stigigemla

Ditt ljus bör räcka för de flesta sorters koraller. För de mest ljuskrävande får man mäta ljuset eller bara prova med en liten fragg. Är belysningen riktigt gjord bör den hålla 10 -15 år innan ljusstyrkan gått ned till 70% av nyvärdet. Enstaka lysdioder kan naturligtvis paja under tiden men de går att byta ut.

De äter artemia. Men efter 4-5 veckor bör du gå över till cyclops. Annars får de någon bristsjukdom som gör att munnen kan låsa sig i öppet läge.

Nu kommer Tunze 6020. Skall bli intressant att testa.

Det finns ju flera släkten. De dyra jättesnygga kalkrörmaskarna ( Protula ) man ser ibland i handeln kommer från korallrev. Men Sabella... Kanske i gränsen till något rev där det är lugnt och extra näring från någon flod eller avlopp.

Röret kan bli flera meter i naturen. Jag skulle naturligtvis tagit med att de behöver lite deritus i vattnet för det är en grundbyggsten för röret.

Det är inte korallrevsdjur. De klarar sig inte i ett kar med kraftig skumning och cirkulation. De bör ha en långsam laminär stabil cirkulation på kanske ungefär 1 - 2 cm /sekund. De är filtrerare så man får inte ha för stark skumning. Eller så får man tillsätta planktonfoder varje dag, helst flera gånger. Phytoplankton bör vara bäst men de kan också ta upp rester från t.ex fryst artemia. På 70- talet levde flera år hos mig på rester av krossade blåmusslor.

Absolut. Det är ju ganska långt med 6 avsnitt men absolut sevärt. Den enda definitiva invändningen jag har är att han tycker att man inte kan skumma för kraftigt. Min åsikt är att skivanemoner, knappar och många mjukkoraller inte mår bra av för kraftig skumning. Kanske också en del LPS:er men de är oftast lätta att stödmata.

Nu har jag sett alla avsnitten. Det märks att det är 4 år sedan det spelades in för effektiviteten på pumparna har ökat. Men annars stämmer det rätt bra med mina åsikter. Det är en reklamvideo för Reef Dynamics och det skall man ha med när man tittar på filmerna. Tekniskt sett så motsvarar de ganska väl Grotecs HEA serie. Lite lustigt är att formen på toppen av skummarkroppen stämmer rätt bra med Deltec och Tunzes nyare modeller.

Det som själva skummaren skall göra är att separera skum från vatten. För att göra detta skall man ha så lite virvlar i vattnet som möjligt. En " bubble plate" efter utloppet från pumpen hjälper till med detta. En konformad skummare skall lättare låta bubblorna stiga mot stigarröret med mindre virvelbildning men jag har inte sett något problem ens med skummare med helt plan topp. Så jag tror inte det spelar någon roll. För att skilja bort bubblorna från utloppsvattnet behövs tillräcklig volym på skummarkroppen. Om skummaren är hög och smal eller låg och bred spelar ingen större roll i detta avseendet. En hög höjd motverkas av det snabbare flödet i en smalare skummare. Stigarrörets diameter skall stämma med mängden luft som pumpen lämnar. För stor diameter skummar dåligt med låg näring i vattnet. För liten diameter ger instabil skumning. Optimal höjd är 10 - 15 cm. För hög höjd ger mer beläggning på insidan av stigarröret. Ett koniskt stigarrör får mindre utfällningar på insidan men det är mycket sällsynt på större skummare. Pumpens uppgift är att blanda luft med vatten och skicka in blandningen i skummarkroppen. De första skummarpumparna lämnade högt tryck till en injektor där vatten blandades med luft. (Varumärken t.ex Venturi eller Becket) Moderna pumpar har inloppet strypt så det bildas ett undertryck i inloppet som man utnyttjar för att suga in luft. De brukar ha bäst effektivitet vid 15 - 20 cm vattendjup. För att få optimal storlek på luftbubblorna är det bra att ha väldigt många blad - pinnar på impellern. Det finns många olika konstruktioner. Axialt och radialt pinwheel eller meshwheel med ett trassel av fiber. Ati har väl den mest avancerade konstruktionen men frågan är om den är lika driftsäker som andra. De moderna pumparna drar mindre än hälften så mycket el per luftmängd än den gamla tekniken. Luftmängden är ett det bästa måttet på förväntad effektivitet hos en skummare men kvalitén på bubblorna från pumpen är minst lika viktig. Många mindre skummare har riktigt dålig kvalité på bubblorna från pumpen. Stora bubblor ger mindre skum. Alltför små bubblor är svåra att separera och kommer lätt ut i karet nästan som en dimma. En för stor skummare kan ge ett för magert vatten så t. ex skivanemoner och knappar bara blir mindre och mindre på grund av näringsbrist. Dessutom finns risk för övermättnad av syre i akvariet. Offentliga akvarier har ofta avluftningstorn där vattnet från skummarna får passera genom någon kubikmeter med biobollar omgivna av luft för att ventilera bort övertrycket av syre och kväve.

Med vågmaskiner är det nog bäst att börja räkna som proffsen. Cm / sekund. Man kan nog få ett flöde på 5 - 10 cm /s med en sådan och en våg på 2 cm. Och det flödet gör jättegott på många koraller som t.ex Euphyllia och Fungia. Genom att tentaklerna håller sig mer expanderade i det skiftande flödet får man en suverän tillväxt. När tiden är rätt inställd ser det ut som minst 10 gånger starkare flöde i karet jämfört med när tiden är helt fel.

För mig ser det ut som helt normala värden. Det är högre salinitet i medelhavet ( allra mest i sydost) och fosfatet relaterar vi till utsläpp från hotell mm.

Det tar silikatfiltret.

Det är vanligare att man blandar till extra salt vatten (1.032) och doppar stenen i. Då brukar maskar och krabbor krypa ur stenen. Så tar man ur stenen och håvar upp djuren och sätter de man vill ha kvar i akvarievatten. Sedan späder man med osmosvatten så att det blir bra till ett vattenbyte.

Det är tveksamt om den gör det när den är ensam. Chansen är mycket större om du har en till eller till och med en mindre av en annan närbesläktad art.

Jag skulle absolut skölja.

Jag skulle använda en Back To Nature Slimline bakgrund som mellanvägg. Tunze kommer med en ny skummare, 9001 i höst som bör kunna passa. Annars bör pumparna vara lagom.

Jag är osäker på om flödet skulle stämma. Nitratreaktorns flöde ställs in så att man har en aning nitrat kvar i akvarievattnet för korallernas skull. Kalkreaktorns flöde ställs in så att Ca- värdet är optimalt. Det skulle vara ett fantastiskt sammanträffande om de skulle vara lika.

Här är den klassiska modellen från 1999. http://mars.reefkeepers.net/USHomePage/USArticles/Zmiro/DenitratationSoufre.html

Ingen egentligen.

Det är viss skillnad när man kör CO2 i en diffusor i sötvatten mot när man använder det i en kalkreaktor. Om det diffunderar in lite syre och kväve genom slangen bubblor det bort i diffusorn. Men i en kalkreaktor är det risk att det ansamlas.

Jag tror inte det. För mig ser den ut som en vanlig luftslang. Dennerles är hård och mörkgrön.

400 liter är inte så stort. Jag skulle tro de hittar varann inom 30 sekunder.

Det enda speciella är att man bör ha gastät slang för CO2 när den är så lång. Finns på en del affärer specialiserade på växtakvarier. Dennerle är ett fabrikat men det finns fler.

Nej det är inte lämpligt. För någon vecka sedan skrev någon här på forumet att det murknat upp på ungefär ett år.

Gör en lista med det akvarievakten skall kolla varje besök. Skummaren går pump 1, pump 2, belysning, vattennivå och så vidare. Och en kryssruta för varje grej som är kollad + datum. Sätt fram en hink med vatten så är det lättare att komma ihåg.