stigigemla

Färsk levande sten.

Ja, det är värst vad utvecklingen har gått fram sedan jag lärde mig detta. Jag kollade Philips hemsida om lysrör. Där är det bara T5 som gäller i dag. Deras tresiffriga T8 innehåller ungefär 3 mg kvicksilver liksom T5. "Gamla " tvåsiffriga rör innehåller 6-8 mg. Osram har liknande halter. MH hade mycket mer kvicksilver än vad jag väntat mig - det kan vara upp till 40 mg för en 250wattare. T5 rören med HF- drivdon skall behålla färgen i 26000 timmar. Det är 71 månader med 12 timmar om dagen. De gamla Grolux vi hade en gång i tiden hade avsevärt sämre färg efter 12 månader även om de skulle hålla 8000 timmar. Det är ungefär 22 månader. Så länge kan man använda vanliga T8 rör ungefär med järnkärnereaktor. Med HF- reaktor skall de gå ett år till men det har jag inte provat.När man ser livslängderna så blir det ju klart att det lönar sig att investera i HF- don och T5 även om rören är dyrare. Metallhalogenlampornas livslängd är skiftande. Det skall variera mellan ett halvår till mer än två år. Mina Aqualine 10 00070 watt har gåtttvå och ett halvt år 12/24 nu. En har minskat avsevärt i blått men två lyser nästan som nya.

Ljusändringar ger lätt algblomning. Därmed inte sagt att det nya ljuset skulle vara sämre! Jag bytte för mitt 32 liters ut mina Aquarellerör i måndags. Direkt kom en blomning av en gulbrun slemmig luftig alg av en typ som man ibland ser något liknande typpå västkusten i augusti. Plockade upp på onsdag kväll och en femtedel så mycket i dag fredag. Verkar i alla fall vara lättare att bli av med en de grönalger jag plockat i tre månader och som minskade avsevärt med de nya Aquablue rören. Mina grönalger minskade alltså när jag bytte till blåare ljusfärg!

Ja, fast det skall vara en annan sort Zeolith.

För mig låter det helt otroligt att Metallhalogenlampor skall kunna explodera vid start! Lampan kallas i vårt södrare grannland för metallhalogenånglampa vilket beskriver funktionen. Vid tändning med en mycket hög spänning går en gnista genom gasen i lampan. När den blir varmare förångas metall från elektroderna som strömmen går igenom och gas-metallångblandningen leder ström bättre och bättre.Ångblandningen i lampan eller brännaren som somliga kallar den blir tillräckligt varm efter några minuter och innehåller då rätt blandning av gaser - metallånga ochlysermed avsedd ljusfärg. Blandningen av ämnena i gasen avgör vilket spektrum lampan får. Det finns inget lyspulver som i lysrör eller kvicksilverlampor utan gas - metallångblandningens sammansättningavgör ljusfärgen precis som i en elektronblixt. Det är därför färgen är litet konstig innan lampan blivit varm. Den enda explosionsrisken jag läst om är att skvätta vatten på en het lampa som inte har skyddsglas! Lampan innehåller litet kvicksilver för tändningens skull och skulle snabbt bli svart på glaset av bränt damm + insekter vilket skulle göra gasen inuti ännu varmare =mer metall i ångan = fel färg. På grund av det och den farliga UVA - strålningen från kvicksilverdelen i gasen måste man ha skyddsglasför de brännare som inte har det byggtruntom vid leveransen som E - 40 lamporna. Brännaren har så liten volym - innehåller så litet kvicksilver jämfört med ett lysrör att man inte behöver vara orolig för mijöfarligt avfall men lägg gärna utbrända lampor där ändå, litet kvicksilver och udda metaller är det ju ändå.

Jag lovade för en vecka sedan att starta en tråd om träff i Växjötrakten och har litet dåligt samvete. Jag håller på att renovera kåken här hemma och har inte kommit längre än att det står kommande golv och tak överallt. Sitter här och skriver nästan i detblivande inbyggda akvariet, i alla fall i frontrutan, så detta rummet skall bort! I vilket fall som helst har jag just fått igång ett 300 som verkar fylla sig snabbt med kiselalger. Jag har inte gett upp hoppet om en träff, anmäler sig ingen annan med plats innan så gör jag det framåt februarinär jag har tillräcklig golvyta ledig för att kunna ta emot litet folk. Men då, senast skall vi ha skoj! Fast är det någon som anmäler sig här och har plats för litet skit - förlåt akvariesnack innan så skulle det vara skitskoj!

Ställer du ett helglaskar på en spånskiva och får fukt på skivan i ett hörn så jäser skivan med sådan kraft att den lyfter karet. Det är många som spräckt sina nybörjarkar med sötvatten på det sättet. Med 1- 2 cm frigolit mellan är risken över. Den mjuka skumplastskivan som lämnas med akvarier byggda i vårt östra grannland är livsfarlig för akvarier. Den sjunker ihop så fort du fyllt akvariet och då räcker det med det sandkorn som du inte kände genom skummet. Fast å andra sidan - det är väl ingen på denna sajten som skulle kunna göra en sådan tabbe.

Han bara skräms! Jag är i alla fall en 7§- are

Kalkosan på överskottsbolaget är litet bättre än vanlig ättika. Men de arbetar sakta. Blöt ned en handduk med en del kalkosan eller ättikspritoch tre delar vatten och lägg den på glaset.Lägg en plastkasse över så att det inte torkar och kolla om några timmar. Rakbladen bara repar glaset. Använd en skursvamp som inte repar istället.

Det beror ju på vad du ska ha ljuset till. Jag skulle kunna tänka mig att ha en mörkare klyfta till höger men då blir det ju mindre plats förrevpelaren i mitten. Ska man betala en tia om dagen för ljuset vill manatt det lyser på något snyggt. Jag hade nog inte haft så jämt ljus utan varierat mer, kanske en 1000w och två, tre 250w. Man behöver ju inte ha sten koraller ända ned till botten i hela karet. För många lampor förstör ljusdallret på botten men har man en som dominerar... Akvariemåtten är ju perfekt för två lampor om man vill ha jämt ljus men... Det är skoj att sitta och drömma om ett sådant kar.

Nummer 4. Bilden är som livet - Altt är suddigt utom blicken som är klar! Eller var det tvärtom det är?

Reef Secrets av Nilsen - Fossö innehåller 110 sidor artbeskrivningar. Det blir väldigt ytligt och kortfattat men är ändå en introduktion. Bättre är listorna och förklaringarna över varför vissa djursläkten brukar gå bra ihop - eller inte.

De värmer upp. I morgon mobbar de alla andra också. Samtidigt! Skämt åsido - Muränan är i deras revir som de har tillsammans när de är små. Mina tog var sitt eget revir när de var ungefär 6 cm och slog sedan ihjäl mina få andra fiskar innan de gav sig på varandra. Ett par blev kvar som planerat men de lekte aldrig hos mig.

Jag fick med mig en eremit med 15 cm långt skal från Madeira för trettio år sedan. Under resan till Göteborg kröp den ur sitt skal ochh visade en massa ägg som satt fast på ryggen i en stor klump. Efter 14 dagar kläcktes de och 5000 pelagiska larver simmade ut. Storleken var ungefär som en halv nyckläckt artemia. Fiskarna brydde sig inte mycket men anemonerna åt sig mätta och slöt sig som bollar. Efter tre dagar var det slut. Mina eremiter har inte brytt sig om turbansnäckorna, men Putsarräkorna ( amboinensis) rev ner den från glaset och började äta. Att snäckan slöt sig och lade locket på spelar ingen roll, räkan petade det åt sidan och rev kött i springan. Snäckan var i en dag och låg stilla inkilad mellan ett par stenar när jag flyttade den intill glaset. Det tog inte en minut innan räkan var framme och började äta. Nu har den varit i ett annat kar två dagar men jag tror den dör.

Vad gjorde du mot svampen?

12. Mitt nano från 7 på morgon för att väcka mig behagligtoch de andra från två på eftermiddan för att allt ska bli uppätet som jag lägger i på kvällen.

Och saltvatten tål inte aluminium så bra. Du bör i så fall klä in all aluminium som får dropp eller kondens med silikon och - eller glaslister.

Jag har också just börjat fylla 30 liter per dygn-det droppar bara!

cf står för att det är en fisk som liknar den nämnda arten.

Jag hade gärna försökt med någon Genicanthus, men då måste jag ha igång ett mycket större akvarium först. Jag skulle tro att två meter är ett absolut minimum för en planktonätare på 20 cm. Genicanthus bellus.

Har ett par percula och drömmer ändå om några perideraion men behöver starta ett kar till först. Perideraion.

Jag var på Fillippinerna för ett par år sedan. Efter ett dyk metade vi litet och fick bland allt annat upp en picassotryckare som besättningen tog hem till fiskgrytan. Men hade det varit en Clown hade jag protesterat. Clown.

Jag hade länge ett par Dascyllus marginatus som lekte var tionde dag. Ynglen var fin anemonmat. I lekkondition var de betydligt mörkare än vad jag ser på bilderna på nätet. Mycket vacker i en lugn mörkbrun till ljusbrun färgskala. Helt revsäker om man undantar annan fisk. Matades enbart med fryst rivet musselkött. En klar favorit om man inte behöver ha annan fisk i karet.

Min förra saltkarriär avslutades med fyra skärsnultror i svalt vatten 14 - 17 grader. Fart två snäpp högre än Tropheus och sånt. Nyfikna som få och bett som en tryckare. Levande tångräkor högg de tvärs igenom ryggskölden. Jag försökte medstörre strandkrabbor men där åt de ett ben i taget eftersom ryggskölden var för hård.Det var vissa problem med skötseln av akvariet. Jagade jag inte undan dem med handen när jag skulle göra något i karettyckte de att jag var mat. Inte vacker- allt annat än revsäker men väldigt rolig. Skärsnultra.

I början av sjuttiotalet gick jag länge och tittad på en bispinosus som hade en gulare grundfärg och kanske mindre blå rändre mitt på kroppen än på de som brukar importeras i dag. Den kostade 350 spänn och jag hade2400 i månaden. Men den har jag inte glömt ännu. Det vore kul om någon har ett tips på var den kommer ifrån eller var den kan finnas att köpa.