stigigemla

Ta en centimeter vatten i ett glas och nästan lika mycket salt och rör om en stund. Sedan tar du en Salifert enmilliliterspruta och sug den full med lösningen. Lägg korallen i en skål vanligt akvarievatten och spruta sakta i den i koncenterade lösningen i hålet så skall du se att mantisen hoppar ut illa kvickt. Sedan lägger du korallen upp och ned några minuter i akvariet så rinner den koncentrerade saltlösningen ut ur hålet igen eftersom den är tyngre än det vanliga saltvattnet.

Sök på kalkmixer här på forumet får du upp några trådar som beskriver hur man bygger en. Där beskrivs funktionen ganska så noga.

Bikarbonat sänker pH om det är över 8,3 i karet är det lägre pH så höjer bikarbonatet. Runt 8,3 är verkan väldigt svag. Vid 7,2 eller 9,2 är bikarbonatets verkan tio gånger starkare. Jag vet att den mixen är vanlig i kommersiella blndningar fast de innehåller väl oftast också borat. Men alla akvarier är olika. Det är därför jag tycker man skall prova ut en egen mix. Jag avsåg naturligtvis att man skall tillsätta båda salterna om det finns behov av det. Naturligtvis kan man börja med 4:1 men jag kan inte använda den mixen för då sticker pH upp och Xenian skrumpnar ihop.

Om vattnet är absolut rent ger den ingenting. Som en grundinställning kan man ta att skumpelaren när man startar skummaren går upp i ungefär halva stigarröret. Och att vattenytan i skummaren är ungefär där stigarröret börjar. Efter ett litet tag ser man att skummet stiger en aning och det blir mörka fläckar i skummet. Efter ytterligare några timmar lämnar den sin första riktiga produkt till koppen. Då får man antagligen minska luften litet så att skummet inte blir för blaskigt. Skummängden kommer att öka hela tiden till nitrittoppen kommer. Sedan minskar den.

Ja, fast jag hade nog inte blandat utan använt bikarbonat för att höja kH och karbonat för att höja pH. Man kan ju börja med 4 /1 och se hur värdena ställer in sig. Efter en månad ser man hur mycket som gått åt av respektive och då kan man göra en motsvarande mix.

Det är bäst att ha skummaren med från början. En del organismer på / i stenen har dött under transporterna och ligger nu och ruttnar. Om du kör en utströmmarsten i akvariet skall du normalt få en plätt med bubblor i vattenytan som är max en dm i diameter med klara bubblor som varar i upp till 20 sekunder. Varar bubblorna längre eller skimrar grått på ytan är det hög tid att börja skumma.

Jag var i Landskrona hos Spiggen och han hade en del Fjärilar. Härligt att se utfärgade fiskar i god kondition.

Jag hade problem med min Montipora digitata som blev bränd på fötterna av Protopalythoa. Jag injicerade kalciumhydroxid i Protopalythoan och de dog men min Seriatopora caiendrum bleknade undreifrån nästa dag. På ett dygn var ungefär halva korallstocken bar så jag tog en massa fraggar. Av mer än tjugo dog bara två men kvar på den ursprungliga korallstocken var fyra tre cm långa spetsar som alla klarade sig. Jag har också haft koraller som blivit brända, framför allt av Galaxea fascicularis. Då har vävnaden försvunnit mycket snabbt där den blivit bränd så man knappt kunnat se när. Jag har haft RTN på en Stylophora och det gick påett dygn men där såg man en kant där den angreps som flyttade sig unan för undan. Jag tycker din ser ut som om den blivit bränd av en annan korall och i så fall bör inte skadan bli värre nu när du flyttat den till ett annat kar.

Bikarbonat är rätt men jag hade nog försökt höja pH någon tiondel.

Jag tror de andra är knappar eller kanske mjukkoraller t. ex Sarcophyton. De är alla bleka efter att ha legat mörkt så att zooxantellerna dött. Antagligen kommer de att få litet färg under en månads tid. (Brunt brukar komma först). Men de tål inte mucket ljus nu när de förlorat alla skyddande pigment så man får öka ljuset litet undan för undan.

Det finns en massa olika sjöhästarter. Färgen kan vara nästan svart till ljusbrun eller klarröd. Längden som vuxen kan vara från 12 mm till 15 cm. De sista åren har man upptäckt en del nya små arter som llever på gorgonier på lite större djup. Dessa är små och skyddsfärgade mot hornkorallen.

Parasiterna ligger på botten eller i sten nära den plats där de ramlat av fisken. De flesta fiskar sover nära botten eller ibland stenarna så det är där nästa generation parasiter simmar ut. Parasiterna är dåliga simmare med bra luktsinne så de letar reda på närmaste fisk. Detta har man forskat fram genom försök på fisk i kontrollerade former. Här hittar du mer information. http://www.reefkeeping.com/issues/2003-08/sp/index.php Artikelserien fortsätter i några nummer till.

Om du som jag vore stolt över rörmaskarna eftersom de visar på en skaplig vattenkvalitet så ser de genast snyggare ut. När akvariet stabiliserat in sig så blir de färre om du har en kraftig skummare. Om de är så många tar de ju upp en hel del näring. DVS de minskar risken för algutbrott och liknande. Det är ju saltvatten - är det näring i vattnet dyker det upp någon sorts organism som lever på den.

Om jag har något dia är det djupt nedgrävt nu efter mer än trettio år.

Du bör ha minst 32 helst 40 mm ned och 25 mm upp. Det blir tystare med grövre rör och Durson blir lättare att trimma in.

Jag körde kallt saltvatten fyra år på sjuttiotalet med blandade djur från medelhavet och Orust här på västkusten. Det var ju inte sådana färger på alla djur men det var skoj.

Jag kör ungefär akvarievolymen per timme genom överloppet för mina kar. Men de flesta andra har högre flödei sina kar.

Om du kör en sluten slinga så att allt vatten går genom skummaren räcker en Newjet 3000. Men då behövs (helst två) cirkulationspumpar för karet dessutom. Hur mycket cirkulation som behövs beror mycket på hur inredningen är planerad. I mitt Nano har jag 300 + 650 liter /timme till ungefär 24 liter vatten och nio Kg levande sten. Och det är för litet. Och de som kommer hit och ser karet säger: Va! - 300 + 650 det skulle jag aldrig trott. I ett nästan oinrett yngelkar på 100 liter är 300 liter/timme i mesta laget. Så väldigt mycket beror på hur man utför sin inredning, Grundsiffran att börja med är ungefär tio gånger vattenvolymen per timme. Men sedan får man titta på de olika ställena där man vill ha koraller. Räcker ljuset: Räcker strömningen. Då räknar man med : Lugna lägen 1 - 5 cm / sek. Normalt 5- 20 cm / sek Kraftig cirkulation 20 - 40 cm /sek. Vissa koraller vill ha växlande strömning medan andra klarar bra av att vattnet flyter åt samma håll hela tiden.

Den blir 35 cm i ett stort kar. (Men det tar förstås 3 - 4 år).

Natriumbikarbonat till bra pris finns i mataffärer. Jag har köpt livsmedelkvalitet på Citygross för runt 70 kronor /2 Kg. Natriumkarbonat framställer man genom att lägga bikarbonat i ugnen 175 grader en timme.

Det beror på ditt pH också. Är pH 8.2 eller mer räcker det med bikarbonat men är det lägre behövs kalkvatten eller natriumkarbonat också.

Du bygger den av vanliga PVC-rör. Finns på industriplast i Malmö.

Hur högt över ytavrinningskammens botten vattenytan hamnar beror på flödet och kammens längd. Oftast rör det sig om ungefär 1 cm. Räknar du med 1,5 cm går det att dra upp kammen litet om vattenytan kommer för lågt. Det räcker med tre millimeter glas om du har en kam. För att det skall sörpla litet bygger du en Durso standpipe. Söker du här på forumet får du upp flera exempel. Jag kör med slang men tjocka rör ger mindre ljud från sig. Jag är nöjd med akvariets volym per timme men då går allt vattnet genom skummaren.

Den är nog litet bättre. Den självhäftande brukade "krypa" för mig men om man sätter den på en blanklackad yta går det litet bättre. Den man värmer på höll måtten för mig.

Jag tror att det oftast rör sig om ungefär två veckors kläckningstid för äggen.