Penduktor

[PeterGG]

hehe..

detta var en kul tråd,

i mitt vardagliga liv så sitter jag och forskar på just det ni diskuterar.. jag doktorerar på strömningsmekaniken i motorrum för tunga fordon.. och fokus för just mig är kylfläkten.. fysiken är samma för fläktar som för pumpar, verkningsgrad och allt.. jag ska inte gå in på detaljer.. den enda principiella skillnaden är att vattenpumpar kan kavitera..

sätter man in en liten slang i penduktorn och kopplar den till omgivningsluften så kommer den att börja suga luft och fungera som bubbelgenerator.. ett enkelt sätt att börja ett bygge av skummare.. men sen vet jag inte exakt hur man ska ställa in detta på bra sätt för att få rätt storlek på bubblorna för att få effektiv skummning..

principen är ganska enkel, precis bakom pumputblåset i penduktorn skapas ett undertryck, detta kan man använda till att antingen suga in omgivande vatten, eller luft.. okej, jag ska säga också, att för att få en effektiv dålig skummare, så behöver man kanske stänga till vattenintaget i penduktorn, så att den inte suger vatten där, utan bara kan suga luft, då borde undertrycket öka och man kan suga mycket luft..

jag har svårt att tänka mig att man kan ta en pump med ansenlig tryckhöjd, sätta på en penduktor och få en vattenrörelse som är större och effektivare än en streamer.. har företaget som tillverkar streamern gjort sin läxa så är de optimerade för att ge max flöde vid 0 i tryckhöjd.. det är annorlunda för cirkulationspumpar, då behöver man ett bra flöde vid någon meters tryckhöjd.. detta kommer i realiteten innebära olika krökningar på impellerbladen för att maximera verkningsgraden vid designpunkten..

det är dock ett av problemen, många av dessa företag gör inte sin läxa, om man tittar på pumpimpellern för en vanlig cirkulationspump så är den högst enkel i sin design.. 6-8 raka blad har jag sett.. detta ska jämföras med en pumpimpeller i exempelvis en bilturbo.. där har ni krökning i alla tre dimensioner.. för ja.. tyvärr.. ska man optimera den här dyngan så måste man kröka allt i tre dimensioner.. (nu har jag bara som mest studerat eheim pumpar upp till 3000L/H, jag vet inte, men hoppas att red-dragon pumpar och andra pumpar upp mot 10000L/H har kostat på sig en ordentlig design, annars är dessa onödigt dyra i drift (elkostnad))

teoretiskt sätt kan man göra sin läxa, designa en cirkulationspump som är effektiv som cirkulationspump, sen designa en penduktor som gör om detta system, vid en viss tryckhöjd (för jag antar fortfarande man använder pumpen som cirkulationspump, dvs jobbar mot tryckhöjd) till en bra och effektiv streamning.. gör man detta får man en tryckförlust till av att penduktorn tvingas dra mer vatten, den går tyngre, dvs flödet i cirkulationskretsen kommer att minska.. men vattenrörelsen ökar i akvariet.. det är teoretiskt möjligt att optimera en sån här konstruktion.. men.. i realiteten kommer denna optimering att bero på vilket akvarie den sitter i, och bero på rördimension i cirkulationskretsen.. vilket i vår verklighet kommer att innebära att det inte är värt det..

om man har utblåset i cirkulationskretsen under vattenytan får man där en grov penduktorverkan, inte alls effektiv, men effekten finns där, strömmen drar med sig omgivande vatten.. rörelsen diffunderar, fast långsammare än med en penduktor..

Jag ska också be om ursäkt för detta långa utlägg, men jag kände det nödvändigt att lägga ut det långt och uttömmande svar.. det finns säkert fler på detta forum som är experter på detta område, och förklarar jag inte minsta detalj så kommer detta påpekas..

grovt tillyxat svar, blev någon klokare?

[Illustratören]

Kul tråd grabbar!

[-=Mr_B=-]

den enda principiella skillnaden är att vattenpumpar kan kavitera..

Gnäll gnäll, taskig inledning av mig, jag vet, men... Principiellt kan väll vilken fluid som helst kavitera. Att sen gaser under tryck inom rimliga gränser inte gör det (torde behövas löjliga hastigheter, och korkad design)

principen är ganska enkel

Just det att principen är enkel är den stora fördelen. Med enkla medel kan man bygga fungerande venturi's, de kommer inte vara i närheten av så snygga, eller effektiva som om någon sätter sig ner och gör en massa beräkningar och de sen formsprutas, men det är svårt att misslyckas helt.

jag har svårt att tänka mig att man kan ta en pump med ansenlig tryckhöjd, sätta på en penduktor och få en vattenrörelse som är större och effektivare än en streamer..

Jag har svårt att tro att ens en dåligt optimerad streamer skulle få svårt att prestera ens mot en bra designad cirkpump med en sån här. Men en venturi som inte är allt för restriktiv i mynningen skulle vara intressant då den utan att sänka flödet i cirkulationsslingan skulle ge en högre flödes siffra i baljan. (Och det är bara den här tillverkaren som kallar sina "penduktor" egentligen heter det eduktor.)

(nu har jag bara som mest studerat eheim pumpar upp till 3000L/H, jag vet inte, men hoppas att red-dragon pumpar och andra pumpar upp mot 10000L/H har kostat på sig en ordentlig design, annars är dessa onödigt dyra i drift (elkostnad))

Ganska säker på att alla "dyrare" pumpar använder sig av en liknande konstruktion till den här:

En hel bottenplatta, på vilken det sitter vertikala blad, krökta i rotationsriktningen, och det hela täcks av en ring.

Samma design återfinns i cirkpumpar till allt från akvarium, till värmeslingor. Hur pass optimal den är... ?

om man har utblåset i cirkulationskretsen under vattenytan får man där en grov penduktorverkan, inte alls effektiv, men effekten finns där, strömmen drar med sig omgivande vatten.. rörelsen diffunderar, fast långsammare än med en penduktor..

Genom att tillföra en svag noskon för att dels accelerera vattnet, men även skapa ett turbulent flöde precis innan man droppar det i baljan borde man få större effekt, om man ovanpå det även erbjuder detta turbulenta flöde ett skyddat utrymme, så ger man det hela större möjligheter. Som jag har förstått det är just turbulenta flöden nyckeln. Ett laminärt flöde, ger sämre effekt?

Jag ska också be om ursäkt för detta långa utlägg, men jag kände det nödvändigt att lägga ut det långt och uttömmande svar..

Tråden är nästan 18 månader gammal, vem ska klaga? Det är inte som om du dödade tråden för trådskaparen precis.

:- p

Jag är däremot mycket tacksam för att få diskutera ämnet. Mest eftersom jag har en ide om hur de fungerar, som jag testat framgångsrikt, men... Jag skäms inte för att utnyttja andras förstånd, och kunskap.

grovt tillyxat svar, blev någon klokare?

Nä. Eftersom jag redan är bäst... Stort tack för att du tog dig tid att skriva allt det där.

B!

[Sillen]

hehe..

detta var en kul tråd,

...

Jag ska också be om ursäkt för detta långa utlägg, men jag kände det nödvändigt att lägga ut det långt och uttömmande svar.. det finns säkert fler på detta forum som är experter på detta område, och förklarar jag inte minsta detalj så kommer detta påpekas..

grovt tillyxat svar, blev någon klokare?

Kul är ett ord för det men jag tycker det är intressant. Nu måste jag bara smälta vad jag har läst och sen läsa igen då jag just nu inte hängde med!

Alltid intressant med ny kunskap!

[PeterGG]

Gnäll gnäll, taskig inledning av mig, jag vet, men... Principiellt kan väll vilken fluid som helst kavitera. Att sen gaser under tryck inom rimliga gränser inte gör det (torde behövas löjliga hastigheter, och korkad design

Kan verkligen varje fluid kavitera? jag trodde kavitation var att vatten som nådde väldigt lågt tryck väldigt snabbt började lokalt koka, ångbildas, dvs vattenånga, sen transporteras bubblorna iväg till kallare plats där de imploderar.. den implosionen orsakar en tryck-spik, som i många fall är skadlig för omgivningen, (äter upp pump-impellern)

Jag kan i och för sig inte säga om det är vattenånga, eller att det är att det låga trycket frigör bundna gaser i vattnet (har för mig att gaser som är lösta i vatten frigörs före man får lokal ångbildning, men jag är inte expert på detta fenomen).. Ser dock inte hur en ren gas ska kavitera.. för det måste involvera en fasförändring och stora tryck/temperatur-gradienter.. fasen efter gas är väl plasma, och det är vi inte i närheten av.. dessutom vet jag inte om man kan betrakta plasma som fluid..

däremot, så kom jag på en skillnad till.. och det är att i luft så kan man komma nära ljudhastigheten och kompressibla fenomen - ljudbangen, jag tror att ljudhastigheten i vatten är för hög att man inte passerat den gränsen än med något stort föremål.. (sidnotis)

Just det att principen är enkel är den stora fördelen. Med enkla medel kan man bygga fungerande venturi's, de kommer inte vara i närheten av så snygga, eller effektiva som om någon sätter sig ner och gör en massa beräkningar och de sen formsprutas, men det är svårt att misslyckas helt.

................

hm.. kanske, min verklighet är inte så enkel.. men jag kan nog hålla med dig.. med kommentar, att bara för att man räknar så behöver det inte bli rätt alltid.. man kan räkna fel.. ingenjörer gör det alldeles för ofta.. ibland är det bättre med bara en strukturerad magkänsla..

.............

Jag har svårt att tro att ens en dåligt optimerad streamer skulle få svårt att prestera ens mot en bra designad cirkpump med en sån här. Men en venturi som inte är allt för restriktiv i mynningen skulle vara intressant då den utan att sänka flödet i cirkulationsslingan skulle ge en högre flödes siffra i baljan. (Och det är bara den här tillverkaren som kallar sina "penduktor" egentligen heter det eduktor.)

hmm.. får suga på den.. hur tänker du med venturi? sätta en ren tratt på utloppet eller?

Ganska säker på att alla "dyrare" pumpar använder sig av en liknande konstruktion till den här:

En hel bottenplatta, på vilken det sitter vertikala blad, krökta i rotationsriktningen, och det hela täcks av en ring.

Samma design återfinns i cirkpumpar till allt från akvarium, till värmeslingor. Hur pass optimal den är... ?

Jag ser den som generation två av pump-impellrar, i kombination med en bra diffusor i utloppet så blir den absolut jättemycket bättre än det billiga skit jag tittat på. (diffusor ~ radien för pumphuset ökar när man närmar sig utloppet) men det finns generation tre, men jag tror det är för lite pengar i industrin för att det ska vara lönt att ta fram den generationen..

Genom att tillföra en svag noskon för att dels accelerera vattnet, men även skapa ett turbulent flöde precis innan man droppar det i baljan borde man få större effekt, om man ovanpå det även erbjuder detta turbulenta flöde ett skyddat utrymme, så ger man det hela större möjligheter. Som jag har förstått det är just turbulenta flöden nyckeln. Ett laminärt flöde, ger sämre effekt?

tar det som att du sätter en area-kontraktion på ditt utlopp eller? vare sig du kontraherar arean elller expanderar arean, så kommer det att ändra den statiska tryckbilden i röret. kontraherar du arean så kommer tryckhöjden pumpen måste jobba mot öka, det kostar statiskt tryck att accelrera flödet, detta kommer att få effekten i ett rör-system att cirkulationen minskar (om du har en vanlig elmotor vill säga, finns säkert undantag).. däremot kommer du att då få en starkare jet som går ur röret, och borde gå längre in i akvariet.. och denna jet kommer att röra om i karet..

gör du det motsatta så kan du sluta utan någon jet-effekt, men få en ökat cirkulation genom hela kretsen.. lite beroende på vad man vill ha.

jag tror i och för sig att strömmen lämnar utloppet ganska "laminärt" i alla fall regelbundet, men sen bryts det snabbt upp i kraftig turbulens.. kolla detta;

http://fet.mmu.edu.my/cte/ctes_files/IMAGE004.JPG

eller;

http://www.cd-adapco.com/press_room/dynamics/26/images/auto6.jpg

den andra bilden visar hur arean ganska snabbt ökar och hastigheten sänks..

har du krökt utloppet något? eller är det en rak kon?

Tråden är nästan 18 månader gammal, vem ska klaga? Det är inte som om du dödade tråden för trådskaparen precis.

:- p

Jag är däremot mycket tacksam för att få diskutera ämnet. Mest eftersom jag har en ide om hur de fungerar, som jag testat framgångsrikt, men... Jag skäms inte för att utnyttja andras förstånd, och kunskap.

Nä. Eftersom jag redan är bäst... Stort tack för att du tog dig tid att skriva allt det där.

Hm, har du testat något och det fungerar så har du hittat ett bra fönster för dina behov antar jag.

Det intressanta med tråden är att jag hittar väldigt få direkta felaktigheter i det som diskuteras, de flesta har rätt i det de säger, men effekterna som diskuteras är olika viktiga i sammanhanget.. och att just identifiera den viktigaste effekten är till min erfarenhet mycket svårt.

[PeterGG]

Kul är ett ord för det men jag tycker det är intressant. Nu måste jag bara smälta vad jag har läst och sen läsa igen då jag just nu inte hängde med!

Alltid intressant med ny kunskap!

kom med specifika frågor så ska jag utveckla efter bästa förmåga. just denna bit kan kanske jag bidraga till ett mervärde på forumet.. men annars hade jag hellre varit någon biolog, kemist, eller glasmästare/plastmästare.. i alla fall för mitt intresses skull då.. annars trivs jag, det är ett kul område.. för mig är det en hårfin passage mellan kul och intressant..

[-=Mr_B=-]

Kan verkligen varje fluid kavitera? jag trodde kavitation var att vatten som nådde väldigt lågt tryck väldigt snabbt började lokalt koka, ångbildas, dvs vattenånga, sen transporteras bubblorna iväg till kallare plats där de imploderar.. den implosionen orsakar en tryck-spik, som i många fall är skadlig för omgivningen, (äter upp pump-impellern).

Tänker inte svära på det, men jag har för mig att de designar kompressorbladen i jet-turbiner bland annat så att de inte ska orsaka kavitation. (Rent teoretiskt antar jag att det kan handla om vattenånga som av trycket kondenseras framför bladet, men jag har för mig att problemet uppstod på baksidan...?)

Jag har svårt att tro att ens en dåligt optimerad streamer skulle få svårt att prestera ens mot en bra designad cirkpump med en sån här. Men en venturi som inte är allt för restriktiv i mynningen skulle vara intressant då den utan att sänka flödet i cirkulationsslingan skulle ge en högre flödes siffra i baljan. (Och det är bara den här tillverkaren som kallar sina "penduktor" egentligen heter det eduktor.)

hmm.. får suga på den.. hur tänker du med venturi? sätta en ren tratt på utloppet eller?.

Nu är jag primärt inne på att försöka få lite extra från cirkpumpen, så venturi, penduktor, eduktor lösningen, vad man egentligen ska kalla det för att alla ska veta vad man pratar om är främst något jag tittat på för den. I det här fallet har jag testat med att helt enkelt använda PVC bussningar, eller korta storleksövergångar som limmas utanpå mynningen, (en eller flera, till önskad ytterdimension) och när tangiten torkat hyfsar jag helt enkelt till formen så att jag har 3-4 små fästpunkter för ett rör och resten fungerar som insug. Redan raka rör ger en effekt, med fler bussningar både invändigt i returens mynning, (Förminskning för att få den ökade hastigheten, och bryta det laminära flödet, även om det i ett pvc'r inte är riktigt laminärt) och i det yttre först en förminskning, och därefter en förstoring för att skapa förträngningen där det accelererade vattnet från returen släps in. (Vad mycket roligare man hade haft med en svarv i det här läget... Och så mycket friare händer) Resultatet blir inte snyggt, och säkerligen långt från optimalt, men fungerande.

Jag ser den som generation två av pump-impellrar, i kombination med en bra diffusor i utloppet så blir den absolut jättemycket bättre än det billiga skit jag tittat på. (diffusor ~ radien för pumphuset ökar när man närmar sig utloppet) men det finns generation tre, men jag tror det är för lite pengar i industrin för att det ska vara lönt att ta fram den generationen..

Jag har bara två pumpar liggande löst. En Sicce Mega och en Aquabee UP 6000.

Siccen är "lämplig" som dammpump eller liknande med en väldigt öppen impeller design. Bara två krökta blad, ingen överliggande skiva. Impellern sitter något förskjutet från centrum, och invändigt är själva kammaren impellern sitter i designad så att den blir kontinuerligt blir vidare i impellerns färdriktning. 93w, 5000L/h, men "bara" 3.5m lyfthöjd.

Aquabee'n har en kanal som gör i stort sett samma sak, fast den bygger på höjden istället för att gå ut i sidled. Den här även impeller av typen jag länkade till. 6000L/h, 5m lyfthöjd, 100w. Det borde vara impeller designen som gör Siccen sämre ur trycksynpunkt, men den pumpar i gengäld igenom kuber på en cm i stort sett oskadda om det behövs... Jag antar att pumphus detaljerna är just dessa diffusorer du pratar om?

(Båda dessa pumparna är rotationsstyrda så de kan bara rotera på ett håll, medan de impellerar med raka blad du nämnt tidigare brukar ha ett droppformat arbetsutrymme, för att låta impellern pumpa oavsett vilket håll den roterar på.)

Genom att tillföra en svag noskon för att dels accelerera vattnet, men även skapa ett turbulent flöde precis innan man droppar det i baljan borde man få större effekt, om man ovanpå det även erbjuder detta turbulenta flöde ett skyddat utrymme, så ger man det hela större möjligheter. Som jag har förstått det är just turbulenta flöden nyckeln. Ett laminärt flöde, ger sämre effekt

tar det som att du sätter en area-kontraktion på ditt utlopp eller?

Ja.

den andra bilden visar hur arean ganska snabbt ökar och hastigheten sänks..

Härliga bilder. Båda är för klassiskt raka rör, och inte en avsmalnande mynning, tror jag? Jag vill minnas att effekten av en rak avsmalnande mynning är att vattnet i ytterflödena (längs konans kanter) försöker "fortsätta" i samma vinkel som konans kanter, och därmed skapar en större "plym" direkt i mynningen. en mynning som inte är linjärt krympande utan krymper med en kurva utåt (så att diametern minskar fortare ju närmare öppningen du kommer) ger ett högre motstånd, och kraftigare effekt, medan krökning på andra hållet ger motsatt effekt. (Om beskrivningen är oklar får jag rita något. Hojta. Känns som om ord inte är det bästa verktyget här, speciellt som jag saknar rätt ord för att beskriva det korrekt...)

har du krökt utloppet något? eller är det en rak kon?

Bussningarna / korta övergångarna jag har fått tag på är i bästa fall en vinklad kant, flera stackade i varandra, i röret, ordentligt limmade, och fram med sågen för att göra av med den raka invändiga ytan som blir kvar ger en nästan 45graders rak förminskning till önskad diameter. För tvär i mitt tycke, men vad gör man...

Nä. Eftersom jag redan är bäst... Stort tack för att du tog dig tid att skriva allt det där.

Hm, har du testat något och det fungerar så har du hittat ett bra fönster för dina behov antar jag.

Det var ett försök att vara rolig. Ju mer man kan dra nytta av någon annans erfarenheter, och kanske utveckla sina egna idéer desto roligare är det. Lite synd att man kanske inte kan erbjuda folk att plocka grejer på samma sätt ur huvudet på en själv som man gör på alla andra, men man försöker dra sitt strå till stacken.

B!

[PeterGG]

Tänker inte svära på det, men jag har för mig att de designar kompressorbladen i jet-turbiner bland annat så att de inte ska orsaka kavitation. (Rent teoretiskt antar jag att det kan handla om vattenånga som av trycket kondenseras framför bladet, men jag har för mig att problemet uppstod på baksidan...?)

det finns ett fenomen.. men det skulle nog inte kallas för kavitation..

kolla detta, jag har läst och håller med om det som står där är riktigt;

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudvallen

för sen, gällande kavitation så vill jag hålla det begreppet till luftbubblor i vätskor enligt vad någon har skrivit här,

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kavitation

Du försöker oftast designa jetmororers rotorblad så att de inte når ljudhastigheten, dock ändrar sig ljudhastigheten med temperatur, och vid hastigheter väldigt nära ljudhastigheten så är temperatur, densitet och tryck väldigt nära kopplade, dvs du kan med en felaktigt designad jetmotor nå lokalt ljudhastighet och då slår man genom ljudvallen; Detta kommer med säkerhet att höras mycket otrevligt, och säkerligen vara dåligt för bladet (kan inte de strukturella påverkningarna, däremot för flygplansvingar var det ett stort problem med klassiska vingar att passera ljudvallen.. detta tror jag ledde till att man utvecklade delta vingen.. )

det finns ett annat fenomen också för rotorblad man försöker undvika, det är avlösning, att bladet stallar, då släpper flödet från baksidan av bladet.. problemet blir att särskilja vad som händer var, för det som händer på baksidan för ett blad händer egentligen på framsidan för ett annat blad.

Jag har bara två pumpar liggande löst. En Sicce Mega och en Aquabee UP 6000.

Siccen är "lämplig" som dammpump eller liknande med en väldigt öppen impeller design. Bara två krökta blad, ingen överliggande skiva. Impellern sitter något förskjutet från centrum, och invändigt är själva kammaren impellern sitter i designad så att den blir kontinuerligt blir vidare i impellerns färdriktning. 93w, 5000L/h, men "bara" 3.5m lyfthöjd.

Aquabee'n har en kanal som gör i stort sett samma sak, fast den bygger på höjden istället för att gå ut i sidled. Den här även impeller av typen jag länkade till. 6000L/h, 5m lyfthöjd, 100w. Det borde vara impeller designen som gör Siccen sämre ur trycksynpunkt, men den pumpar i gengäld igenom kuber på en cm i stort sett oskadda om det behövs... Jag antar att pumphus detaljerna är just dessa diffusorer du pratar om?

(Båda dessa pumparna är rotationsstyrda så de kan bara rotera på ett håll, medan de impellerar med raka blad du nämnt tidigare brukar ha ett droppformat arbetsutrymme, för att låta impellern pumpa oavsett vilket håll den roterar på.)

vi pratar nog om samma sak, en diffusor för en pump-impeller, den kan se ut på lite olika sätt,

http://www.animatedsoftware.com/pics/pumps/impdiff.gif

men i stort sett, mätt från centrum på impellern så ökar diametern på pumphuset successivt fram mot utloppet..

Härliga bilder. Båda är för klassiskt raka rör, och inte en avsmalnande mynning, tror jag? Jag vill minnas att effekten av en rak avsmalnande mynning är att vattnet i ytterflödena (längs konans kanter) försöker "fortsätta" i samma vinkel som konans kanter, och därmed skapar en större "plym" direkt i mynningen. en mynning som inte är linjärt krympande utan krymper med en kurva utåt (så att diametern minskar fortare ju närmare öppningen du kommer) ger ett högre motstånd, och kraftigare effekt, medan krökning på andra hållet ger motsatt effekt. (Om beskrivningen är oklar får jag rita något. Hojta. Känns som om ord inte är det bästa verktyget här, speciellt som jag saknar rätt ord för att beskriva det korrekt...)

ja, det är raka rör, bilden är från mynningen och ut i friströmmen..

hm.. alltså, skolexemplet är för raka rör, det blir lite mer komplext med kontraktionen, för kontraktionen kommer primärt att fortsätta ut i friströmmen, dock, så kommer tryckbilden att ändras, i friströmmen finns inte rörets väggar som pressar ihop kontraktionen, detta borde innebära att spridningen ökar.. hm.. jag får suga på karamellen ett tag,

återkommer.

Peter

[Benighted]

Gillar den här tråden, får en att tänka till lite när det gäller utformning av utmynningen och att man kanske inte bara ska välja den enkla raka mynningen. Blir ju sugen på att sätta igång med lite fluiddynamikberäkningar igen ... Fortsätt diskutera killar

[-=Mr_B=-]

återkommer.

Väntar med spänning. Älskar när någon som har teoretisk kunskap, och inte bara magkänsla som jag själv, tar sig tid att titta på något som jag är omotiverat övertygad om. Oavsett om det slutar med att jag har rätt eller fel.

Gillar den här tråden, får en att tänka till lite när det gäller utformning av utmynningen och att man kanske inte bara ska välja den enkla raka mynningen. Blir ju sugen på att sätta igång med lite fluiddynamikberäkningar igen

Det vanliga är ju att man värmer och klämmer till en rörstump så man får ett brett platt utflöde. arean på öppningen minskar, man får en högre vattenhastighet, och ett längre "kast" in i burken som följd. Men det är en för enkel lösning, och man får bara vad flöde pumpen ger. Men den mest estetiskt tilltalande lösningen är oftast ett rakt rör. (Enklast att dölja) En hemma meckad eductor tingest blir fort en rätt stor klump, speciellt om man utgår från lite grövre rör.

B!