redox, cyano, kolkälla

[jonasroman]

Vill bara visa er något som jag ser kanske ett samband i:

 

Jag har en nitratreaktor, i den mäter jag redox, o matar den med kolkälla (nopox). 

Efter ett år nu så har nitraten äntligen gått ner från 25 ppm till 0.25 ppm så nu gör verkligen nitratreaktorn sitt jobb. Den matas med Nopox 1 ml 2 ggr dagligen o då går den nästan 24/7 med 4 liter i timman.

Sista tiden inte helt oväntat har det kommit lite cyano på sanden. Detta sätter jag i samband med det låga nitratet(men kanske egentligen lågt redox, se resonemang nedan). 

Därför stängde jag helt av kolkällan till nitratreaktorn häromdan. Den går naturligtvis trots det på viss hastighet med betydligt lägre sådan. Kanske ger totalt sett 1 liter i timman istället för 4 liter.

 

Bara två dar efter det ser jag:

1) redox i reaktorn är naturligtvis högre, det var förstås förväntat 

2) men vad mer intressant är, redoxen i karet har stigit tydligt från cirka 340 till över 420.

3) OCH cyanon är borta!

4) nitrat i karet ligger fortfarande kvar på 0.25 ppm

 

Jag får här stöd för min tidigare tes att kolkälla när den drar ner näringsvärdena (o då framför allt nitrat) till ultralåga värden får man lättare cyano. Det som är intressant här är att cyanon försvann samtidigt som redoxen steg i karet o redoxen i karet steg samtidigt som jag stängde av kolkällan till nitratreaktorn. 

Så att cyanon försvann verkar inte vara en direkt nitrateffekt utan mer en redoxeffekt. Men på sikt kommer säkert nitrat även stiga något då jag stoppat kolkällan till reaktorn. 

Mitt mål är nog att ligga ett snäpp högre än 0.25 ppm i alla fall.

 

se bild, den visar hur redox i karet stiger samtidigt som redoxen i reaktorn stiger (reaktorn har negativ redox så tänk ett minus framför dessa siffror=den gröna linjen)

 

Sambandet lågt nitrat o cyano som vi ibland ser men ibland inte: kan det vara så att det i själva verket är ett sjunkande redox som ger cyano, o inte den låga nitraten?, men att det ofta går hand i hand med lågt redox o lågt nitrat eftersom nitrat är ett mkt potent oxidationsmedel. Vad är hönan o ägget?...kanske det låga redoxet som gör att oxidationsreaktioner får det svårare att utföras...o lågt redox hör ofta ihop med lågt nitrat eftersom vägen till lågt nitrat är att mata med kolkälla (som sänker redox då vi tillför organiskt ämne som skall oxideras, dvs en reduktor).

 

Min cyano försvann ju betydligt mer prompt än vad nitraten ändrades...den följde redox och kolkälledosen mer direkt, men inte nitrathalten så direkt. 

 

Det är lurigt med kolkälla...svår balans...och det är långsamma processer att styra näringsvärden upp o ner. 

 

Mvh

Jonas

 

Ändrat 12 april 2017 av jonasroman

[skobeedoo]

Håller med dig, min egen erfarenhet är att ju Höggren redox man har ju med avdödning har man av encelliga organismer.

min egen mätning visar att vid ett redox på över 750 mv är det inte mycket encelligt som överlever

Ändrat 12 april 2017 av skobeedoo

[greger]

Om redoxpotentialen vore svaret på cyanoproblemet, så borde Ozon kanske vara mer effektivt än det är eftersom det också höjer redox.

Jag kan tro att tillsats av kolkälla börjar utgöra näring till cyano när man närmar sig nollnivå på näringsvärden, men troligen också för att annat som normalt håller cyano i schack redan utarmats.

Cyano är en komplex fråga, sannolikt med fler aspekter än vi känner till : vi noterar att det vid snabba näringsbergränsningsförlopp infinner som ett mail i inkorgen (skippar det gamla ordstävet då postnord numera är ett skämt i sig) - obalans mellan fosfat och nitrat triggar cyano - vissa årstider verkar jobbigare än andra, kanske p g a silikater i kranvattnet , byte av belysning kan ibland trigga problemet o s v

[Lasse]

Enbart silikat i vattnet som orsak kan vi nog avskriva tror jag. På grund av Siporax så är mitt kiselvärde i karet utanför alla tänkbara gränser - och jag lovar er - jag ljuger inte...

Ingen Cyano vad jag kan se. Annars håller jag med i Gregers resonemang och tror att det är en kombination av låga näringsvärden/ näringsvärden i obalans och kolkälla som triggar mattbildningen - Cyano har vi alltid - men formationen av mattor sker ibland.

 

MVH Lasse

[greger]

Kisel/silikats påverkan av cyano är nog avhängigt av övrig näringsbalans, antagligen mer märkbart vid ULN - mitt tänk handlar ju lite om, att när det är mycket smältvatten i dagvattenbrunnar tenderar tillströmningen av kunder med cyanoproblem att tillta avsevärt - skiten kanske t o m är luftburet

Cyano är ju en naturlig del av akvariets biologi som normalt hålls i schack av andra faktorer.

[jonasroman]

 Håller med er att det är låga näringsvärden i kombo med kolkälla som kan vara en trigger. Men det jag  funderade över vad det är just i kolkällan som triggar? Cyano är ju autotrof och konsumerar ju inte direkt organiska ämnen( trodde det ett tag men har faktiskt inte hittat bevis för det i litteraturen) .

Det var därför jag tänkte att kolkällan kanske via Redox-förändringen i sig var triggern. Men ni har rätt i att då borde kanske ozon fungera bättre ...fast i viss mån fungerar  väl ozon också?  

 

Jag har också sett kar med ganska höga nitratvärlden som ändå har cyano,  så ibland tänker jag att redoxvärdet  i sig har större betydelse än de egentligen näringsvärdena.

 Det skulle kanske i så fall förklaras av att cyanon's cellvägg är extremt mer känslig än många andra organismer? Det förklarar i sin tur varför  de flesta cyano-medlen är trots allt rätt så selektiva  där vi t.o.m. inte rår bot  på grupper inom cyano  som  spirulina, just för att de har en mer stabil cellvägg. 

 Jag spekulerar nu mest. 

 

Jonas 

 

 

[Lasse]

Vad gäller cellväggar så är det så - om jag mins rätt - att spirulinas cellväggar är svagare än andra blågrönas. Detta är en av orsakerna till att vi faktiskt kan tillgodogöra oss näringsinnehållet i spirulina. Vad som dock kan skilja är innehållet av antioxidanter - där spirulina innehåller mängder. Vilket i sig kan förklara den större motståndskraften mot aktiva radikaler som H2O2 och O3

 

Frågan om de är autotrofa eller heterotrofa är kanske heller inte så enkel. Att själva bakterien endast är autotrof stämmer nog men deras förmåga att bilda mattor och vad som sker därunder ställer frågan om den har utvecklat en möjlighet att utnyttja heterotrofa miljöer och deras avfallsprodukter (ammonium och fosfor/fosfat).

 

En viktig fråga här är att Cyano är en av våra äldsta kända livsformer, kanske till och med urfadern till det vi kallar liv (det liv som kräver syre)

 

Ja - jag har också sett system med höga ända upp till jättehöga nitratvärden som utvecklat Cyanomattor men har ändå en känsla att det är betydligt vanligare i system med låga näringsvärden. Vad man däremot vet är att om man har ULN är att man har försämrat levnadsvilkoren för dess konkurrenter i så pass hög grad att Cyanon är ensam härskare (Iofs - dino kan också få för sig att slåss om världsherraväldet)

 

Att man kan få en känsla av att redoxen påverkar förekomsten av Cyano tror jag är en sekundär signal som beror på samma underliggande faktorer som triggar cyanon att bilda mattor. en förändrat redoxvärde ger bara en bild på att förhållandet mellan reducerande och oxiderande processer har förändrats.

 

Vad gäller kisel så var mitt senaste kiselvärde 1071 mikrogram/l  . Rekommenderat numera 100 mikrogram/l

 

MVH Lasse

[jonasroman]

35 minuter sedan, Lasse sa:

Vad gäller cellväggar så är det så - om jag mins rätt - att spirulinas cellväggar är svagare än andra blågrönas. Detta är en av orsakerna till att vi faktiskt kan tillgodogöra oss näringsinnehållet i spirulina. Vad som dock kan skilja är innehållet av antioxidanter - där spirulina innehåller mängder. Vilket i sig kan förklara den större motståndskraften mot aktiva radikaler som H2O2 och O3

 

Frågan om de är autotrofa eller heterotrofa är kanske heller inte så enkel. Att själva bakterien endast är autotrof stämmer nog men deras förmåga att bilda mattor och vad som sker därunder ställer frågan om den har utvecklat en möjlighet att utnyttja heterotrofa miljöer och deras avfallsprodukter (ammonium och fosfor/fosfat).

 

En viktig fråga här är att Cyano är en av våra äldsta kända livsformer, kanske till och med urfadern till det vi kallar liv (det liv som kräver syre)

 

Ja - jag har också sett system med höga ända upp till jättehöga nitratvärden som utvecklat Cyanomattor men har ändå en känsla att det är betydligt vanligare i system med låga näringsvärden. Vad man däremot vet är att om man har ULN är att man har försämrat levnadsvilkoren för dess konkurrenter i så pass hög grad att Cyanon är ensam härskare (Iofs - dino kan också få för sig att slåss om världsherraväldet)

 

Att man kan få en känsla av att redoxen påverkar förekomsten av Cyano tror jag är en sekundär signal som beror på samma underliggande faktorer som triggar cyanon att bilda mattor. en förändrat redoxvärde ger bara en bild på att förhållandet mellan reducerande och oxiderande processer har förändrats.

 

Vad gäller kisel så var mitt senaste kiselvärde 1071 mikrogram/l  . Rekommenderat numera 100 mikrogram/l

 

MVH Lasse

Egentligen tror jag nog som du, att redoxen är en indikator bara...men tanken var tilltalande..men vi får fundera vidare.

Ok ang cellvägg o spirulina, visste jag inte, bra info, tack för den:_)

 

 

Och absolut, instämmer till fullo att cyano är mkt mer vanligt i ULN-system. Så där måste finnas en av ledtrådarna. 

 

Det jag ofta funderat på o som är mkt märkligt, är cyanons förkärlek för en viss exakt lokal. Har man ganska lite cyano så ser man ofta hur den kommer tillbaka på morgonen på exakt samt plats, verkligen exakt samma på cm. Det är mkt märkligt. Det kan gälla även på en sten som ju inte är så porös så det kan ju knappast gömma sig så mkt på djupet.Det är märkligt i sig. En sandbädd är lättare att förstå med allt som kan finnas där på djupet som cyanon kan nyttja. Men cyano väser också på glas, flack sten, doppvärmare osv...där finns knappast nåt under att ta del av. Det får mig att fundera mer på att cyanon tar ändå det mesta "ovanifrån" o bara behöver en yta för att fästa. Ja mer som en alg helt enkelt, fast en alg som kan fixera kväve från luften o därmed tar för sig lättare när andra alger kvävebegränsas.  

 

Hmm...

 

Jonas

 

 

  

[Lasse]

För mig så säger det faktum att de verkar föredra speciella platser för mattbildningen precis tvärtom. Det måste finnas något där (även om vi inte vet vad) som gör att de föredrar den platsen - annars skulle vi se den första etableringen på olika platser - och inte på samma om man avlägsnar dem. Än så länge gissar jag på organiskt material - ettdera redan dött eller döende (som spetsar eller delar där koralldjuret dött eller dragit sig tillbaka)

 

MVH Lasse

[jonasroman]

11 timmar sedan, Lasse sa:

För mig så säger det faktum att de verkar föredra speciella platser för mattbildningen precis tvärtom. Det måste finnas något där (även om vi inte vet vad) som gör att de föredrar den platsen - annars skulle vi se den första etableringen på olika platser - och inte på samma om man avlägsnar dem. Än så länge gissar jag på organiskt material - ettdera redan dött eller döende (som spetsar eller delar där koralldjuret dött eller dragit sig tillbaka)

 

MVH Lasse

 

I min sump växer cyanon på glaset men ej på sanden. Men å andra sidan, om vi skall se totalt sett, så växer det säkert mer på material med yta o organiskt underlag...men det går inte blunda för att cyano uppenbarligen klarar sig utan organiskt underlag...hur får vi ihop det? Cyanon är ju en algbakterie...varför är det så konstigt att den likt andra alger o bakterier kan växa på sterila ytor o ta näring från vattnet? mattorna som du säger bildar den säkert av överlevnadsskäl, men det kanske är bra att bilda mattor även på underlag som inte kan avge så mkt?

 

/Jonas

 

 

 

 

[Lasse]

Var har du mest ljus?

 

MVH Lasse

 

[jonasroman]

12 timmar sedan, Lasse sa:

Var har du mest ljus?

 

MVH Lasse

 

Även helt ljusbelysta delar av sumpsanden är fri från cyano(nästan i alla fall), men på glasen kommer det direkt. Det har förbryllat mig. Har du nån teori?:-)

Men visst, glaset får absoluta mest ljus, där finns aldrig nåt som skuggar.