Gå till innehåll

mano

Medlem
  • Antal inlägg

    1 297
  • Gick med

  • Senaste besök

Inlägg postat av mano

  1. Jag köpte ju en sådan förra veckan på korallrevet. Och lova i en annan tråd skriva om den fungera mot min invasion av små sjöstjärnor. Och jag kan ju säga att i dag såg jag han gå och mumsa på en sådan i näven. Så bara hoppas det fortsätter och jag blir av med alla. Det har ju varit lite delade meningar om dom äter sådana. Men min gör det i alla fall -dans

    Måste fråga varför du vill bli av med de små sjöstjärnorna, har läst att de kan ska sps'er när de försöker äta alger, är det därför? Och är de verkligen ett riktigt hot mot sps'er?

  2. Är det någon som har lite tips på stenkoraller som kan funka med RSM standardbelysning (2*55w lysrör - vet ej lumen faktiskt).

    Jag vill också att de inte ska vara för aggresiva/ha långa sweeper tentakler eftersom det är trångt i ett RSM.

    Och att de ska vara relativt tåliga och lättskötta då jag är nybörjare.

    Tycker det är svårt att hitta nåt ställe på nätet som har mycket info om olika arter. I reeflex är det exempelvis inget sagt om aggressivitet eller om de är möjliga att hålla under lysrör. Om nån vet en bra länk så får ni gärna lämna ut den.

    Hittills har jag provat en euphyllia - funkar bra hittills.

    Och en stylophora(?) som jag fått från Freddi - funkar också bra i den vecka jag haft den men det är nog för lite tid egentligen. Den har inte blivit fiskmat till min tvåfärgade blennid än i alla fall.

    Några andra jag läst mig till som kanske kan funka och som jag är mer eller mindre sugen på:

    Montipora

    Turbinaria

    Micromussa

    Cynarina

    Vill gärna ha mer förslag som jag kan försöka kolla upp bättre och läsa på mer om...

    Enligt Red Sea själva så ska lyset vara tillräckligt för alla LPS'er (och mjukkoraller) och vissa SPS'er tex stylophora och Seriatopora.

    Själv har jag som du redan blivit tipsad om flakväxande montipora som funkat utmärkt än så länge (ca en månad). Har även rävkorall och Cykloseris (nära släkting med fungia) som båda funkat utmärkt.

    Skulle förövrigt väldigt gärna ha Micromussa som du funderar på. :smiley20:

  3. Intressant ämne!

    Jag tror också att fiskar har känslor och de verkar ju även ha vanor precis som vi människor,

    t ex att de simmar till samma ställe varje natt för att sova, och känner igen mattider.

    Min morbror har en tam abborre vid sitt sommarställe. Den simmar till bryggan och lägger huvudet i hans hand och den äter från hans hand t.o.m. Kanske även fiskar har en förmåga att samspela med oss människor och känna tillgivenhet? De har då iallafall en förmåga till att lära sig t ex vad som är farligt och inte farligt. Mina fiskar blir inte rädda när jag sticker ner handen men de är jätterädda för håven, då simmar de undan direkt. Kanske de även har en förmåga att minnas saker som har hänt dem?

    Jag tror defenitivt inte att vi ska underskatta fiskars förmåga till att känna känslor och även smärta.

    En intressant fråga angående handen och håven är om de blir lika rädda för ett nytt föremål de aldrig sätt förut tex en stekspade eller något annat främmande?

  4. Jag har ingen aning om hur deras fungerar iheller, men jag tror jag hade kunnat plagiera din lösning, och helt enkelt klumpa på en kondensator, eventuellt sockelmontera en kondensator för att kunna justera fördröjningen. För rent teoretiskt är allt man behöver mata ström till transistorerna längre?

    Funderingen som uppstår är var man lämpligast klämmer på en kondensator dock. Men min kapacitet till ellära, ska definitivt inte jag laborera. Med ett vridmotstånd, och ett effektmotstånd (eller annan förbrukare) borde man kunna finjustera.

    Jag har säkert hål i huvudet, och är helt fel på det, men det är jag van vid. Och oavsett om det är bättre, sämre, eller ens meningsfullt är det alltid roligare att bygga själv. Kryllar av hemmabyggen här, alla byggda bara för att det går. Tyvärr inte dokumenterade, och oftast inte i akvarieanslutning. :- /

    B!

    Faktum är att jag använde ett ställbart motstånd för att kunna justera fördröjningen (R1) men efter lite testande så kom jag fram till att det inte fanns någon anledning att ha kortare fördröjning än vad jag fick maximalt med motståndet vridet till max så jag ersatte trimpoten med ett motstånd i ritningen.

    Dokumentering är ju den tråkigaste biten av ett DIY-projekt och blir ofta gjord i efterhand, så även i detta fallet.

  5. Men enbart doseringspumpar stoppar flödet när pumpen stannar. Våra impellerpumpar som är aktuella i det här fallet drar "nytta" av rörelse energin och den vattenmassan som är i rörelse drar med sig mer vatten. Eventuellt ger även magneten i impellerpumpen en svänghjulseffekt, som ökar med storleken, och driver på något ytterligare. Ställer mig lite frågande, då rörelseenergin måste övervinna det magnetiska motståndet för att gå runt ett kvartsvarv varefter det magnetiska fältet blir en draghjälpi ett kvartsvarv, osv.)

    Jag har inte mätt, men erfarenheten säger att stor pump ger mer vatten efter frånslag än en liten, och den erfarenheten har jag torkat upp från golvet ett par gånger.

    Tänkte aldrig i de banorna, det borde ju faktiskt även spela roll. Hursomhelst så var min tanke hela tiden att ha en så svag pump som möjligt, har en pump med en lyfthöjd på ca 165cm och hinken är 160 cm under akvariets kant.

    Men, jag tror vi har något annat i grunden. Jag förutsatte att det var fördröjning på både till, och frånslag om jag minns rätt. (var ju ett tag sedan jag gjorde min kommentar) Utan fördröjning på både och strävar den här egentligen efter att hela tiden 'precis' hålla en nivå. Den har inte en nivå som den försöker centrera runt och därför skjuter lite över och väntar tills värdet går lite under inan den fixar till på nytt. Ursäkta formuleringen men din manic gör egentligen ingen större skillnad utöver den vanliga lösningen med timer, nivåbrytare och relä. Jag såg det som en bättre lösning där man slapp vara beroende av timern, men då krävs just flexet runt av och påslag för att uppnå effekten. (eller en som i exemplet ganska kraftigt överdimmensionerad påfyllningspump) Den här kretsen gör alltså mer eller mindre bara var 2 nivåbrytare i serie med varandra, i vars en ända av returkammaren gör? Med andra ord, ignorerar effekten av vågskvalp, något man i alla fall inte borde ha speciellt mycket i returkammaren?

    Hade funderingar på sensorer av en typ med flera olika långa metallstavar som skulle möjliggöra ett intervall istället för en fix gräns. Gav upp idén för att den var dyrare och jag inte hittade någon sådan i tex titan eller annan lämplig metall.

    Förlåt om avslutet låter negativt, det är inte alls min mening. Jag har försökt formulera om det ett par gånger, du skulle sett vad jag hade när jag började...

    B!

    Det är helt lungt, jag tror att jag ofta uttrycker mig på ett sett som kan uppfattas som negativt när jag bara vill argumentera.

    Edit

    Jag är inte helt säker på hur sensorn ser ut, jag får väll åka och köpa en, men förutsatt att det är en momentbrytare med fast flytkrop, då ger den inget utrymme för spel. Flytkropen kommer sjunka med vattnet tills kretsen aktiveras, varefter minsta möjliga mängd vatten för att avaktivera den pumpas fram, och pumpen blir strömlös.

    /Edit

    Sensorn består av en flytkropp med ett hål i som flyter upp och ner längs en stav. Då flytkroppen aldrig är centrerad runt staven (på grund av flödet genom sumpen) så är det en viss friktion mellan flytkroppen och staven som ger ett spel på ett par millimeter.

    Jag har aldrig påstått att jag byggt något som är bättre än färdiga lösningar som de från Deltec eller Tunze men däremot "ungefär" lika bra för en bråkdel av priset.

  6. Vad jag menar är att en pump med kapaciteten 10 000l/h och en pump med 1l/h ger helt olika fyllnadsgrad på exakt samma fördröjning, vilket i sin tur ger att den större pumpen kommer slå till mer sällan. En enklare metod att uppnå samma effekt hade varit en ställbar fördröjning för avslaget, och därmed helt enkelt kringå behovet av en timer.

    B!

    Jag funderade ganska mycket i de banorna om man borde ha en fördröjning för avslag eller påslag, det som tillslut gjorde att jag beslutade mig för att välja påslag var ett litet säkerhetstänk att om man har fördröjning på påslaget så krävs ett sensorfel på minst fördröjningens tid för att få överfyllning medans om man har fördröjning på avslaget så behövs bara extremt korta fördröjningsfel för att få överfyllning.

    Jag håller dock inte med om att en "större" pump kommer att slå till mer sällan utan tvärt om så kommer den "större" pumpen slå till oftare oftare.

    Förklaring

    Jag förutsätter att det skiljer 1 dl mellan på och avslag. (Beror till största del på längd*bredd på sumpen och givarens känslighet i höjdled). Jag förutsätter dessutom att det avdunstar 2,4 liter per dygn, dvs 1 dl per per timme.

    Detta leder till att det varje tillslag varar under 1 sekund då man använder den större pumpen.

    0,1l / 10000l/H = 0,00001 H = 0,036 s

    Under denna tid (långt under en sekund) kan man definitivt försumma avdunstningen.

    För den mindre pumpen:

    0,1l / 1l/H = 0,1H = 6 minuter

    Under denna tid så kommer ytterligare 0,1 dl avdunsta dvs det går ej att försumma vilket leder till:

    0,1l / (1l/H - 0,1l/H) = 0,11111 H = 400 s

    Slutsats

    Stora pumpen kommer att slå till varje 1 timme + fördröjning + 0,036 s.

    Lilla pumpen kommer att slå till varje 1 timme + fördröjning + 400 s.

  7. Mano, rätta mig om jag har fel, men ger inte den här kretsen en styrning som slår till och från med korta intervall i alla fall? Beror klart på avdunstningstakten, men efter vad jag förstår av din beskrivning av funktionen så går pumpen igång efter en viss tids fördröjning, men avbryter så fort flottören bryter kretsen igen? Skulle det vara mycket besvärligt att lägga till en fördröjning på avbrottet med, gärna ställbart för att låta folk kompensera för olika akvariers avdunstnings takt, och tolerans mot osaltat vatten? Stort kar med hög avdunstning och liten pump för påfyllning måste kunna få flera tillslag i timmen, medan små kar med låg avdunstning och jämförelsevis hög kapacitet på pumpen till refillen klarar sig klart bättre...

    Jag kanske bara inte begriper något i din förklaring? (Eller så begriper jag, men det är för mycket meck för att få till funktionen jag eftersöker?)

    B!

    Fördröjningen är inte gjord för att begränsa antalet tillslag per dygn/timme utan att begränsa antalet tillslag per sekund/minut.

    Tanken är att antalet tillslag per dygn/timme kan begränsas med hjälp av en timer som är på totalt "lite" mer än tiden det tar för pumpen att pumpa i mängden vatten som dunstar under ett dygn.

    Med bara en timer som går 15min/dygn och med optimalt dåliga vågor vid flottören (säg ett tillslag per sekund) skulle det bli 900 tillslag per dygn.

    I mitt fall har det blivit 1-2 tillslag i timmen utan timer (jag rekommenderar dock klart att använda timer).

  8. hej:) Sjysst bygge... Precis så som jag byggde min, men för mej så kortslöt saltvattnet helatiden min nivåbrytare. Och den var exakt samma som den du köpt (också från kjell). Jag vet att det finns två olika... NO och NC, vet inte vilken av dem jag har men det är den som "släpper igenom" när den ramlar ner. Men för mej så kortsluts den så fort den nuddar vattnet (jag köpte tre st. samma sak hände med allihopa), så jag byggde en egen nivåbrytadre... Om jag vore du skulle jag nog vara lite försiktig... Men som sagt... Fifigt

    Nu har jag helt missat att kolla efter svar i den här tråden. NO och NC är samma brytare, enda skillnaden är att flottören är vänd upp-och-ner.

    Än så länge har min hållt men om den skulle gå sönder så kommer jag nog att satsa på att byta ut den mot en optisk istället, och ha kvar en flottör enbart som överfyllnadsskydd.

    De optiska är lite dyrare och går inte att få tag på lika enkelt men de har en bättre noggrannhet och saknar mekaniska delar.

  9. Är det någon som vet när deras 250 kar kan tänkas finnas i butik och ungefär var det kommer att hamna i för prisläge ?

    Jag kan säga så mycket som att nu till skillnad från för ca 2 veckor sedan så finns 250'an med på Red Sea MAX hemsida och förutom det så för alla oss 130 ägare så står det att den nya ytavrinningen är tillgänglig från den 19 september för uppgradering. -Tummen upp Hoppas bara att den faktiskt är lätt att få tag på.

  10. Magnus, om du tar det i en ny tråd så kan ju denna handla om detta akvariet? Så kan man hålla isär diskutionen, men länka isf gärna till denna tråden ifall det är just denna typen av avrinning du är nyfiken på.

    En variant på denna typen är ju annars "CTC"; Coast-to-coast, dvs längs hela ena sidan på akvariet.

    Jag är ännu mer nybörjare i att skriva i forum än att syssla med saltvattensakvaristik så jag tackar för alla tips om det också, trodde att det var tillräckligt lite off-topic men jag misstog mig nog.

  11. Hehe, jag har samma problem , ska man flytta någon/några stenar så tar den en sådan lång tid att få till det , som man vill ha det.. snygg Fungia föressten.. ser lite taggig ut.. coolt :)

    mvh manne

    Har förövrigt kommit fram till att Fungian inte är någon Fungia dock en annan medlem av Fungiidae som heter Cycloseris och skulle kunna vara Cycloseris patelliformis men jag är inte helt säker på arten.

    Enligt reeflex ska den vara ovanlig i handeln, -Tummen upp kul att man har någonting som är ovanligt då.

  12. Hej allihopa

    Jag måste få råd och tips. För några veckor sedan köpte jag en clown tryckare. Riktigt snygg men hemsk. Han äter mina erimiter. Ja ja....jag vet att tryckare kan göra det, men vad gör man för att akvariet inte skall bli fullt med alger?? Finns det något annat man kan ha där istället för erimiter som inte tryckaren ger sig på? Jag menar jag är nog inte den enda i världen som har en tryckare. Hör gör dom andra för att undvika alger??

    Tacksam för svar!!!

    Ger den sig på snäckor?

  13. Testa den här sidan, just nu kommer jag inte åt den då reefcentral gör sin nattliga backup. Vet att man kan räkna ut hur lång kam man behöver vid ett visst flöde för att få den maximala höjd som sidans skapare rekommenderar, vet däremot inte om det framgår vad denna höjd är.

    Nu kom jag åt länken och det framgår såklart inte vilken som rekommenderas men där rekommenderas du att med 7000L/H ha en kam som är 72 cm lång.

    OBS. Kom på att det är långt ifrån så lätt att räkna ut den faktiska höjden, för att det ska vara möjligt så behöver man även veta höjdskillnaden mellan 7000literspumpen och vattenytan, förhållandet mellan höjdskillnad och flöde för pumpen (diagram) och sist men inte minst så behöver man veta hur stort flödet genom kammen är i förhållande till höjden på vattenytan.

    Slutsats: Om du har ett flöde på 7000L/H (vilket jag inte tror att du har) och en kam som är 52 cm lång så med tanke på att reefcentrals kalkylator rekommenderar en längd på 72 cm så kommer nog höjden vara ganska stor. Vad ganska stor är gissar jag är (efter att ha jämfört med mitt RSM) ca 2-5 cm.

    Om du istället har ett flöde på ca 3500L/H (på grund av höjdskillnaden) så rekommenderar kalkylatorn en kam på 35 cm varpå du borde få en liten höjd som jag gissar på är under 1 cm.

  14. Behöver beställa glas idag och funderar lite på hur högt jag ska beställa det... finns det något bra sätt att räkna ut hur högt över kanten vattnet trycks upp vid ett visst flöde till en viss längd på ytavrinningen? Eller nån som bara har en bra gissning om hur högt vattnet kommer tryckas vid 7000L/h över en kant som är 52cm lång med en kam på? :)

    Testa den här sidan, just nu kommer jag inte åt den då reefcentral gör sin nattliga backup. Vet att man kan räkna ut hur lång kam man behöver vid ett visst flöde för att få den maximala höjd som sidans skapare rekommenderar, vet däremot inte om det framgår vad denna höjd är.

  15. jag la under plastbrickor där tassarna sitter och när den var i våg limmade jag fast dom, Syns nästan inte alls

    Jag gjorde ungefär samma sak, pillade bort tassarna och la vanliga metallbrickor mellan tassarna och bänken. Det funkar för upp till ca 3 mm, då jag också hade mer än så så köpte jag nya tassar, vanliga möbeltassar med spik som hade en längre spik och tjockare plast än orginaltassarna, då fick jag upp den dom ca 5-6 mm jag behövde i framkant.

  16. Hej på dej Capote,

    Nej, jag kan inte se några igentliga fördelar alls med en ytavrinning som denna. Enda tänkbara fördelen skulle isådana fall vara den cirkulation som det här skapar.

    Jag ser två enorma fördelar med en sån här ytavrinning, akvariets vattenyta ökar drastiskt och den är helt enkelt optimal!

    Med optimal menar jag att eftersom den har en längd som är hela akvariets omkrets dvs maximal längd (rimlig iaf) och det behövs en viss yta för att ett fixt flöde ska kunna passera så betyder det att höjden på ytavrinningen blir minimal vilket i sin tur innebär att hastigheten på ytvattnet blir maximal för just det fixa flödet.

    Maximal ytvattenhastighet är i mina ögon samma sak som optimal ytavrinning då det borde innebära att "hinnan" försvinner så snabbt som möjligt, kyleffekten från avdunstning maximeras, kyleffekten då akvariet är varmare än luften maximeras (värmeledning) och gasutbytet mellan vatten och luft maximeras.

    Avdunstning, värmeledning och gasutbyte borde dessutom förbättras av att akvariets vattenyta ökats med (beroende på akvariets höjd i förhållande till längd och bredd) upp till fem gånger (för en kub).

    Sen finns det ju som du säger stora nackdelar, hoppande fiskar och fiskar som åker över kanten.

  17. Ok, jag ska inte tjata om det här men eftersom det ser ut som din inte har något hårt skal att dömma av de fransiga kanterna så tror jag fortfarande att det är en nakensnäcka. Ingen av den 958 kända arterna av Chiton har ett mjukt "skal" (så vitt jag känner till.)

    Nej men om du tittar på tex den bild som finns på wiki här så täcker inte skalet hela vägen ut till kanten utan bara mitt på ryggen. Sen om alla ser ut så eller bara vissa vet inte jag, vet heller inte om det finns någon sort som har "fransiga" kanter.

  18. Oavsett kvaliten på kameran så gäller min kommentar. Den Chiton jag har och de jag sett ser inte ut sådär underifrån.

    Så här ser min Chiton ut underifrån. Inte så likt tycker jag. Jag tror du har någon form av nakensnäcka.

    Körde en wikipedia på chiton och kom fram till att det finns 900-1000 olika arter så det behöver inte betyda något, men men jag får försöka ta en bild ovanifrån så får vi se om vi kan få nån klarhet i om min första gissning nakensnäcka (sea slug) eller ledsnäcka (chiton) verkar vara mest rätt.

  19. Det tror inte jag. Chiton har ju en hård sköld som är ganska jämn i kanten och så tycker jag inte att det ser ut på bilden.

    Bilden är tagen "underifrån" dvs den eventuella skölden går inte att se. Jag ska försöka ta en bild ovanifrån, men hittils har den hållt sig på rutan bakom en sten.

    PS Jag vill ha ett nytt objektiv! DS

  20. Nej det tror jag inte. Jag har en chiton (ledsnäcka) som ser ut ungefär så på undersidan. Men det skulle nog också kunna vara en limpet (svenska?) eller liknande.

    Hur ser den ut på ovansidan?

    Jag har inte sett den på nära håll på ovansidan men jag tror att det skulle kunna vara en chiton.

  21. Efter ett par dagar av frånvarande från guiden så har det hänt mycket i akvariet;

    • ytterligare en ommöblering (jag vet, jag skulle ju sluta med sånt men nu är jag klar),
    • ett stort misstag under ommöbleringen som resulterade i 2 timmars desperat letande i sanden efter min ricordea,
    • fångat en liten krabba som troligtvis dödat 5 snäckor och 5 eremiter,
    • fångat en till likadan krabba som troligtvis inte hunnit döda något av värde (hälften så stor),
    • lite ny LS som limmats ihop till en "kruka" till käkfiskarna,
    • ny sand/grus till käkfiskarna,
    • en av mina pepparmintsräkor har dött, :ledsen: av okänd anledning och
    • lagt en förfrågan om käkfisken Opistognathus aurifrons i en affär.

    Och här kommer den obligatoriska bilden på nya designen...

    post-3383-14468916086278_thumb.jpg

×
×
  • Skapa Ny...