Gå till innehåll

Dosering av asparaginsyra


Claes_A

Rekommenderade inlägg

Det jag funderar på nu är om det kvalitativt är någon skillnad på aminosyradosering och nitratdosering vad gäller korallernas välbefinnande och färgning. Spelar det någon som helst roll i vilket form kvävets tillsätts till det kvävesvälta akvariet om det bara sker i rätt mängd?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 102
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Akvariets invånare ser bättre ut efter mina tester med kvävedosering. Nu när effekterna av den värsta överdoseringen har lagt sig och algerna inte växer så snabbt längre så drar jag igång nya doseringsförsök med asparaginsyra.

Jag sänker dosen till 0,20-0,25 ml av min asparaginsyralösning per dag (första gången testade jag 2 ml varannan dag). Detta ger en dosering av 0,1-0,125 mg/l asparaginsyra per dag. Detta motsvarar kvävet i 0,05-0,06 mg/l nitrat per dag.

För enkelhetens skull doserar jag asparaginsyran via min automatiska vattenpåfyllning av kalkvatten (med ättikstillsats). Det gör att den dagliga dosen kan variera något beroende på att avdunstningen. Men det leder också till den positiva effekten att dosen tillsatt kväve korrelerar med tillsatt organiskt kol eftersom jag doserar av kalkvattnet neutraliserad ättika via samma system.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Se nu till att det inte blir lite för komplicerat nu Claes - du har ett kar med låg belastning och ultralåga värden - kan svänga snabbt.

Nej då, jag tar det lugnt.

Nu så här kvällen efter första natten med dosering av asparaginsyra via droppande kalkvatten så är det stort polypexpansion hos många av korallerna. Det är tydligast hos vissa Acropora som inte flaggar så mycket i vanliga fall. Även flera Montipora visar en hel del polypexpansion. Tydligen är in 8X lägre dos av asparaginsyra fortfarande tillräcklig för att få en effekt hos korallerna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vilken effekt kan det vara?

Jag menar bara att korallerna tydligen kan känna av så pass låga nivåer av aminosyror och svara på det med ökad polypexpansion. Det är i och för sig inte speciellt konstigt eftersom en dosering förväntas ge en asparaginsyrakoncentration kring 1 mikromolar i akvarievattnet. Många karakteriserade transportörer som importerar aminosyror över plasma membranet kan jobba mot 10 eller 100X lägre halter än så utan problem. Även receptorer som känner av aminosyror kan känna av lägre halter än så.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Idag, så efter två nätters asparaginsyradosering syns effekterna på algerna. Rutan har nu en alghinna (kan möjligen vara en bakteriehinna) och makrosarna har börjat få lite färg och växa igen. Gucket som kom ur skummaren de senaste 24h var mörkare och mer stinkande än vanligt.

Undrar om jag inte ska ner ytterligare 10X i doseringsmängd?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag skulle rekomenderade avbryta helt tills algerna är helt borta. Börja sedan på en super låg dosering och sakta sakta upp i mängd tills du får den effekten på korallerna du är ute efter.

Jag har de gånger jag haft alger inte blivigt av med dem om jag fortsatt även fast jag sänkt dosen AA mycket, utan fått sluta helt under en period. Bara mina personliga erfarenheter.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag skulle rekomenderade avbryta helt tills algerna är helt borta. Börja sedan på en super låg dosering och sakta sakta upp i mängd tills du får den effekten på korallerna du är ute efter.

Jag har de gånger jag haft alger inte blivigt av med dem om jag fortsatt även fast jag sänkt dosen AA mycket, utan fått sluta helt under en period. Bara mina personliga erfarenheter.

Låter rimligt att man måste svälta bort algerna helt för att de inte ska repa sig vid kvävedosering. Men i experimentets anda så fortsätter jag nuvarande dosering ett tag till. Så här långt rör det sig ju om "snälla" makrosar och inga "skitalger". Dessa är vad jag pratar om:

post-2082-14468921589406_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Betvivlar på att de "besvärliga" algerna går att uttrota genom svält. De svarar bara med att cysta in sig. Jag har varit med om att en genomskinnlig flaska destillerat vatten (på det gamla hederliga sättet) som stått i ett fönster över en sommar hade en grön hinna på insidan när sommaren var slut. Vilket innebär 1 - även hyperlåga värden av närsalter ger algtillväxt 2 - även destillerat vatten eller rengjord flaska kan innehålla algsporer. Makroalger går kanske att svälta ut - är dock inte helt säker där heller.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Betvivlar på att de "besvärliga" algerna går att uttrota genom svält. De svarar bara med att cysta in sig.

Jag menar inte att de försvinner för all framtid och varje spår av dem men helt klart påverkas deras tillväxthastighet av näringsvärdena. Och lägre tillväxthastighet ger sämre konkurrensförmåga gentemot andra alger och organismer som är bättre anpassade att erövra och behålla ytor i akvariet.

Men det var nog inte riktigt det som inloggen ovan egentligen berörde - utan mer att alger som redan har erövrat en tillväxtyta men för tillfället växer långsamt och är på tillbakagång p g a låga kvävenivåer repar sig bra mycket snabbare än om de skulle från behöva nyerövra samma yta från scratch igen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Problemet som jag ser det ligger här

Och lägre tillväxthastighet ger sämre konkurrensförmåga gentemot andra alger och organismer som är bättre anpassade att erövra och behålla ytor i akvariet.

De som du vill ha att begränsa tillväxtytorna är ju lika hämmade av de låga näringsvärdena som de som du inte vill ha och det är kanske det som händer när du får den snabba explosionen av kiselalger. Det kan ju vara så att just kiselalger är anpassade till superlåga näringsnivåer och när man har så extremt låga nivåer av näring som du har så är inte tillväxtytorna upptagna av andra alger eller organismer och kiselalgerna har tillgång till en tom buss - det är bara att gå in och sätta sig när näringsnivån stiger väldigt lite. :)

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Problemet som jag ser det ligger här

De som du vill ha att begränsa tillväxtytorna är ju lika hämmade av de låga näringsvärdena som de som du inte vill ha och det är kanske det som händer när du får den snabba explosionen av kiselalger. Det kan ju vara så att just kiselalger är anpassade till superlåga näringsnivåer och när man har så extremt låga nivåer av näring som du har så är inte tillväxtytorna upptagna av andra alger eller organismer och kiselalgerna har tillgång till en tom buss - det är bara att gå in och sätta sig när näringsnivån stiger väldigt lite. :)

Jag delar tanken att kiselalgerna är opportunister som gärna sätter sig på tomma ytor. Jag tror det avspeglar att de snabbt kan gå från vilande sporer till celler i full delning. Därför är de först på plan i nya akvarier och växer gärna på icke algbevuxna ytor som t ex sand. Baserat på vad jag sett vid dosering av asparaginsyra/nitrat så tycks de uppskatta kväve precis som alla andra alger... Om de sedan är speciellt anpassade för låga näringsvärden eller inte jämfört med andra alger tycker jag är svårt att bedöma. Jag har försökt googla lite på det men får motstridiga uppgifter om näringshalter om kiselalger men det tycks finnas även vetenskapligt dokumenterat att kiselalger dyker upp först i "mesocosms".

Andra alger än kiselalgerna verkar behöva mer tid för att komma igång - kanske växer de långsammare men när de väl satt sig på en yta så kan de hantera tillfällig kvävesvält bättre än kiselalgerna? Enligt den modellen inväntar algerna matningarna och plockar olika kväve- och fosforhaltiga ämnen från vattnet under de timmar de finns tillgängliga, lagrar dessa och använder under nästa ljusperiod till sin fotosyntes. Därmed blir det svårt att utrota t ex etablerade trådalger som Bryopsis i akvarier som matas regelbundet trots väldigt låga mätbara halter av nitrat och fosfat. Däremot har exakt samma algart problem att nyetablera sig eftersom akvariet är just näringsfattigt med undantag för tillfälliga näringspulser. Är man etablerad och alg kan man skörda näringspulser och leva av det - vill man etablera sig krävs en konstant näringshalt.

(Huruvida jag har extremt låga näringshalter i karet eller inte handlar nog vad man jämför med. Jag skulle gissa att mina halter kombinerad N och kombinerad P överstiger vad man hittar naturliga korallrevs vatten. Å andra sidan lär det finnas mer plankton som kan ge tex koraller kväve och fosfor i naturen. Zeofolket ligger säkert ofta lägre än mitt kar medan den som kan mäta nitrat och fosfat med något kit i hobbyn ligger klart högre.) Sen verkade jag ligga rätt så lågt i kombinerad kväve när jag började experimenten i denna tråd men givet makroalgtillväxten så är det inte så längre.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Dagen till ära så har jag gjort två saker:

1. Blandat dunk nr 2 med kalkvatten + asparaginsyra. Jag fortsätter med samma dos som jag beskrev ovan.

2. Jag har lyckats se spår av nitrat med Saliferts nitrattest. Det är så lite så det knappast är mätbart men det var en svag svag rosa ton i provet idag - det har jag aldrig sett förut. Så kanske 0,1 mg/l nitrat???

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag fortsätter med samma dosering av asparaginsyra. Jag har inga dramatiska förlopp i karet men helt klart har de där mosslika (stålullslika?) röda och gröna algerna brett ut sig över allt större delar av stenarna i karet. Precis som jag rapporterat tidigare så har jag mer småliv i karet nu som t ex sjöstjärnor och copepoder som kryper på rutan.

En intressant effekt av kvävedoseringen är också att mitt KH har fallit mot 6 från 7. När karet var helt nytt så var KH 8 för att sedan ganska snart stabilisera sig kring 7. Där har det legat under lång tid men nu med ökat tillväxt av kalkalger och koraller är jag nere i 6.

Jag har spår av nitrat på Saliferts nitrattest men inget som jag kan läsa av. Hanna visar 0,00 mg/l i fosfat som vanligt.

Jag ska också nämna att jag ökat Biopelletsvolymen i reaktorn till en hel 500 ml påse - 0,5 dl som har gått åt sedan karets start. Men jag kör de klart långsammare gen1-pelletsen och inte de uppenbarligen aktivare gen2 som idag finns i handeln.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

För enkelhetens skull doserar jag asparaginsyran via min automatiska vattenpåfyllning av kalkvatten (med ättikstillsats). Det gör att den dagliga dosen kan variera något beroende på att avdunstningen. Men det leder också till den positiva effekten att dosen tillsatt kväve korrelerar med tillsatt organiskt kol eftersom jag doserar av kalkvattnet neutraliserad ättika via samma system.

att du doserar ättika istället för Vodka beror det på priset eller något annat?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

att du doserar ättika istället för Vodka beror det på priset eller något annat?

Tre skäl:

1. Det funkar så bra med kalkvattnet och gör att mer kalk löser sig.

2. Jag har läst många trådar på RC som antyder att ättika (eller dess neutraliserade form acetat) ger mindre problem med t ex cyano jämfört med vodka.

3. Jag ville experimentera med något "nytt" som inte var så spritt i Sverige och som dessutom finns lättillgängligt för småpengar i vilken matvaruaffär som helst. Dessutom innehåller ju de kommersiella preparaten ättika.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Man konserverar ju mat i ättika (t.ex inlagd sill). Ättikan borde väl kanske skydda aminosyror mot förruttnelse. Tror du (eller vet) att aminosyrorna förändras av ättika? Blir de i så fall lättare eller svårare att ta upp och / eller uttnyttja för korallerna?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Man konserverar ju mat i ättika (t.ex inlagd sill). Ättikan borde väl kanske skydda aminosyror mot förruttnelse. Tror du (eller vet) att aminosyrorna förändras av ättika? Blir de i så fall lättare eller svårare att ta upp och / eller uttnyttja för korallerna?

Nu doserar jag ju asparaginsyran och ättikan i kalkvatten så båda är neutraliserade och skyddade mot bakteriell aktivitet - bakterier växer inte i basiskt kalkvatten.

Många aminosyror är svåra att lösa i ättika eftersom det är surt. Undantaget är basiska aminosyror som t ex histidin.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det är alltså bara surhetsgraden som är aktiv i konserveringen. Inga komplex eller spjälkning av aminosyrorna?

Ja, det är är bara lågt pH som konserverar. Samma logik som när man gör surkål genom att låta ättiksyrabakterier konservera kålen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Många aminosyror är svåra att lösa i ättika eftersom det är surt. Undantaget är basiska aminosyror som t ex histidin.

Då kan det förklara varför vissa flaskor luktar ättika. Det skulle vara intressant med förhållandet mellan ättika och aminosyror. Alltså hur mycket ättika som krävs för att hålla ned ph:t.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 4 veckor senare...

Lite funderingar...

Många med mig eftersträvar låga näringsvärden. Vi doserar vodka eller kör med bipellets. Tillslut är fosfat och nitrat nära noll och zoanthellerna minskar och koralerna blir ljusa. Men helt plötsligt blir korallerna för ljusa och vi vill bättra på färgerna. Då sätter vi till aminosyror. Men aminosyror är en kvävekälla och då stiger väl nitratet och zoanthellerna växer till igen? Eller har jag fattat fel? Om mitt påstående stämmer så får jag inte ihop det med aminosyrorna förutom att polypexapansionen ökar och korallerna får föda.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nitrat är en form av kväve, aminosyror en annan. Normalt skall man inte när det gäller fotosyntesen kunna ersätta nitaten (som är en oorganisk form av kväve) med aminosyror (som är en organiskform av kväve). Organismer som lever av fotosyntes kan normalt bara tillgodogöra sig oorganiska former av kväve (NH4, NO2 och NO3 som exempel) Nu verkar det som koraller lyckas använda aminosyror också men hur det går till har jag ingen aning om. Man skulle kunna se en möjlig förklaring i den symbios med bakterier som det har visat sig finnas i ett korallsamhälle.

Indirekt kan nitrat bildas vid tillsättning av aminosyror men det är kväve som tillsätt i annan form.

Kväve och fosfor är inga gifter Henric - de är livsviktiga delar som allt levande måste ha. Med tanke på vart du bor så bör du inte kunna gå speciellt många meter för att förstå detta :) Du har ju en de bördigaste slätterna i Sverge bara runt hörnet.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...