stigigemla

Jag skulle tro att de använder ättika på grund av dess konserverande egenskaper. Innehåller preparatet kolhydrater eller proteiner är det snart mikroorganismer där. Jämför med inlagd sill t. ex.

Jag brände mig på något okänt uppe på underarmarna och var orolig att det kunde vara Parapalythoa. Jag gned på lite balsamättika och på ett par minuter var det bra.

Jag har lagt nyinköpt sten i ett hundraliters med en cirkulationspump en månad. Sedan upp i ett kar med belysning, bort med Aiptasia och över i ett vanligt kar. Vattnet i 100 litern mätte en massa fosfat så det kastade jag.

Om du skriver in var du bor får du tips här på affärer med salt.

Är vattennivån som det står i bruksanvisningen? Luften stryper du litet med en luftkran. Klämmor är för ostabila.

Vad jag kan se är sjöstenen huvudsakligen granit. Men det finns andra på forumet som kan mer mineralogi än jag. Kanske Aqua Max läser den här tråden?

Här i Sverige är vi jätterädda för sand på silikatbas eftersom den kanske ge ifrån sig kiselsyra till vattnet. I USA finns det en del som kör med sådan sand utan problem. Gustav här på forumet har en del silikatgrus i sin DSB och han har inte klagat på kiselalger vad jag sett.

De är inte transparenta länge. Hur ska du skrapa alger på den krökta ytan. Var jag skulle göra hålet i botten beror på hur karet skall stå. Mitt i rummet = mitt i karet. Mitt på en vägg = mitt på baksidan. I ett hörn = inne i hörnet.

Stryp luften litet. Kolla vattennvån i början på stigarröret för skummet så att den stämmer med bruksanvisningen.

Jag tror det är en skivanemon. Är det asiatisk sten skulle jag gissa på Ricordea cf. indosinensis. (Färgerna stämmer med mina).

Jag har hittat flisor av täckglas i akvariesanden. De har blivit helt rundslipade. Fast jag vet ju inte hur många år de legat i sanden.

Jag menade glaset i själva lampan.

Att jag kallar slaskvatten slaskvatten beror på att det är där det brukar hamna. När jag odlade dvärgciklider i osmsosvatten fick malawina slaskvattnet. Och det är som sagt var bättre än vattenledningsvatten för sådant. Hur länge silikatfiltret håller beror på vad vattenledningsvattnet innehåller och hur mycket av det som kommer genom osmosen. Filtermassan tar upp andra ämnen också men i vilken grad vet jag inte. Jag har i vilket fall som helst kört mer än 3000 liter genom min och det är noll silikat ut ännu.

De kanske håller längre om man inte återanvänder dem?

Silikonsträngen har jag prövat. Men med tiden skavs den av.

Jag använder bara finkornigt sandpapper.

Vattenledning - finfilter - kolfilter - osmos undersida - osmos längst upp - silikatfilter - vattendunk. Osmos nästan längst upp är slaskvatten. Vad jag kan se är det perfekt kopplat. Har du kollat nitrat och fosfatvärde. Där är ju alggödingen så har de värdena drivit upp har du förklaringen där. Jag har en kompis här i Växjö som har fått litet problem med sitt kar. Det har varit i gång runt nio månader och vattenbytena har skötts hela tiden och så vidare. Men nitratvärdet var 100 mg / liter ungefär. 260 liter vatten med tre fiskar och 30 Kg LS. Jag har runt 100 Kg LS och runt trettio fiskar och ungefär 0,15 mg i nitrat. Vi funderade fram och tillbaka ett tag och sedan lånade han en LS av mig. Vi får se så småningom om det kan ha att göra med olika bakteriestammar. Jag skriver detta för funktionen hos LS kan tydligen vara litet olika ibland. Det gäller tydligen inte bara att göra allt rätt utan man måste kolla att det fungerar också. Pumpar och ljus och så kollar man ju automatiskt men man måste kolla att bakterierna gör sitt jobb också.

Om lampan inte hoppar ur brinner den upp i förtid. Dessutom får du en helt annan färg på ljuset. Effekten är så stor att glaset på lampan riskerar att smälta.

I mitt nano håller träutströmmarna tre - fyra månader.

1250 och 1252 har olika impeller vilket påverkar max tryckhöjd. 1250 och 1252 är för utförande med slangkoppling på insuget. 2250 är egentligen likadan men utan slangkoppling på insuget utan har ett skumplastfilter i stället i en plastkasset. Därför blir längdmåttet större. Monteringsvinklarna på bilden har jag plockat av min pump så det är väl därför min mätte smalare.

7,5 x 8 x12 cm + kopplingar.

Men det räckte för att bilda abstinens. Eller hur? Själv har jag haft det svårt med abstinenser. Hade till och med akvarium på luckan i lumpen.

Skönt att se at du är på gång igen.

Sten fungerar inte utan det skall vara lind som alla träutströmmare är gjorda av också.

Då har du en massa pelagiska krabblarver i karet nu. De svarta prickarna är ögonen. Antagligen äter de fytoplankton till dess de ömsat skal en eller två gånger och sedan rotiferer. Men de är otroligt svåra att lyckas dra upp.