppat de som ser sjuka ut. Jag tror alla akvarium har plattmask, så du kan aldrig bli fri det och således ett ogjort arbete att doppa de utan symptom. Det finns nog olika åsikter om detta och jag har ingen jättestor erfarenhet själv mer än att jag doppat ngr stycken koraller som sett risiga ut o nu är dom fina igen efter det doppet. För mig är det tekniskt helt omöjligt att doppa alla koraller, så jag har i o för sig inget val annat än att bara doppa de som uppvisar sjukdomstecken o inte ens alla dom(för en del sitter fast). Jag vet andra akvarister som varit mkt noggranna o doppat allt från början men ändå har plattmask!...därav min tro att du aldrig blir av med det och att plattmask i liten omfattning med fiskar som håller kontroll över beståndet, inte är ett problem.

Hittade tabellen @Lasse. Väl medveten om att lc50 ligger mkt mkt högre än för sötvattensfisk så beskriver min situation (eventuellt) en situation med extremt hög halt under kort tid. Säg att min kalkreaktor har producerat nitrit till följd av ofullständig denitrifikation (vilket är huvudämnet i tråden och som är mkt intressant) så kan ju 2 liter koncentrat rätt ut på en fisk kanske komma upp i de nivåer som tabellen ovan visar?

@Lasse det handlade om en utsvämning av 2 liter på ngr sekunder rätt ut mot en fisk.

Lasse, i tillräckligt hög konc så är det det. Det är ju bara det att LD50 eller vad man nu kan mäta toxicitet i är högre, men visst kan man med tillräckligt hög halt döda en saltvattensfisk med. Har en tabell nånstans, men det rör sig om betydligt högre halter som krävs. Allt är en konc.fråga. Kloridjoner blockerar upptaget men inte rubbet så att säga. I mitt fall kan det ha rört sig om en mkt mkt hög halt på en liten yta under kort tid. Skulle va intressant att få ta del av din kommentar kring mekanismen jag anför ovan kring nitritbildning utifrån nitrat i en kammare med redox kanske mellan -50mv-0mv.