Gå till innehåll

Växtplankton


DSB

Rekommenderade inlägg

  • Svar 62
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Kontinuerliga planktonreaktorer låter trevligt. Har kollat på "batch" system men det verkar blir lite jobbigt i stor skala. De som orkar verkar köra in väldigt mycket plankton i sina tankar dock.

Den här killen köra sina nanochloropsis kulturer på "bara" 18h ljus och hävdar att de blir bättre än med 24h

http://www.sjwilson.net/reef/ (Flashvarning!!)

Han har f.ö. den "värsta" batch culturerna jag sett :)

Fanns en hel del roligt att studera på hans hemsida. Blir sugen på att bygga någon egen variant och inte köpa någon färdig reaktor. Då kan man ju specialanpassa storlek mm.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Fanns en hel del roligt att studera på hans hemsida. Blir sugen på att bygga någon egen variant och inte köpa någon färdig reaktor. Då kan man ju specialanpassa storlek mm.

Titta på de "artemiakläckare" jag visade i Capote´s tråd. De skulle passa utmärkt. Vill understryka av egen erfarenhet att det inte får vara för små eller för många bubblor till Brachoinus

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Titta på de "artemiakläckare" jag visade i Capote´s tråd. De skulle passa utmärkt. Vill understryka av egen erfarenhet att det inte får vara för små eller för många bubblor till Brachoinus

MVH Lasse

Ok skall titta närmare på den en gång till.

Bra med kommentare om vad man bör tänka på ifall jag besdtämmer mig för att göra en egen variant, eftersom det är dumt att inte ta lärdom av andras misstag.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack Capote!

Skitbra länk!

edit: Lasse, bakterier som binder DOCs och blir korall/filtrerar-mat verkar vara superb exportmodell

edit igen: "All corals studied consume dissolved organic material, bacteria, and detrital material. This is more than can be said for any other food source, including zooplankton and light."

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack Capote!

Skitbra länk!

edit: Lasse, bakterier som binder DOCs och blir korall/filtrerar-mat verkar vara superb exportmodell

edit igen: "All corals studied consume dissolved organic material, bacteria, and detrital material. This is more than can be said for any other food source, including zooplankton and light."

Instämmer och det finns mycket citerbart material i dessa artiklar. Jag fick en idé som värker lite i huvudet. Jag har hela tiden (och är kanske fortfarande) varit lite tveksam till de olika "organiskt koltillsättningarna" eftersom det gynnar saker som vi inte ser så lätt och det kan komma en "Draw-Back" förr eller senare. Framförallt vad gäller mig som kör utan skummare. Efter dessa artiklar kommer jag nog fortsätta med detta, köra utan skummare alltså. Kopplar man dock ihop dessa artiklar med "organisk koltillsättning" metoder så uppstår olika roliga möjligheter. Om någon som kör nån av dessa metoder lägger ett vanligt innerfilter (med skummgummipatron) i sumpen eller akvariet och varje eller varannan dag vrider ur det över korallerna? Vad händer då? Det är inte "skit" som samlas där utan nybildad och växande bakteriefilm.

Jag kommer nog frammåt använda mitt äldsta 27 liters för lite experiment tror jag.

Rekommenderar alla som är intresserade att läsa artiklarna! Jag har tyvärr inte möjligheter just nu att gå vidare på brachoinus spåret så det får bli bakteriespåret för mig.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Instämmer och det finns mycket citerbart material i dessa artiklar. Jag fick en idé som värker lite i huvudet. Jag har hela tiden (och är kanske fortfarande) varit lite tveksam till de olika "organiskt koltillsättningarna" eftersom det gynnar saker som vi inte ser så lätt och det kan komma en "Draw-Back" förr eller senare. Framförallt vad gäller mig som kör utan skummare. Efter dessa artiklar kommer jag nog fortsätta med detta, köra utan skummare alltså. Kopplar man dock ihop dessa artiklar med "organisk koltillsättning" metoder så uppstår olika roliga möjligheter. Om någon som kör nån av dessa metoder lägger ett vanligt innerfilter (med skummgummipatron) i sumpen eller akvariet och varje eller varannan dag vrider ur det över korallerna? Vad händer då? Det är inte "skit" som samlas där utan nybildad och växande bakteriefilm.

Jag kommer nog frammåt använda mitt äldsta 27 liters för lite experiment tror jag.

Rekommenderar alla som är intresserade att läsa artiklarna! Jag har tyvärr inte möjligheter just nu att gå vidare på brachoinus spåret så det får bli bakteriespåret för mig.

MVH Lasse

Bakteriefilmen är som bekant en viktig del i ekosystemet, den här bakteriefilmen som även kan bestå av svampar producerar ämnen som är väsentliga , för havets pimärproducenter (alger), t ex pro-vitaminer och andra organiska föreningar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har hela tiden (och är kanske fortfarande) varit lite tveksam till de olika "organiskt koltillsättningarna" eftersom det gynnar saker som vi inte ser så lätt och det kan komma en "Draw-Back" förr eller senare.

MVH Lasse

Är det vodka- och sockermetoden du menar här?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Då är vi åtminstonde två som är tveksamma på SG. Jag gjorde försök med vodka för 6-7 år sedan och det gick inget vidare för mig. Jag tror precis som du att det är lätt att gå bort sig långsiktigt. Jag har samma tveksamhet inför Zeo-metoderna. Samtidigt följer jag allt detta med intresse för mycket har hänt och fel har man ju haft förr.

Detta hör hemma i en annan tråd.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det vore väldigt intressant iofs om en kombination av skummgummi och organisk kolkälla skulle konvertera nitrat till korallmat. Detta kan ju vara en väldigt stor exportväg för kväve och en mycket väl anpassad sådan för revkar. Håll oss uppdaterade!!

mvh Mattias

P.S. Ett steg närmare heliga graal, low-tech saltkar :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Här är en till bra länk

http://www.fao.org/DOCREP/003/W3732E/w3732e00.htm#Contents

Här är innehållet:

PREPARATION OF THIS DOCUMENT

1. INTRODUCTION

2. MICRO-ALGAE

2.1. Introduction

2.2. Major classes and genera of cultured algal species

2.3. Algal production

2.3.1. Physical and chemical conditions

2.3.1.1. Culture medium/nutrients

2.3.1.2. Light

2.3.1.3. pH

2.3.1.4. Aeration/mixing

2.3.1.5. Temperature

2.3.1.6. Salinity

2.3.2. Growth dynamics

2.3.3. Isolating/obtaining and maintaining of cultures

2.3.4. Sources of contamination and water treatment

2.3.5. Algal culture techniques

2.3.5.1. Batch culture

2.3.5.2. Continuous culture

2.3.5.3. Semi-continuous culture

2.3.6. Algal production in outdoor ponds

2.3.7. Culture of sessile micro-algae

2.3.8. Quantifying algal biomass

2.3.9. Harvesting and preserving micro-algae

2.3.10. Algal production cost

2.4. Nutritional value of micro-algae

2.5. Use of micro-algae in aquaculture

2.5.1. Bivalve molluscs

2.5.2. Penaeid shrimp

2.5.3. Marine fish

2.6. Replacement diets for live algae

2.6.1. Preserved algae

2.6.2. Micro-encapsulated diets

2.6.3. Yeast-based diets

2.7. Literature of interest

2.8. Worksheets

Worksheet 2.1.: Isolation of pure algal strains by the agar plating technique

Worksheet 2.2.: Determination of cell concentrations using haematocytometer according to Fuchs-Rosenthal and Burker.

Worksheet 2.3.: Cellular dry weight estimation of micro-algae.

3. ROTIFERS

3.1. Introduction

3.2. Morphology

3.3. Biology and life history

3.4. Strain differences

3.5. General culture conditions

3.5.1. Marine rotifers

3.5.1.1. Salinity

3.5.1.2. Temperature

3.5.1.3. Dissolved oxygen

3.5.1.4. pH

3.5.1.5. Ammonia (NH3)

3.5.1.6. Bacteria

3.5.1.7. Ciliates

3.5.2. Freshwater rotifers

3.5.3. Culture procedures

3.5.3.1. Stock culture of rotifers

3.5.3.2. Upscaling of stock cultures to starter cultures

3.5.3.3. Mass production on algae

3.5.3.4. Mass production on algae and yeast

3.5.3.5. Mass culture on yeast

3.5.3.6. Mass culture on formulated diets

3.5.3.7. High density rearing

3.5.4. Harvesting/concentration of rotifers

3.6. Nutritional value of cultured rotifers

3.6.1. Techniques for (n-3) HUFA enrichment

3.6.1.1. Algae

3.6.1.2. Formulated feeds

3.6.1.3. Oil emulsions

3.6.2. Techniques for vitamin C enrichment

3.6.3. Techniques for protein enrichment

3.6.4. Harvesting/concentration and cold storage of rotifers

3.7. Production and use of resting eggs

3.8. Literature of interest

3.9 Worksheets

Worksheet 3.1. Preparation of an indicator solution for determination of residual chlorine

4. ARTEMIA

4.1. Introduction, biology and ecology of Artemia

4.1.1. Introduction

4.1.2. Biology and ecology of Artemia

4.1.2.1. Morphology and life cycle

4.1.2.2. Ecology and natural distribution

4.1.2.3. Taxonomy

4.1.2.4. Strain-specific characteristics

4.1.3. Literature of interest

4.2. Use of cysts

4.2.1. Cyst biology

4.2.1.1. Cyst morphology

4.2.1.2. Physiology of the hatching process

4.2.1.3. Effect of environmental conditions on cyst metabolism

4.2.1.4. Diapause

4.2.2. Disinfection procedures

4.2.3 Decapsulation

4.2.4. Direct use of decapsulated cysts

4.2.5. Hatching

4.2.5.1. Hatching conditions and equipment

4.2.5.2. Hatching quality and evaluation

4.2.6. Literature of interest

4.2.7. Worksheets

Worksheet 4.2.1.: Procedure for estimating water content of Artemia cysts

Worksheet 4.2.2.: Specific diapause termination techniques

Worksheet 4.2.3.: Disinfection of Artemia cysts with liquid bleach

Worksheet 4.2.4.: Procedures for the decapsulation of Artemia cysts

Worksheet 4.2.5.: Titrimetric method for the determination of active chlorine in hypochlorite solutions

Worksheet 4.2.6.: Artemia hatching

Worksheet 4.2.7.: Determination of hatching percentage, hatching efficiency and hatching rate

4.3. Use of nauplii and meta-nauplii

4.3.1. Harvesting and distribution

4.3.2. Cold storage

4.3.3. Nutritional quality

4.3.4. Enrichment with nutrients

4.3.5. Enrichment for disease control

4.3.6. Applications of Artemia for feeding different species

4.3.6.1. Penaeid shrimp

4.3.6.2. Freshwater prawn

4.3.6.3. Marine fish

4.3.6.4. Freshwater fish

4.3.6.5. Aquarium fish

4.3.7. Literature of interest

4.3.8. Worksheets

Worksheet 4.3.1.: Standard enrichment for Great Salt Lake Artemia.

4.4. Tank production and use of ongrown Artemia

4.4.1. Nutritional properties of ongrown Artemia

4.4.2. Tank production

4.4.2.1. Advantages of tank production and tank produced biomass

4.4.2.2. Physico-chemical conditions

4.4.2.3. Artemia

4.4.2.4. Feeding

4.4.2.5. Infrastructure

4.4.2.6. Culture techniques

4.4.2.7. Enrichment of ongrown Artemia

4.4.2.8. Control of infections

4.4.2.9. Harvesting and processing techniques

4.4.2.10. Production figures and production costs

4.4.3. Literature of interest

4.4.4. Worksheets

Worksheet 4.4.1: Feeding strategy for intensive Artemia culture.

4.5. Pond production

4.5.1. Description of the different Artemia habitats

4.5.1.1. Natural lakes

4.5.1.2. Permanent solar salt operations

4.5.1.3. Seasonal units

4.5.2. Site selection

4.5.2.1. Climatology

4.5.2.2. Topography

4.5.2.3. Soil conditions

4.5.3. Pond adaptation

4.5.3.1. Large permanent salt operations

4.5.3.2. Small pond systems

4.5.4. Pond preparation

4.5.4.1. Liming

4.5.4.2. Predator control

4.5.4.3. Fertilization

4.5.5. Artemia inoculation

4.5.5.1. Artemia strain selection

4.5.5.2. Inoculation procedures

4.5.6. Monitoring and managing the culture system

4.5.6.1. Monitoring the Artemia population

4.5.6.2. Abiotic parameters influencing Artemia populations

4.5.6.3. Biotic factors influencing Artemia populations

4.5.7. Harvesting and processing techniques

4.5.7.1. Artemia biomass harvesting and processing

4.5.7.2. Artemia cyst harvesting and processing

4.5.8. Literature of interest

4.5.9. Worksheets

Worksheet 4.5.1.: Pond improvements and harvesting procedures

Worksheet 4.5.2.: Procedures for the brine processing step

Worksheet 4.5.3.: Procedures for the freshwater processing step

5. ZOOPLANKTON

5.1. Wild zooplankton

5.1.1. Introduction

5.1.2. Collection from the wild

5.1.3. Collection techniques

5.1.3.1. Plankton nets

5.1.3.2. Trawl nets

5.1.3.3. Baleen harvesting system

5.1.3.4. Flow-through harvesting

5.1.3.5. Plankton light trapping

5.1.4. Zooplankton grading

5.1.5. Transport and storage of collected zooplankton

5.2. Production of copepods

5.2.1. Introduction

5.2.2. Life cycle

5.2.3. Biometrics

5.2.4. Nutritional quality

5.2.5. Culture techniques

5.2.5.1. Calanoids

5.2.5.2. Harpacticoids

5.2.6. Use of resting eggs

5.2.7. Applications in larviculture

5.3. Mesocosm systems

5.3.1. Introduction

5.3.2. Types of mesocosms

5.3.2.1. Pold system (2-60 m³)

5.3.2.2. Bag system (50-200 m³)

5.3.2.3. Pond system

5.3.2.4. Tank system

5.3.3. Mesocosm protocol

5.3.4. Comparison to intensive methods

5.4. Literature of interest

6. CLADOCERANS, NEMATODES AND TROCHOPHORA LARVAE

6.1. Daphnia and Moina

6.1.1. Biology and life cycle of Daphnia

6.1.2. Nutritional value of Daphnia

6.1.3. Feeding and nutrition of Daphnia

6.1.4. Mass culture of Daphnia

6.1.4.1. General procedure for tank culture

6.1.4.2. Detrital system

6.1.4.3. Autotrophic system

6.1.4.4. General procedure for pond culture

6.1.4.5. Contamination

6.1.5. Production and use of resting eggs

6.1.6. Use of Moina

6.2. Nematodes

6.3. Trochophora larvae

6.3.1. Introduction

6.3.2. Production of trochophora larvae

6.3.2.1. Mussel larvae

6.3.2.2. Pacific oyster and Manila clam larvae

6.3.3. Quality control of the produced trochophora larvae

6.3.4. Cryopreservation

6.4. Literature of interest

*edit* Sorry vilket långt inlägg det blev

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag håller ett öga på de tyska och de amerikanska forumen.

Jag och säkert många andra här på forumet tillbringar lika mycket eller mer tid på de utländska forumen.

Personligen så gillar jag www.Reefcentral.com forum väldigt mycket.

Tyska forum finns det gott om tex www.meerwasserforum.info

Annars så finns hur mycket som helst att läsa i gamla nummer av:

http://www.advancedaquarist.com/

och

http://reefkeeping.com

och www.reefs.org och deras forum http://www.reefs.org/phpBB2/ är bra.

och därtill finns även zeovit forum som faktiskt inte bara tar upp zeovit utan en massa andra ämnen.

http://www.zeovit.com/

www.Saltvattensguiden.se är ett jättebra forum, men den räcker inte för att stilla min nyfikenhet.

Tyskarna och amerikanarna är ofta tre steg före...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...