stigigemla

Jag kommer att i den här tråden följa upp (om)bygget av mitt nya saltkar. Kommentarer är välkomna. Storleken är 294 x 84 cm och 62 högt. Nu håller jag på att ta ur det sista gruset och frigolitinredningen. Det är några repor i frontglaset så jag funderar på att vända det om med baksidan fram.

Den skall sitta där vattennivån sjunker mest av avdunstningen. Har du ett bräddavlopp i sumpen bör den alltså vara efter det.

Med ett så litet avrinningsfack måste du ha automatisk vattenpåfyllning! Annars går returpumpen torr om du åker hemifrån över en helg. Skummare är känsliga för vattennivå så jag tror inte att det är så smart att ha skummaren i ett avrinngsfack. Har skummaren ett bräddavlopp som håller nivån konstant är det ju givetvis inga problem.

Nej, i alla fall inte lika mycket. Det behövs hydroxidjoner också.

Jag tycker det verkar bra !

Mina 24w T5rör är 56cm långa så lysbalkar med 2 T5 tror jag brukar vara 60 cm komplett. Köper man byggdelar är det ialla fall inget problem att få ihop det på 60 cm.

Du har ju alternativet med 2x39w T5 också. Det finns färdigkopplade inbyggnadsbalkar att köpa. Det finns några olika fabrikat på våra webbutiker och Deltec bör din lokala akvarieaffär kunna ta hem. Med reflektorer bör det ljuset räcka till för de allra mesta mjuk och storpolypiga koraller. Enstaka flakväxande stenkoraller bör också gå bra om man sätter dem högt.

Jag kör med 2x24w T5 och halvbra reflektorer (Juvel) för mina hundraliters och det ljuset räcker för Caulerpa, en del knappar och Skivanemoner. För normala stenkoraller räcker det inte. Jag hade nog kompletterat din 36w med 2x24 eller 2x39w T5 om akvariet är långt nog.

En intressant sak han sade i intervjun är att RTN på Acropora stoppar om man sänker temperaturen till 22 grader. Intressant eller hur?

Man lade på en sträng av limmet med en akvarellpensel på båda ytorna. Sedan passade man in kant mot kant och riktade sedan upp skivorna så att det blev vinkelrätt och förhoppningsvis fritt från bubblor. Det var svårare att limma änden på skummaren med en skiva mot ett rör. Jag fasade röret så att det var kortast på utsidan och kunde sedan med penseln fylla skarven med några påfyllningar. Limmet krymper när det torkar så man får ta det i omgångar. Nytt lim kunde man göra genom att lägga plexi sågspån i litet kloroform och vänta någon dag så att det löste sig. Jag såg en yrkesman på Plexi som limmade delar med enbart kloroform. Pensel på ena sidan, sedan på andra och ihop. Sedan var det bara att ställa undan så var det klart nästa dag. Fast för mig var det svårt nog att få det snyggt med limmet.

Rowaphos är ganska kass på att ta upp silikat. Jag gjorde ett litet genomströmningsfilter med 70 gram Rowaphos i som jag körde 25 liter osmosvatten genom. (Silikathalt ungefär 2mg/liter). När jag började var sililkathalten från filtret noll men när jag kört 25 liter igenom gick det knappt att se någon skillnad mellan filtrerat och oflitrerat vatten med Saliferts silikattest.

Det var länge sedan. Jag har en burk med sådant lim i källaren som tjocknat men de ville inte sälja kloroform till mig på apoteket. De är väl rädda att jag skall somna in för gott.

En bra reflektor dubblar (minst) ljusutbytet. De armaturer som är gjorda för saltvatten har reflektorer inbyggda från början till skillnad från vanliga Dala-Samhall sötvattensarmaturer. Enligt min erfarenhet har T5 rör snyggare ljusfärg för saltvatten. Jag har fyra T5 54w över mitt fraggkar (250 liter) och där växer diverse stenkoraller. Beträffande bok kan jag rekommendera den nya svenska boken och Reef Secrets av Nielsen- Fossö som är på engelska. Stjärnpolyperna är bland det bästa i korallväg man kan börja med i ett saltkar. Det finns olika nyanser av grönt, grått, brunt, med eller utan ett centrum i kontrastfärg.De kan ha flikiga eller släta tentakler. De gröna verkar (hos mig i alla fall) kräva litet mera ljus. När vattenvärden är bra är tentaklerna uppåt 2 cm långa - är det något fel på vattnet slår de inte ut. På natten brukar de vara hopdragna men börjar ofta slå ut en eller två timmar innan ljuset tänds.

Det är ju när man startar upp ett kar osmosen är viktigast. Det vatten man tillför varje vecka för inte med sig mer silikat än att de svampar och sjöpungar man har i karet normalt tar upp det. Jag köpte silikatfilter till min osmos för några månader sedan och min gula "tvättsvamp" har försvunnit liksom den svarta svampen. Den vita däremot går bra. Jag hade litet av dem också i refugiet och fraggkaret så det är garanterat inte fisk som ätit upp dem där.

Det finns ett ganska så stabilt blandssalt med bland annat kalcium och fosfor i. Det faller ut i höga pH och i närvaro av OH-joner som kommer med kalciumhydroxid. Om det kan lösas igen i akvarium eller inte tvistar de lärde. Men i så fall i väldigt låga halter. och genom bakteriers eller algers inverkan. Man har hittat mer än 5000 år gamla fornlämningar på grund av fosfatets inverkan på växtligheten. Så i mark är det i alla fall ganska stabilt. Kalciumhydroxid höjer pH på grund av inverkan av hydroxidjonen. Kalciumklorid sänker pH litet svagt. Båda höjer (i alla fall i teorin) Kalciumhalten i vattnet. Kalciumhalt + pH - Magnesiumhalt reglerar Karbonathårdheten i vattnet.

UV är det rätta svaret. + en vecka är också bra.

Är du säker på att du monterat ihop den rätt. Alla venturiskummare jag haft har jag skickat in luft - vattenblandningen upptill och tagit ut vatten nedtill. För att det skall fungera måste du sänka skummaren så att den svarta skummarkroppens översida kommer i höjd med vattenytan på ett ungefär. För bästa effekt tror jag att vattenytan i skummaren när du startar den med luft skall hamna en eller ett par cm upp i det första grova genomskinliga röret. sedan finjusterar man luftmängden för att få en lagom konsistens på skummet. Så tror jag att skummaren kommer att bli effektivare och dessutom lämna mindre luftbubblor i vattnet ut.

Det är olika för olika kar vad som är bäst. Kan du skicka en beskrivning på ditt akvarium och tekniken. Har du sump till karet? Är skummaren i karet eller hänger den (bak)sidan eller i sumpen? Specar du upp det litet bättre är det lättare att komma med ett svar.

Jag tror det är bäst också. Har man kört salt ett tag och sett några andra akvarier vet man vad man vill förbättra till nästa kar. Och enda sättet att få just det gjort är ju att bygga själv.

Ta upp pumpen och titta på hålet för axeln i impellern. är det det minsta ovalt så böir en ny impeller tystare. Är gummipluttarna i änden på axeln hårda blir pumpen tystare om man byter dem. Bubblor i sumpen är vanligt. Man brukar ha flera fack i sumpen för att få bort dem. Och ofta täckglas på sumpen för att inte få saltavlagringar i underskåpet från att bublorna brister. Gör man täckglaset i Plexi eller Frigolit kan man fixa till formen så att det passar skapligt till alla grejor som sticker upp.

Får du igenom ordentligt med vatten när du spolar den är det ju inte förfiltret. Men det låter märkligt. Om den fått torka kan den blivit tät men i så fall borde den inte försämras när man kör den efteråt. När jag körde osmos dygnet runt höll de ett till ett och ett halvt år. På Marinshop (se våra länkar) kostar ett nytt membran runt 60 euro (+21 i frakt). Det ska inte behöva kosta så mycket mer i en Svensk webbutik.

Jag trodde att min bara åt hemgjort frysfoder och litet alger, men när jag kom hem efter tre dagars julfirande var den lika rund om magen som vanligt.

Jag har blandat bakjäst i den fiskmaten jag ger nu med tamke på B-vitamin och även att koraller mm skulle kunna ta upp jästceller ur vattnet. Det har ju gjorts försök att mata artemia med jäst. Jag har inte sett någon positiv förändring i karet. Skivanemonerna verkar gå något sämre, men det kan bero på annat också. Vi får se så småningom när denna matsatsen är slut om något ändrar sig tillbaka.

Jag har slutat använda det eftersom jag fick olika resultat varje mätning.

Parazoanthus är det inte. Med utvecklade polyper har den en diameter mellan 1,5 och 3 cm beroende på vattenvärdena. Både Parazoanthus och Acrozoanthus tar byten aktivt, man ser att en tentakel drar ihop sig när den får tag i något ätbart. Om du stryker med fingret över kolonianemonen drar den ihop sig till en liten "boll". Hydroiden har ett styvt skaft så om man pillar på den står skaftet kvar: En millimeter grovt och fem - tio mm långt.