stigigemla

Det rummet vill jag se!

Mjaa, litet lagom kan i väl säga. Stenkoraller från revets utsida vill ha ganska lite, stjärnpolyper vill ha litet mer och skivanemoner vill ha mycket. Men vattenströming och ljus påverka minst lika mycket. Så man får pröva och läsa på hur andra har lyckats och fundera på varför det gick bra -eller mindre bra.

Det är det Amerikanarna kallar DOM dissolved organic matter = lösta organiska ämnen. Rester från fiskmaten + eventuellt tillsatta ämnen som aminosyror för korallmat i zeovitmetod och liknande.

har du skyddsglas för MH:n eller E 40 sockel så är UVljuset praktiskt taget borta. De första månaderna har spädbarn dålgt skydd mot uv ljus men det blir bättre och bättre. Jag skulle vara försiktig det första halvåret med barnet och UV ljus men allvarligt talat tror jag att den magnetiska strålningen från reaktornerna är farligare. (Om man inte har HFreaktorer).

Enligt min erfarenhet är det litet olika med olika typer av stjärnpolyper. Mina verkar inte vara så beroende av varken starkt ljus eller stark strömmning utan mera av kolloidhalten i vattnet. De gröna verkar behöva mer ljus än de bruna. (Har tre lolika gröna och två bruna typer).

Visst kan fiskar bli blinda. Det finns åtminstone tre anledningar. En är vitaminbrist som visserligen jag inte haft ännu men det skall inte vara helt ovanligt på saltvattensfisk eftersom maten framför allt torrfoder har låg fetthalt och därmed svårt att hålla vitaminhalten. En är via parasiter från maskar till bakterier och virus som angriper hjärnan. Den tredje som jag sett flera gånger på sötvattensfisk är efter hjärnblödning. Då blir fisken nästan svart på en del av ena sidan (ofta huvudet) och är blind på ena ögat. Beror på dålig mat (eventuellt brist på spårämnen).

Sumpen skall bli så stor och ha så låg vattennivå att den rymmer höjdskillnaden för akvariet om det blir strömavbrott. Jag kommer att testa med ett 100 literskar som sump och göra strömavbrott för hand. Genom att jag kör med täckglas och 5 cm mellan vattenyta och glaset rymmer akvariet flera sumpar utan att rinna över.

PVCvinklarna och ändkappan kostar båda 14:- + moms så det blir 175:- PVC röret fick jag ta ur deras skrotkontainer och Tangiten hade jag innan liksom luftkranen så det blir billigt när man handlar på Waterboys i Alvesta.

Nu har jag byggt mitt överlopp. Fungerar utmärkt och ger ungefär 2500 liter per timme som max. Material: 32mm PVCrör: 3st 8cm + 1st 12,5cm (längden beror på akvarieramens bredd) + 2st 22cm + 1st 30cm + 1st 38cm + 1st 86cm (längden beror på höjdskillnaden mellan sumpens botten och akvariets vattenyta.) + 1st 25cm till breddavloppet. 9st 90graders vinklar och en ändplugg. En luftkran,litet luftslang och ett litet luftrör på 10 - 15 cm som ljuddämpare för luftinloppet. Här är den utlagd med en simulerad vattenyta. På högsta punkten i överrinningen har jag satt en luftkran med en liten slang så att man kan suga ur eventuell luft som kanske samlas i överloppet. Till vänster ser man "Dursoluftinloppet" ett 6mm vanligt luftrör. Längst till höger är breddavloppet för karet. Röret är inte limmat i kröken eftersom man finjusterar vattennivån genom att vrida röret så att slitsarnas nedsida hamnar på optimal höjd. Ändkappan är limmad. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=4238&stc=1&d=1135266147 Här är den vikt som den skall sitta i akvariet. Några av vinklarna som är under vatten i karet är inte limmade eftersom den behöver vridas in under ändstaget i akvariet för att inte synas. Det vita VPröret simulerar vänster akvarie gavel. Alla vilnklar utanför karet är limmade. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=4241&stc=1&d=1135266825 Här är sågjiggen jag gjorde för att få slitsarna till ytavrinningen något så när rakt. Spånskivebiten har en spik ned i PVCröret så att det inte kan vrida sig under sågningen. Dessutom har den några extra spikar för att styra så den går rakt. (Antagligen onödiga). https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=4240&stc=1&d=1135266668 Jag återkommer med litet mer info när den är i drift i rätt kar.

Du har ju skyddsglas för lamporna. Går man alltför långt ned sprids ljuset sämre i karet. Många har en krage runt överkanten på karet som är så hög att man inte kan se undersidan av armaturen. Med en krage får du räkna med att det behövs en liten fläkt att blåsa bort varmluften med, karet blir varmare.

Tjusig idé med gasåtervinningen. men borde den inte heta: Svärds Vertikala Äfter Reaktions Detalj (ursäkta felsatavningen: Man får läsa högt.)

Nej det litet tid innan vattnet "sätter sig" i ett nystartat kar. Du får räkna med kanske ett halvår efter nitrittoppen innan akvariekemin ställt in sig helt. Och skummaren kan ju aldrig skumma ut mer än vad du matar + det som dör.

Det är rätt. Själva karet är en liten del av investeringarna.

Vi har ju ämnet Nanokar här på forumet. Där finns det mycket mer att läsa. Att starta ett 200 liters kanske kostar dubbelt så mycket som att starta ett 45 liters. Dessutom har man mycket mer att välja på när det gäller djur till karet. Vitsen med nanokar är framför allt att man kan kolla in alla de djur man knappast ser i ett stort kar + att de inte blir uppätna av de fiskar man inte har.

Har du levande sten är det ytterst osannolikt att pH sjunker under 7,7. Kristallstrukturen, (aragonit) i LS börjar lösas upp i vatten där. Kalkstenskross har samma verkan ungefär vid pH 7,5. Saliferts pH test för salt är mycket bra genom att det har kortare steg mellan avläsbara färgändringar än vad sötvattenstesterna har.

Ställer du ett ramakvarium på vanlig frigolit så sjunker snart ramen i frigoliten så att bottenglaset vilar mot frigoliten. Svart silikon är litet tryggare genom att kalkalger inte kan krypa in mellan silikon och glaset där det är för mörkt. Jag skall starta ett nytt kar nu snart och där har jag tänkt att lägga på ett tunt skikt svart silikon över den klara för att motverka algerna.

Jag läser tyska så jag är en fan till Manuela Kruppas. Det är många år nu som hon har drivit sin hemsida och berättat om nyheter i teknik som hon prövat i sina "egna" köksakvarium. Vardagsrumsakvariet på cirka 1000 liter har man ju inte för experiment. Dessutom skriver hon reportage från mässor och möten i saltbranschen. Det finns reportag från ett par hembesök om året hos de "stora" Tyska saltisarna. T.ex är det på hennes hemsida jag hittat reportaget från Berndt Mohr T5 ljusets fader i Tyskland. SÅ se Manuela Kruppas som en förebild!

Kiselsyra är en huvudbeståndsdel i vanlig sand. Blästersilikat är noggrant sållad sand med mycket jämn storlek.

Förr använde man det till inläggning av julskinka. Det kanske fortfarande kan finnas i kryddpåse på ICA eller COOP

Ja, men inte varje månad.

Kiselsyrans salter heter silikat. Även om man skaffar sig ett silikatfilter för osmosen tar det lång tid att få bort silikatet ur akvariet. Djur som äter kiselalger hjälper bara tillfälligt eftersom de skiter ut kislet igen. Men en del av detta tar skummaren. Så så småningom blir det nästan alltid bättre. Jag blåser ren LS då och då med lungkraft och luftslang för att den inte skall slagga igen. En aning silikat (men mycket mindre än vad testerna visar) behöver man i karet för svampar, sjöpungar och några enstaka sorter av mjuk- och hornkoraller som har en del silikat i skelettet.

En frisk osmos minskar kiselalgerna 20 till 30 gånger men i det flesta fall är det för litet. Ett silikatfilter för osmosvattnet minskar problemet så småningom. Om slemalgerna är cyanobakterier gillar de inte stark cirkulation, kraftig skumning och ozontillsats.

En bra bok och alla vattentesterna.

När man kör med Zeovith metod för att minskanäringen för Zooxantellerna tillsätter man ju äggviteämnen till vattnet för att korallerna inte skall svälta för mycket när symbiosalgerna minskar. Så en viss mängd äggviteämnen i vattnet mår väl stenkoraller också bra av? (Fast säkert myckert lägre än skivanemonerna).

Den stora skillnaden är att kolloidhalten är noll i färskt vatten. Inkört vatten har en stark biologisk effekt i och med att det innehåller en massa bakterier och lösta äggviteämnen som för många filtrerande djur och de som lever lever på att ta lösta äggviteämnen ur vattnet är hela maten. T.ex skivanemoner och många mjukkoraller som vi av erfarenhet går mycket dåligt i nystartade kar. Pröva att skumma nyblandat vatten där är näringshaltenhalten och skummet noll. Sätt i några skivanemoner och de drar ihop sig till en fjärdedel av sin storlek och det skulle inte bero på att vattnet är kasst! Flytta samma skivisar sedan till ett inkört kar där andra skivanemoner mår bra så hämtar de sig på ett par dagar. Eller Fungia och tungkorall som när de kom hem till mig hämtade sig över natten efter att ha varit i kar där vattnet inte fungerade bra för dem.