Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Jag har en kund som startade en sjöhästkub. Efter några veckor luktade karet inte gott så en besökande kompis klagade. Han lade bara i mer levande sten och lukten gick bort. 4 sjöhästar i en 50 cm kub.
  2. Det beror på vad det är för död sten. Är den ordentligt porös blir den ganska bra. För att den skall bli bra behöver den vara i ett kar med ämnesomsättning (=matning) och levande sten som ympar in småkryp. De behövs för att rensa porer i stenen. Annars blir den till slut tät. Utan matning förökar sig inte småkrypen och har då ingen anledning att flytta på sig. Jag skulle börja sätta in koraller en vecka efter halv ljusstyrka men först de härdigaste.
  3. Det är stor skillnad mellan olika död sten man köper. En del har legat på land och tätat ihop och blivit helt kompakt. Andra är helt täta korallgrenar. Men det finns också död sten som är lika porös som levande sten och förvånansvärt lätt när man håller dem i handen. Enligt min åsikt är det som fiskarna vill ha gömställen. Och de skall vara så stora/små att de inte bara skyddar mot rovfiskar utan också mot aggressiva marodörer i karet.
  4. När det gäller kemin är nog Marine Chemistry av Chris Brightwell (ISBN 976-0-7038-0574-7) det lämpligaste. Reef Fishes av Scott Michael har ett fantastiskt kapitel om vilka fiskar som finns var i de olika biotoperna på ett korallrev. Efter att ha läst det är det lätt att förstå varför det inte är lämpligt att blanda kirurgfiskar från revets topp med t. ex gyltor från 50 m djup. När det gäller biokemin (gränslandet mellan det levande och kemin) vet jag ingen bra bok men där är nog saltvattensguiden ett av de bästa forumen i världen. Det finns en tråd här på guiden "Boktipset" som innehåller en hel del bokrecensioner.
  5. Prova med 1 brun, 2 gul, 5 grå på Dinkontakten. Observera nummerordningen som är präglad på plasten på den gamla kontakten. DCkontakten: Mitt vit utsida grön.
  6. Tyvärr är det så med saltvatten att det kommer att växa filtrerande djur i backventilen. Och då läcker den i stängt läge. Ett litet hål växer också igen men genom att man har det över vattenytan syns det. Rensas t. ex med en tändsticka.
  7. Skillnaden är främst mineralsaltet = natriumkloridfritt salt. När man tillsätter Natriumbikarbonat och kalciumklorid blir natriumklorid kvar förutom kalciumkarbonatet (= korallskelett) Genom att tillsätta natriumkloridfritt salt kompletterar man så att man får med alla de ämnen som behövs i ett riktigt havsvattensalt. Detta ingår inte i Balling light. I stället rekommenderas mer vattenbyten där.
  8. En bild vore bra. På din beskrivning låter det som en nakensnäcka. Det finns väldigt många arter. De flesta är födospecialister så äter de alger rör de knappast något annat.
  9. Mitt recept fungerar skapligt till nystartade akvarier men allt eftersom tiden går med akvariet minskar Mg- förbrukningen undan för undan. Många av mina äldre kunder tillsätter bara Mg efter koll av värdena efter vattenbyten. Men lite lustigt är att om man gör en större ommöblering av stenen brukar man få tillsätta en extra stöt med MG eller 2.
  10. Magnesiumtillsatsen i receptet på min hemsida är beräknad från originalreceptet - bara lite utspädd för att det är så trögt att lösa allt bikarbonatet.
  11. Det var en hel del fel om hur det började. Hans Werner Balling skrev en avhandling om hur/vad koraller tog upp. (Jag tror det var ett doktorarbete år 1999 eller 2000). Där utgick han från det som Amerikanerna kallar "two part method" men han hittade också natriumkloridfritt salt (som var en del av syntetiskt salt i bulkförpackning). Dessutom malde han ner ett antal korallskelett och skickade på analys vilket var grunden för spårelementtillsatsen som också var med i den första artikeln. Den publicerades först i "Der Meerwasseraquarianer" men jag läste den i Datz. Den har också varit publicerad i Koralle. Artikeln verkar inte gå att hitta på nätet längre. Nu verkar det som om vem som helst gör nya recept och kallar det för Balling. Det grövsta är väl Fauna Marin som tagit den gamla "two part method" och kallar den "Balling light" och även lyckats registrera in det som varumärke. Men dina recept är OK.
  12. Har du fiskar du matar så blir det foderrester över men har du inga fiskar bör du mata räkorna. De tar det mesta - pellets eller fryst.
  13. Du skriver 3 x 3 dagar. Man måste byta tank varje dygn för att TTM skall fungera.
  14. Hur långt är det mellan polyperna?
  15. Det är bara 24 eller 12v pumpar som har borstlös motor. De som har 230 v ända in i pumpen går inte att reglera på ett enkelt sätt.
  16. Förutom att den skummade för lite hade jag problem med att skummarkoppen var för liten (ungefär 8 x 8 cm ). Så när det var en tredjedel i skummarkoppen var det fullt av skum upptill i koppen och det bromsar vidare skumning. Enligt min erfarenhet behöver koppen vara ungefär 11 cm för att skummet skall kunna sjunka ihop. Tunze 9012 har något mindre kopp än det men ovanligt hög så det verkar som om den fungerar skapligt.
  17. Jag hade en till en 125 liters kub och där tyckte jag den var för klen.
  18. Om man sågar isär en levande sten ser man att inne i stenen är det ett område där det är svart. Det betyder att det finns svavelväte där och att denitrifikation sker. Detta är den allmänna förklaringen till att de flesta akvarier får ett överskott av fosfat jämfört med nitrat. (En allmän förklaring brukar betyda att både Lasse och Jonas snabbt kommer med en teori/förklaring om varför det inte är så. Väntar med spänning)
  19. Det är flera problem med uppställningen. För det första så blir det undertryck i flaskorna när det rinner vätska ur dem. Därför har man alltid dropp ur påsar på sjukhus. För det andra är droppslangen ned av mjuk PVC som formar sig under tryck. Det är därför man behöver justera om droppinställningen varje dag på ett sjukhus. Man hänger upp droppåsen ganska högt för att minimera tryckskillnaden när påsen töms. Jag har ett liknande system för min fosfateliminator med lantanklorid som jag säljer men där har jag ett hål som släpper in luft i flaskan i takt med att den töms.
  20. Jag tycker jag ser en plattmask mitt i bilden. Det finns många olika och de flesta är födoämnesspecialister. Några äter koraller. Det finns bland annat en sort som äter Acropora, en annan som äter Montipora och en som äter Zoanthus. Det är nästan omöjligt att se någon skillnad mellan dem. Kan du inte se dem på någon korall har du antagligen en sort som äter bakteriefilm på glas och inredning. Men det är läge att kolla korallerna noga om de får angrepp. De är födoämnesspecialister så går de på koraller hos dig är det troligtvis bara ett släkte som blir drabbat.
  21. Hos mig får de tinad mysis och artemia.
  22. Enligt min erfarenhet är fasciatus den som är svårast att få att ta ersättningsfoder. Ramosus och fuscus brukar ta frysfoder redan i karantänen.
  23. Det här om järn löses ut ur GFO är en komplicerad historia. Järn kan i sig knappas lösas i saltvatten med pH runt 8. Kommer jag ihåg rätt är det bara några mg/l lösligt vid pH 4. Tvåvärt järn löses 100 x mindre för varje pH enhet högre så att vi löser järn direkt från GFO kan vi glömma. Men järn är ett "omtyckt" ämne av mikroorganismer så att de via enzymer kan ta upp järn kan vi vänta oss. Att GFO klumpar sig med tiden vid lågt flöde är väl känt och det är en indikation till. Men nu är GFO:n porös så att bakteriella processer mycket väl kan ske inuti kornen. Å tredje sidan måste man ofta tillsätta järn via spårämnesdosering för koraller eller algrefugium även om man använder GFO.
  24. Jag tror inte heller det är just svavelvätebildningen som frigör fosfor/fosfat. Jag tror det är den anaeroba miljön under cyanomattan med ett lägre pH som gör att fosfor/fosfat frigörs.
  25. Nej jag har 3 stora sådana i ett akvarium med snäckor, mjuk- och läderkoraller + skivanemoner. Och det finns också Rhyncocinetis räkor där.
×
×
  • Skapa Ny...