Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Järnhalten är i alla fall inget problem i saltvatten genom det högre pH:t. Men tyvärr finns det nog ingen omväg när de gäller silikat. Jag har köpt "silikarbon" som skall kunna ta bort silikat ur saltvatten vid normalt "saltpH". Men jag fick det i går och har inte testat det än. Mitt silikatvärde är omätbart men jag misstänker att det påverkar kiselalgtillväxten ändå, Jag skall testa och så småningom kommer mina aningar här på forumet.
  2. Nej jag har pumparna i karet med ett rejält insugsgaller. Jag är rädd för slangar utanför karen eftersom de lossnar. Inte ofta men när man inte vill... Jag är också rädd för Tunze stream efter att ha läst om alla de olyckor de orsakat med fastnade anemoner, sjöharar och annat.
  3. Kantnål heter det på svenska. Det finns två svenska arter. De är ungefär lika svåra att hålla som sjöhästar. Samma krav på levande foder eller handmatning.
  4. Nej det går trögare och ger med oljud att köra allt cirkulationsvatten genom sumpen. Jag kör i dag vatten för skummare + tillsatser + UV genom supen. All övrig cirkulation har jag genom pumpar i karen.
  5. De som fångar/plockar på reven har ett tillstånd för detta som prövas genom inspektioner så att de inte plockar utrotningshotade djur eller i skyddade områden. Men hur kollar man turister? Det finns ingen uppsamlingsstation dit man kan gå och se att allt är ok. Man skulle behöva kolla tusen hotellrum i stället.
  6. Jag tittade på mina frysta skalade räkor i fysen. 20% protein. Kommer jag ihåg rätt innehåller färska oskalade räkor 8 % protein och fläskkött 20 eller 22%. Men alla plankton (som korallerna äter) innehåller fett. Jag skulle gissa att fetthalten rör sig om 10 - 12%. Detta är mycket viktigt när man blandar till ett yngelfoder för fisk och jag skulle TRO att det har samma betydelse för planktonätande koraller.
  7. Det räcker med att köra akvariets volym per timme ungefär genom en bra skummare. Men som cirkulation behöver man mer. I mina nästan oinredda yngelkar har jag ungefär tre gånger vattenvolymen per timme. I mitt Nano 32 liter har jag 1000 + 300 liter per timme. Alltså mer än 40 gånger volymen per timme. Och i det karet (9Kg sten i 32 liter) kunde jag gärna ha ännu mer cirkulation.
  8. Ricordea har knubbiga tentakler liknande små kulor. Många Rhodactis har mer eller mindre jämntjocka tentakler som på vissa morfer /arter är grenade. Man ser skillnaden tydligt på Jakens nedersta bild (kulor) och Christer T:s översta (jämntjocka grenade).
  9. Ja, det är röd och svart du använder på datafläkten. De tål att felkopplas utan att det händer mer än att inget händer. Den jag provade i går kväll var köpt på Webhallen för 59 kronor. Men jag är 90 % på att den går att köpa i Malmö om du inte vill vänta till nästa vecka + betala frakt.
  10. Ju större fläktar du tar desto tystare är de. Du kan köra dem på lägre varvtal lika med tystare gång. Ewerflow är de tystaste jag hört hittills. Jag hade "nöjet" igår att jämföra en Ewerflow 120 mm med min lika stor Papst och den var avsevärt tystare. Jättekul eftersom jag har åtta Papst som jag använder till att sänka temperaturen på värmeelementen här i huset. (Värmepumpen orkar mer och går billigare med lägre elementtemperatur). I datorn har jag bytt till 80 mm Ewerflow. Det bekvämaste är att köra fläktarna på en ställbar batterieliminator t. ex fyra till tolv volt.
  11. Om du inte vill ha specialmått är glasmästaren dyrare. Tycker du att Håvmästaren är för dyr kan du kolla PWSS , Herkules zoo i Göteborg eller Guldfisken i Kalmar. Men då tillkommer ju frakt eller hämtning så jag vet inte om det lönar sig.
  12. Att fisken inte växer är ju bara ett symptom. Det kommer fler symptom också som t.ex att simma fram och tillbaka efter framruta eller att matvägra. Aggresivitet är väl det vanligaste. Fiskar som vantrivs så att de inte vill gå upp på morgonen är väl också inte helt ovanligt. (Förekommer bland människor också). Nattfärg på dagen?
  13. Ja. Fast koldioxid. Syre har ingen inverkan.
  14. Det är inte många Clowner som går att blanda i ett "normalt" akvarium. Skunkclowner, perideraion, sandaricinos med fler går att blanda med percula eller occelaris. Percula och occelaris brukar gå att blanda men det finns risk för att de korsar sig. Alla andra är normalt för aggresiva.
  15. Nu kom jag på det! Det är silikagel, torkmedlet till ozonapparaten man regenerar i ugnen!
  16. Wrang: Man kan regenera jonbytarmassan i natriumhydroxidlösning. Jag vet inte hur stark den skall vara men den är i vilket fall som helst frätande så jag har beställt ny massa för 150:- kg ungefär. om du vill kan jag kolla upp. Hippo: Om filtret fungerar normalt finns det inget kvar att ta upp nästa gång vattnet passerar. Om vattnet kommer i kontakt med luft tar det upp kolsyra som snabbt tar upp hela filtermassans kapacitet. Det är därför man sätter silikatfiltret direkt på osmosslangen i stället för att hälla vatten igenom "för hand".
  17. Egentligen skall man väl inte kommentera en "sötvattenstråd" men... Fiskvalet är mycket tveksamt. Serpatetran kommer med största säkerhet att hugga bitar av guppyfenorna och även ge sig på kongotetrorna. Jag hade ett 720 liters som tre koppartetrahannar delade upp mellan sig. Övriga fiskar fick vackert hålla sig vid vattenytan. Pseudomugil gertrudae är en fisk på tre -fyra cm med väldigt vackra teckningar som gillar bräckvatten liksom Iriatherina werneri. Jag håller inte med om att sådana här "sällskapsfiskar" skulle gå bra i ett hundra literskar. En och en halv meter är väl litet om man vill se ett naturligt beteende. Jaq har sådana i dag i ett 600 liters tvåmeterskar och det fungerar skapligt. Tyvärr är det så att de flesta inte hållit fiskarna i en riktig biotop och fått se hur de utvecklas när de mår bra. Citron tetran till exempel blir knallgul när pH går nedemot 6,5. Jag har aldrig under mina mer än 45 år som akvarist sett en utfärgad citrontetra i en akvarieaffär. Det tråkiga är att en mängd olika fiskarter hålls under totalt felaktiga förhållanden och efter som de tåligaste överlever så blir de en måttstock för hur de ser ut och beter sig. Jag har sett samma i saltvatten också. det vanligaste i det fallet är kirurger i alldeles för små kar. Man kan inte gärna vänta sig att en kirurg som håller ett revir på 50m radie i havet skall gå särskilt bra eller uppföra sig naturligt i ett hemakvarium.
  18. Korallsand. Jag hade på 70talet en Diadema som åt ren min faxekalk i snabb takt och lämnade högvis med rund och fin porös korallsand efter sig.
  19. En massa ämnen var kanske lite överdrivet. Det är en (basisk) anjonbytare som framför allt tar upp joner från syror t.ex sulfat, nitrat, fosfat. Mitt silikatfilter lämnar ett pH på 9,6 eller högre som med genomluftning snabbt sjunker till 8 ungefär och sedan långsammare till 6 ungefär genom att vattnet tar upp koldioxid (som blir kolsyra) ur luften. Osmosvattnets ledningsförmåga är så låg att elektriska pHmetrar inte går att använda. Och inte heller akvarieindikatorer eftersom de innehåller sprit som lösningsmedel och sprit sänker pH. Så man behöver en ren vattenlöslig färgindikator. Jag använde tymolblått.
  20. Ta en centimeter vatten i ett glas och nästan lika mycket salt och rör om en stund. Sedan tar du en Salifert enmilliliterspruta och sug den full med lösningen. Lägg korallen i en skål vanligt akvarievatten och spruta sakta i den i koncenterade lösningen i hålet så skall du se att mantisen hoppar ut illa kvickt. Sedan lägger du korallen upp och ned några minuter i akvariet så rinner den koncentrerade saltlösningen ut ur hålet igen eftersom den är tyngre än det vanliga saltvattnet.
  21. Sök på kalkmixer här på forumet får du upp några trådar som beskriver hur man bygger en. Där beskrivs funktionen ganska så noga.
  22. Bikarbonat sänker pH om det är över 8,3 i karet är det lägre pH så höjer bikarbonatet. Runt 8,3 är verkan väldigt svag. Vid 7,2 eller 9,2 är bikarbonatets verkan tio gånger starkare. Jag vet att den mixen är vanlig i kommersiella blndningar fast de innehåller väl oftast också borat. Men alla akvarier är olika. Det är därför jag tycker man skall prova ut en egen mix. Jag avsåg naturligtvis att man skall tillsätta båda salterna om det finns behov av det. Naturligtvis kan man börja med 4:1 men jag kan inte använda den mixen för då sticker pH upp och Xenian skrumpnar ihop.
  23. Om vattnet är absolut rent ger den ingenting. Som en grundinställning kan man ta att skumpelaren när man startar skummaren går upp i ungefär halva stigarröret. Och att vattenytan i skummaren är ungefär där stigarröret börjar. Efter ett litet tag ser man att skummet stiger en aning och det blir mörka fläckar i skummet. Efter ytterligare några timmar lämnar den sin första riktiga produkt till koppen. Då får man antagligen minska luften litet så att skummet inte blir för blaskigt. Skummängden kommer att öka hela tiden till nitrittoppen kommer. Sedan minskar den.
  24. Ja, fast jag hade nog inte blandat utan använt bikarbonat för att höja kH och karbonat för att höja pH. Man kan ju börja med 4 /1 och se hur värdena ställer in sig. Efter en månad ser man hur mycket som gått åt av respektive och då kan man göra en motsvarande mix.
  25. Det är bäst att ha skummaren med från början. En del organismer på / i stenen har dött under transporterna och ligger nu och ruttnar. Om du kör en utströmmarsten i akvariet skall du normalt få en plätt med bubblor i vattenytan som är max en dm i diameter med klara bubblor som varar i upp till 20 sekunder. Varar bubblorna längre eller skimrar grått på ytan är det hög tid att börja skumma.
×
×
  • Skapa Ny...