stigigemla

Köp bara ingen vipparmsmätare. De fungerar bara för Jonas Roman. Turbosar är en bra början. Hittar du olika sorter är det ännu bättre. Sandvändare är ingen bra idé innan du har sand. Easy start vet jag inget om. Tetra, Sera, Fauna Marin, Microbe lift, Polyp lab, Korallenzucht med fler funkar. Står det bacteria något på den bör den funka.

1. Det bästa är att köra helt utan ljus i starten. Men hur kul är det? För att köra Lasses metod behöver du snäckor i starten. Innan du har dem är det bäst att skippa ljuset så att algerna inte skaffar sig företräde. 2. Det vanliga Red Sea saltet (Coral pro) passar inte med vattenledningsvatten men det finns Sea salt som har lite lägre värden. Det bästa för vattenledningsvatten är Instant Ocean. 3. Stenen är antagligen full med fosfat och det gör att dina koraller kommer att bli bruna. 4. Lägg stenen direkt mot glaset. Det bästa är att vänta 2 veckor med sanden så kan du häverta ut all bös som kommer ur stenen den första tiden. Lämpliga tester första tiden: Termometer i glas. Elektroniska termometrar visar ofta fel så en extra kontroll behövs ibland. Refraktometer. Nitrattest som kommer att visa ett högt nitratvärde efter ett tag på grund av nitrit men sedan sjunka när nitriten går ned. Fosfattest för att kolla hur mycket fosfat som behöver tas bort. KH- test.

Om Rowaphos innehåller en mindre del järnoxid FeO eller Fe2O3 omvandlas det i kontakt med vatten till FeOOH och H+. OH-+ H+ kommer från vatten H2O. Det tror jag är mycket troligare än att det skulle innehålla järnklorid. Järnklorid som fosfatreducering är ytterligt snabb vilket rowaphos inte är.

Det är snarare hydroxidjoner som bildas. Det kan inte gärna bildas klor av järnoxid. Men järnoxidhydroxid kan det bildas.

Där ser man andra sidan av det hela. Batterierna behöver laddas också. Har du mycket tid så lossa ett batteri i taget och ladda. Eller kör 4 laddare till fyra separata batterier om det brukar vara bråttom. Att ladda dem seriekopplade är inte så smart för kapaciteten minskar olika snabbt på batterierna och laddningen blir mer och mer ojämn med tiden speciellt som det sitter en laddningsregulator i varje batteripack. De ingående batterierna är nästan säkert på 3,7 volt ( 1 litiumcell men det kan vara 3 nickel- kadmiumceller också) och resten av laddningsspänningen tar elektroniken. Elektroniken till det batteri som blev laddat först slår om till underhållsladdning medan de andra inte gör det och får då minimal seriespänning. Det betyder att tre batterier drar kanske 4 volt medan det blir 8 volt kvar till det fjärde som då riskerar att elektroniken går sönder. Den är ju konstruerad för 5V + max 5%.

Efter 4 25% vattenbyten bör värdet vara nere i en tredjedel. Jag rekommenderar att du byter varannan dag så det blir klart någon gång.

Jag kan inte lägga till något. Komplett svar från Slanten.

Månljus är i naturen mycket svagt och färgen är ungefär 6500K. Alltså något varmare än solljuset. Anledningen att vi uppfattar det som blåare ligger i att ögat har bättre känslighet för det blåa i riktigt svagt ljus. Blåljuset för ett akvarium är många gånger för starkt för att liknas vid månljus som är i storleksordningen 0,1 lux. Det betyder att för ett akvarium på en kvadratmeter skulle ungefär 1 mw effekt vara lagom eller väl mycket. Det betyder ungefär 1/3 mA i en av lysdioderna. Men blåljus är snyggt för många koraller och ett litet svagare ljus talar om för djuren att snart slocknar det. Så jag ser det som trevligt och problemlöst att köra lite svagare blåljus en stund på kvällarna. Men jag har flera tusen gånger starkare än månljus.

Jag har sålt några 960 liters kar som går med 32mm ned och 25 mm upp. Nu har de Bubble King 250 som skummare och NewJet 4500 som returpump. Ledningen ned är nästan rak men upp går det bland annat genom UVC.

Storleken på tentaklerna beror mycket på näringsvärden. I mycket näring blir tentaklerna kortare och knubbigare. Längden på stammen beror mycket på hur tätt de sitter och cirkulationen. I stark cirkulation är de korta oavsett hur tätt de sitter. Det finns rätt många knappar som är felbestämda på den sidan. Och det finns många Palythoa med korta knubbiga tentakler. En trolig skillnad i praktisk akvarieverksamhet är att Palythoa inte kan dra ihop sig mot bottenskivan lika mycket som Zoanthus vid beröring. Och Protopalythoa har inte en gemensam bottenskiva. Jag kan inte säga om det alltid gäller för det kan bero på att Palythoa och Protopalythoa kan inkapsla hårda partiklar i stammen så att den känns lite grov och kornig om man gnuggar den mellan fingrarna. Det avråder jag bestämt från då det är mycket hög risk att giftet frigörs då. Men jag vet inte hur de blir i ett kar utan sand och med filtersockor. Som sagt ett mycket farligt tips men det finns med i tips om hur man släktesbestämmer i naturen så jag vill varna för det här. Och det finns giftiga Zoanthus också. Den referensen min ögonläkare hade var en förgiftning från en trefärgad Zoanthus. Så behandla inte knappar som om de är giftiga. Behandla dem som om de är mycket giftiga eller väldigt mycket giftiga. Och de är lika giftiga i odling. Giftet avtar inte med åren i akvarium.

Patent är det ju inte utan ett registrerat varumärke. Det gäller inom ett begränsat varuområde. Att det finns tvättmedel och tandkräm som heter Ocean stör inte mig alltså.

Jag vågar inte att säga något om denna sorten annat än att det inte är samma sort som jag har. Men jag tycker det ser ut som en Protopalythoa ändå framför allt genom att de inte har en gemensam skiva i botten. Så antagligen är den giftig.

Det är nog bäst att ni kollar upp det varunamnet eftersom det finns en firma som hävdar att de har det registrerat.(http://www.growthtechnology.com/product/bluelab-dosetronic-nutrient-controller/) Dosatronic är en italiensk gödseldosering för växtodling. Har ni inte registrerat varumärke på Alkatronic så är det hög tid. Hoppas allt går bra: Stig

Hos mig har Acropora cervicornis och "green slimer" varit de känsligaste Acropororna. Hos mig är det nitrat och fosfatbrist eller lågt kH de har reagerat mot med vävnadsbortfall nedtill. Hyacinthus har inte reagerat alls. De blå småpolyperna har aldrig överlevt hos mig vilket jag tolkat som beroende på mina låga näringsvärden.

Håll belysningstiden riktigt låg tills du fått i städpatrull. En timme per dag räcker gott.

Det kan vara en brist på spårämnen, nitrat eller fosfat. Jag är osäker men har för mig att jag sett ett bariumvärde på 500 utan problem i revkar. Det låga jodvärdet kan ge problem om det sjunker ytterligare men det brukar bara visa sig som sämre färger. Nitratvärde? Kan du skriva litet om hur du sköter karet? Osmos? Salt? Tillsatser? Och som alltid: Temperatur, ljus och cirkulation.

Vi hoppas och tror att det inte behövs. Är det en miniläcka brukar jag bara trycka in lite Orca unterwasserkleber där läckan är. Det går lika bra med vatten i karet. Då ser man direkt om det blivit tätt. Har ett proffs bytt framrutan har han givetvis kollat det gamla silikonet.

Det viktigaste är väl egentligen att du kollar att silikonen känns fast och spänstig och inte går att riva bort med naglarna.

Har den taggar på utkanten av skelettopparna är det en Lobophyllia. Det har inte Symphyllia. Borde alltså vara en Lobophyllia flabelliformis.

Kör du med mineralsalt? Balling light utarmar kalium.

Ja mot gult men den blir ljusare också. Euphyllia är tydligare vid nitratbrist de bleknar i allt.

Det är den rödlila som det syns mest på. Den gröngula reagerar mer på nitratbrist hos mig.

Skall du ha karet som fiskkarantän är det bättre med mindre ljus. 10w led är nog idealet. Gärna mindre första dygnet.

Hos mig förbrukas inget kalium. Kaliumupptaget är ungefär lika stort som fosforupptaget och fosfor klarar sig bra med en halt på 0,06 ppm totalt (organiskt + oorganiskt omräknat till fosfat) Kalium utgår från 400 mg/l vilket är nästan 7000 gånger mer så där lär man knappast kunna mäta förbrukning.

Rowa rekommenderar ju att man sköljer i osmosvatten tills alla småpartiklar är borta. Då skulle ju järnklorid försvinna. Jag skulle inte använda det i en fluidiserande reaktor då det finns rapporter om att partiklar som gnags loss hamnar i sidolinjeorganet eller näsporerna hos fiskar och orsakar inflammation. (HLLE)