stigigemla

Det är ju helt otroligt att det kan stå sånt blaj i Nationalencyklopedin. Du kan ju inte mäta en spänning mellan olika joner som är i EN lösning! Dessutom om en jon skulle ha en spänning skulle den ju bero på jonens sammansättning och den ändras ju inte om jonen är mer eller mindre vanlig i lösningen! Det finns en jämvikt mellan vätejoner och hydrolyserade vätejoner i lösningar men den slutar knappast vid H3O+. Jag har sett på TV om Tyska "Hälsokostare" som har mätutrustning som kan skilja på olika bindningar mellan vattenmolekyler i vattenledningsvatten ,källvatten, regnvatten, mineralvattentyper och så vidare. OH- jonen hydrolyseras också för övrigt.(I ett eller flera steg). Men all heder i övrigt till dig Lasse. Det du skrivit själv var ju som tidigare sagt mycket bättre. Och Ingvar jag tackar dig för formeln RH2 DÄr har jag lösningen på hur man utvärderar Redoxvärdet på bästa sätt. Den måste ju vara enkel att programmera in i en akvariedator så man får resulatet direkt.

Jag glömde skriva att vid pH7 är halten av OH- (och hydrolyserade OH-) precis lika stor som H+ joner och då får vi balans på utsidan mellan H+ och OH- så då passerar lika många vätejoner åt både utåt och inåt genom membranet Vi får lika stor halt på in- och utsidan av membranet. Lika mycket + och minus på båda sidar ger spänningen noll.

Förklaringen i de två första styckena är helt fel. Den har ingenting att göra med hur en pH elektrod fungerar. Sedan blev det mycket bättre. Jag kan det inte tillräckligt bra för att skriva en korrekt förklaring men så mycket vet jag att pH är halten av H+ joner och att pH 1 betyder att halten är 10 upphöjt till -1 (0,1) mängd vätejoner i en lösning (hydrolyserade eller inte). PH2 är 10 halten 10 upphöjt till -2 (0,01) och för pH7 är halten 10 upphöjt till -7 (0,0000001). Vad man relaterar halten till kommer jag inte ihåg men kan det vara en mol? En modern pH elektrod består av två delar. En referenselektrod och ett semipermeabelt membran (kulan) som har så små porer att den släpper igenom vätejoner men inget annat till insidan av kulan där vi har 4M kaliumkloridlösning som är elektriskt ledande. Sedan mäter vi spänningen (ursprungligen med en silvertråd ) i lösningen och referenselektroden (också ursprungligen av silver) och får fram en spänning precis som Lasse beskrivit. Genom att membranet släppt igenom vätejoner (H+) till insidan av membranet blir den silvertråden mer positiv. Spänningens storlek beror på den absoluta temperaturen och därför har många pHmetrar temperaturkompensering. Annars visar de ungefär 0,3% mer för varje grad varmare som den mätta lösningen är.

Blomkrukan fungerar som hem och äggläggningsplats för Clownfisk. Mer eller mindre standard i odlingar. Somliga kör med baksidan av kakelplattor men jag tror mer på krukan.

Jag har en Aqua EL 350 och fyra 650 som jag är helnöjd med. Ganska tysta, jag har haft två en halvmeter från huvudkudden i sovrummet. Utblåset går att rikta och trycket är reglerbart. Upphängningen är med gummipluttar och en bockad krok som dämpar vibrationer och ser till så att den aldrig ramlar ned. Insugsskyddet är så pass långt att snäckor med mer inte fastnar. Det finns en 1100 också som jag inte testat. Pris under tvåhundra kronor.

Ett steg närmare akvariet: Till salu i Sverige http://www.toshibatec-tnd.com/downloads/ff1_e.pdf Pris: http://se.pricerunner.com/sound-and-vision/vision/projectors/556045/details Och då får man projektorn med på köpet. Ljusstyrkan bör motsvara minst 40w MH men hur mycket ström lysdioderna drar vet vi inte.

Det är helt naturligt att fiskar gömmer sig om de är rädda och inte har gömställen. Olika fiskar har olika lång invänjningstid innan de har sina säkra och trygga ställen. Det är inte ovanligt att det tar flera veckor för vissa arter innan de visar sig frivilligt. Om du börjar riva i karet tar det ännu längre tid. Neongobyn och Firefishen är beroende av hål att gömma sig i. Neongobyn som gömställe ifall de stora fiskar deputsar skull bli aggresiva. Min Firefish är livrädd för Banggaicardinalerna. Kommer de närmare än 10-15 cm sticker den och gömmer sig i sin springa i minst 5 minuter. När jag efter karantänen satte den i karet visade den sig i en vecka ungefär. Sedan var den försvunnen i två veckor men efter det är den alltid framme om kardinalerna är i sin halva av karet.

Tyvärr så gör HF reaktorer det också. Strömmen till mina T5 lysrör är visserligen 40KHz växelström men styrkan varier i takt med +- på växelströmmen dvs 100Hz.

Nu har det gått ett tag men jag har inte glömt karet. Det har bara råkat bli vår och jag har litet annat att hålla reda på. Bland allt annat har jag fått tre kubikmeter hästgödsel av utmärkt kvalitet som skall fördelas. Men jag ägnar några timmar då och då till akvariebyggnaden. För att få litet mer bakgrund i karet har jag gjort litet hemgjord "LS" som skall täcka en del av baksidan där jag vill ha större sandyta framför. I övrigt har jag nästan 200 Kg LS till inredningen. Nu har stenen legat en månad i plaskdammen på avvattning med små tillsatser av svavelsyra nästan varje dag med pH kontroll. Nu har den i alla fall lugnat sig med pH vid 8,2 så jag gjorde ett hundraprocentigt vattenbyte igår. I inbyggnadsområdet för karet har jag borrat hål i taket för att ventilera bort varmluft under den kalla årstiden. Sommartid blåses varmluften ut genom en ventil i husväggen i stället. På tisdag kommer i bästa fall den nya framrutan så innan dess måste jag fixa ordning på el för cirkulationspumpar, UVC och allt annat som blir svårt att komma åt med akvariet på plats. Alltså: allt rullar på så sakta.

Akvariet är hembyggt av divinycell, glasfiber och kolfiber. Kar av den här storleken behöver byggas på plats.

Ja, Caulerpan stabiliserar karet och minskar risken för övergödning. Men den behöver skördas med jämna mellanrum annars kan den kväva de delar som hamnar underst och inte får vattencirkulation och ljus. Dessutom ger den litet trygghet till små fiskar som kan gömma sig mellan Caulerpatrådarna. Bilderna verkar vara på den vanliga blåsvarta svampdjurskolonin. En oskyldig filtrerare som bara gör nytta om den inte växer så att den tar över halva karet och sedan kraschar. Eftersom du fått nitrat i vattnet fungerar nitrifikationen. Det är fullt möjligt att du kan få in en effektivare bakteriestam genom ympning från flaska eller någon sten från ett annat fungerande kar med bra värden. (Det är inte möjligt att få en sämre bakteriestam för de som gör bäst jobb växer fortast och konkurrerar ut de andra). Nu återstår bara att vänta på att denitrifikation kommer igång. (Nitratvärdet bör börja sjunka).

Jag får nog be om ursäkt jag också för att jag dragit iväg med tråden jag också. Men det är ju så roligt att träta med Lasse. Jag tycker dina värden är ganska bra faktiskt. Det enda som stör mig är Ammonian men om du tog mätvärdet en halv till en timme efter matning är det säkert bättre nu. Att beräkna fosfat- kväveinnehåll i torkad Caulerpa är inte så märkligt. Det är bara att dra av 3,5% för saltet man torkar in och sedan slå upp formeln som jag har i en trädgårdstidning. Men skummet som innehåller alger, bakterier, äggviteämnen och fett från maten har jag ingen aning om hur man skall kunna beräkna något på.

Litet kaka på kaka -Länken var ju uppe på forumet för ett par dagar sedan. http://www.advancedaquarist.com/2005/6/aafeature Här är en jämförelse mellan olika sandfilter. Skillnaden är ju liten men jag skulle kunna tänka mig att den kanske visar sig mer med högre belastning under länger tid. (Till förmån för plenum). Jag är litet fundersam på en sak. Har du mätt nitrat och fosfat i dina kar?

1. Jag är helt enig med Lasse om skummarens huvudfunktion. 2. Jag för min del kan inte inse att en sandbädd med porerna mellan sandkorn skulle ha helt annorlunda funktion än LS där porerna sitter fast. Den enda skillnaden som jag kan se är att Stenen inte slaggar igen som en sandbädd lätt gör om man inte klarar att hålla rätt sammansättning på faunan i den. I LS är "porrensarna" skyddade mot rovdjur på ett mucket bättre sätt så funktionen är stabilare. 3. Jag matar ungefär 15 gram frysfoder + två - tre gram levande artemia per dag och har ungefär 0,15 mg nitrat per liter. Skummaren lämnar en halv liter beck i veckan och jag skördar en liter Caulerpa ungefär. Men torrsubstansen i skummet är betydligt mer än om jag torkade Caulerpan. 4. Jag använder ingen extern kolkälla men tror att jag har något högre fett / protein kvot i maten än de flesta.

Lasse: Vitsen med Levande Sten eller sandbäddar är ju denitrifikation. Vill man bara ha nitrifikation är ju en flytande sandbädd eller biobolltorn en utmärkt metod att få bort ammoniak, + nitrit och att höja nitratvärdet. Det används ju i offentliga akvarier för hajakvarier med mer. Bästa metoden att ta hand om resterna efter mängder av dåligt smält mat. Men till deras korallkar har de levande sten + skummare eftersom ett lågt nitratvärde är viktigt. Där kan inte tillräckligt många algätare få plats och algtillväxten kan inte heller räcka till. Ytan är för liten. Man täcker ju dessutom inredningen till hälften med koraller. Jag säger som Anthony Calfo: Den som tror att skummare inte gör någon nytta kan dricka det som min skummare lämnar en vecka.

Hur fungerar de?

Halmstad skall vara rensat på salt nu. (Om han inte fått hem en laddning det allra sista).

Det vore verkligen kul att se ett sådant kar. Tyvärr är det svårt att hålla alla arter i ett kar, antingen för att de korsar sig och då är aggresiva mot individer av samma kön från liknande arter. Man talar om olika artgrupper det inte är lika svårt att blanda. 1. Percula, occelaris 2. Tomatclowner: Frenatus, melanotus, rubrocinctus, ephippium och mccullochi 3. Skunkar: Akallopisos, perideraion, sandaricinos, nigripes, leucocranos och thiellei. 4. Clarkiiliknande: 11 arter. 5. Sadelryggade: Polymnus, latezonatus, och äkta sebae. Dessutom finns Premnas biaculeatus som är mycket aggresiv. En sådan högg en bit av skinnet på ett finger på Ingvar Hellmalm när jag var på besök. Bara en tillfällighet att bettet inte gick så djupt att det började blöda. Maximalt 5 arter tycker jag det borde kunna gå att ha i samma kar. Men för att karet skall fungera bra behöver du komplettera med andra fiskar som algätare, bottenkollare och stenletare. Clownerna kommer inte att äta upp nedfallen mat så där får man komplettera.

Jag är högst osäker på om man bör ha syrgas vid transport av snäckor. Har man överhuvudtaget vatten med dem vid import nuförtiden?

Jag tror det är svårt att hålla två kolglöd vid liv i ett så pass litet akvarium innan de parat ut sig. De är kända för att ofta slå ihjäl varann som halvvuxna. ( Och att hugga akvarister i handen när de är vuxna). Men de brukar vara mycket tåliga mot dåligt vatten och sjukdomar.

Jag har kört mitt nano i nästan två år och tycker det har varikt riktigt trevligt och lärorikt även om jag lagt ned det nu. Anledningen att jag lagt ned det var problem med cyanobakterier som jag försökte lösa med Aquaphos + sockermetoden. Troligtvis sätter jag upp ett skrivbordsnano till hösten på jobbet. Det som jag tycker har varit roligt med nanot är att man kommer så nära alla småkryp som visar sig genom att det inte är fisk i karet. Jag hade som mest 17 olika korallarter + räkor eremiter och snäckor i ett 32 liters kar men ljuset var väl dåligt. 24w power compact är för litet 32 liters. Inför hösten blir det antagligen 70 liter med 70w MH + actinic. Och nästan säkert utan fisk. Men jag har ju ett 1500 liters jag bygger på som skall komma först.

Bakterierna i levande sten klarar mycket lägre temperatur än så. Men jag har en kompis som vi mätte 100 mg nitrat hos i ett ganska nystartat kar där några koraller dött och andra bleknat eller blivit bruna. Någon fisk hade dött. Nu har det gått en månad till och nitraten har inte minskat nämnvärt. Det enda som är markant med karet är svagt ljus och fosfatreaktor. Jag tror inte det har med stenen att göra för han har fått LS från mig och jag mäter 0,25 mg/l nitrat.(med hans test).

Lökkorgar är ibland i grön PVC som murknar i fuktig jord. Men alla slangar som man gräver ned bredbandskablarna i är av polypropylen. Vattenledningen in till nybyggda hus brukar också vara av polypropylen. Grövre avloppsrör är ofta gjorda av "MarkPVC".

Jag tycker som Svärd. Men en nybörjare med lång erfarenhet av sött har möjlighet att lära sig fortare. Om man har ett öppet sinne.

Jag häller kalkvattnet i sumpen bara så får pumparna och skummaren blanda ut det. Det är i stort sett riskfritt att använda men man behöver ju alltid att hålla litet koll på vattenvärdena.