stigigemla

Flyttbar oljefläck! Själv har jag en gammal risbrännare - GSX 750.

Salthalten är ungefär 28 ppm och tångräkorna klarar både 36ppm (1.026) och betydligt tunnare. Jag har tagit tångräkor i Stadsdammen i Landskrona (bland alla änderna) och frusit in. De gav en fantastisk fin färg på mina ciklider. (Jag fick tipset att det kommit in mysis men det var tångräkor.) Det är nog sandräkor som grävde ned sig. De ser nästan ut som tångräkor men är litet tillplattade i uppifrån. Och litet gråare, inte fullt så vackra som Leander squilla, den snyggare arten.

De gamla rören hade ljuspulverblandningar som gav tre färgband i ljuset. De nyaste har fem band och längre livslängds rent generellt. Aquasciense special är tillverkat av Narvafabriken som tillverkade Aquablue+ så det finns en risk att ljuset är väldigt likt. (Efter vad jag kommer ihåg är spektrumet väldigt likt) Aquablue tillverkas i dag av Sylvania i trebandsteknik och enligt (ATI?) som säljer dem skall de vara bättre. De lyser ungefär 6% starkare mätt med en luxmeter men det säger inte mycket eftersom ljuskvaliteten för koraller inte har så mycket att göra med mängden gult ljus. Jag tror rören är i stort sett jämbördiga men misstänker att fembandsöret skall ha större livslängd.

Mitt första saltkar (25 liter) startade jag 1971 med sand från Hästevik på Hisingen med tre tångräkor, några minianemoner och litet Caulerpa. Akvariet gick ett halvår till dess mitt 420 liters var klart. Men jag såg inga smådjur i sanden. I dag är det väldigt mycket roligare med Levande sten som alltid har något roligt med sig.

Det brukar ta fyra veckor. Om anemonen blir brun borde du nog kolla fosfatvärdet.

Du får väl testa att agna fällan med en acroporafragg.

Jag tror det är Palythoa de brukar ha varannan tentakel mer uppåt och varannan mer nedåt. Stjärnpolyperna hämtar sig nog.

http://www.fagerhult.se/ Här bör du kunna hitta armaturen.

Sniglar är ofta bra djur att börja med men inte förrän man ser att det börjar komma alger. Putsarräkar är helt underbara i Nanokar, Handtama från början dvs de kommer fram för att putsa handen man sätter ned i karet för att göra något helt annat. Litet mera sten vore heller inte fel. jag har nio kilo i mitt trettiotvåliters. Det finns artiklar här om hur man startar sitt kar och nybörjartrådar finns det ju också. Du har det ju bra med en trevlig affär i Ronneby på nära håll.

Nej, Jag tror det mer handlar om att mata stenkoraller med bakterier från Zeoviten när man "pumpar" med Zeoviten. Ammonium skulle enligt uppgift finnas som ammoniumacetat i Zeostarten. Skulle jag experimentera med organisk gödning skulle jag hellre använda kalciumacetat som jag tror det är betydligt mindre risker med. I dag använder jag en helt annan metod som har sina fördelar och nackdelar. Jag matar huvudsakligen med frysfoder som har en del mycket finmalen. På så sätt får jag ut lösa småpartiklar och äggviteämnen i vattnet. Fördel: God koralltillväxt. Nackdel: Stor risk före cyanobakterier.

Fisken heter Stonogobius nematodes. Vad jag begriper en utomordentlig trevlig fisk för ett Nano. Hoppas du får tag i räkan också, Alpheus randalli.

Det verkar som om du har helt rätt Lasse. De enda frågetecken som är kvar för mig är: 1. Hur stark Na Cl behövs? I Tyskland vet jag att man använder mättad lösning till att renovera jonbytarmassa man har till att minska hårdheten i vatten man har till hushåll. 2. Är det ammoniumacetat som används i Zeovitmetoden och i så fall varför? 3. Var har jag läst att clinophiliten binder ammonium i saltvatten?

Det enda jag ville med inlägget var att få dig att titta litet runt om det kan finnas andra zeoliter med en annan uppbyggnad än de du testat. Jag kan lika litet som att anklaga dig för att medvetet ljuga underkänna vad andra kommit fram till. Jag kan ju inte gärna påstå att det jag läst skulle vara lögn heller. Om några dagar skall jag försöka leta reda på den info jag har läst så återkommer jag i frågan här.

Har du räknat ut vattenvolymen i karet eller använt yttervolymen som är yttermått längd x bredd x höjd till dess det rinner över?

Jag tror den sorten som binder ammonium heter clinophilit. Eller något liknande. Den sorten används just på grund av sina ammoniumbindnade egenskaper. Jag har till och med någonstans läst en förklaring med molekylär uppbyggnad som förklara hur den binder ammoniak. Jag tycker att du borde köpa litet zeovith och testa om den binder ammoniak innan du skriver att det är omöjligt. Det är ju en av huvudpunkterna med ämnet i fråga och andra kritiker av Zeovitmetoden hade säkerligen sagt samma som du om det vore rätt.

Då är det nog räkor. Det finns många arter och de vanligare går mot botten innan 1 cm längd. Kul. Hoppas att de växer så att man kan få se något foto så småningom.

Räklarverna är frisimmande så pumparna brukar döda dem om de inte blir fiskmat. De som kutar under stenen är antagligen Amphipoder.

Jag köpte för många år sedan ett avmaskningsmedel för katter jag tänkte använda i sötvatten men hittade ingen lämplig dos innan jag blev tipsad på vitlök. Men det var syntetiskt. Namnet har jag glömt. Ett annat preparat står i någon av mina böcker om sjukdomar hos sötvattensfisk så jag fick fel substans.

Nej, det är mycket smart uträknat. Ammonium är den jon med kväveinnehåll som lättast tas upp av växter. Genom att binda den i en jonbytare doseras bara ytterst låga halter ut i karet. Vi har alltså fått en kvävekälla som samtidigt håller halten riktigt låg. Ingen risk alltså för att kvävet skall ta slut som jag tror är en av de vanligaste anledningarna till krasch med Zeolith och liknande metoder om man har nitrathalt "0".

Det kan jag inte svara på säkert eftersom jag någonstans har läst att det är minst tre ämnen i vitlök som skall ha medicinska effekter. Vliket eller vilka som påverkar tarmparasiterna vet jag inte. Men att laxen inte gick att sälja är jag säker på...

Jo, verkningsämnet i vitlök gick ut i vävnaden när de prövade på lax mot tarmparasiter i Norge. Fisken blev osäljbar eftersom den smakade vitlök.

Man odlar koraller i växthus på många håll. Solljuset är huvudljuskälla och MH hjälper till mulna dagar och på vintern när ljustiden är kort. Men solen behöver skuggas litet annars bränner den.

Jag köpte en säck snäckskal. När jag öppnade den stank det av ammoniak. Om du skall använda snäckskal måste de ligga länge i cirkulerande vatten så att nitraten försvinner. Dessutom behöver du en fosfatreducerare för att bli av med fosfaten. Snäckskalen kommer från livsmedelindustrin så det är fullt av död vävnad på - i dem. Sök på dsb här på forumet så hittar du bättre material att ha i botten.

Det behövs tre saker: 1. Fördelning av vattenflödet så att det går genom hela ytna av mediet. det har jag fixat genom att utloppet går genom en tratt. På så sätt skiktar sig filter medet så att det tyngsta kommer längst ned där det är smalare och flödet är större. 2. En lämplig grovlek på filtermediet så att det inte låser sig fast där det grövsta hamnar eller att det minsta spolar ut. Det har jag löst genom att använda Aquaphos som är ganska grovkornigt. 3. Någonstans där de finkornigaste delarna av filtermediet hamnar efter at det blåst ur filtret. Det har jag löst genom att sätta filtret i sumpen där jag enkelt kan suga ur "dammet" från filtermassan från botten av sumpen..

Kolla medlemslistan:Linnex och sedan tittar du igenom inlägg skrivna av Linnex så hittar du.