Clownen

Ted: Fraggar du dessa på samma sätt som "vanliga" svampar? Är dessa svårare att lyckas med/hur många gånger delar du en korall på? Riktig fin samling du har!

Å herre gud vilken biologilektion ! Det förekommer även stora skillnader mellan olika phytoalger vilket man kanske inte ska glömma. Nannochlopsis innehåller t.ex. höga nivåer med EPA men ingen DHA. Förhållandet i phytoalgen Isochrysis Galbana är däremot nästan det omvända. Det är därför man rekommenderar att man blandar de här arterna (vilket jag gör). Storleken skiljer sig också åt och det är också viktigt eftersom koraller är väldigt selektiva i valet av föda. Stenkoraller äter dessutom nästan enbart zooplankton även om undantag finns (och vice versa för mjuka koraller). Har du några siffror på vad de kiselalger du planerar att odla innehåller/hur stor del som utgörs av fettsyror? Har du tänkt mata de här kiselalgerna till zooplankton för att även stenkoraller ska kunna ta till sig fetterna? Jag håller med om att det bästa är om man inte tillsätter raffinerade oljor utan att de kommer naturligt från en levande matkälla (vilket även Lasse gör). Tyvärr är detta inte alltid något som den genomsnittlige hobbyisten har möjlighet eller vilja att genomföra och då tycker jag produkter som Selco är en bra källa att använda som en berikningsmetod. I synnerhet om man odlar yngel då behovet är större än normalt och där utvecklingens hastighet och överlevnadsprocenten ökar markant (vilket jag även personligen har kunnat konstatera). Jag kör på båda sätten och ser det som bra komplement till varandra (levande phyto/zoo och berikning med selco). Mvh Peter

Intressant Stig, vet du vad deras motivering var? Menar dom att det inte går att få ökad kalcifiering över 8.0 eller berodde de på andra faktorer? Baserat på vad läst så tycker jag detta låter på gränsen till att vara lågt om fluktuationer skulle uppstå och under det medeltal som vattnen kring reven håller. Vet du om dom håller det konstant på 8.0 dag och natt? Har de ett högt KH? Sprung, Delbeek vol.3 skriver att: "The ideal pH range for calcification falls between pH 8.2 and 8.5. At a fixed alkalinity, it becomes harder for organisms to calcify as the pH is lowered from about 8.2 downward." Men det är ju inte direkt första gången man får motstridga uppgifter i den här hobbyn (skulle vara tråkigt annars). Mvh Peter

Jag tror att det är en skillnad på kalcifieringstakten mellan 8.0 och 8.3, dvs högre vid 8.3, men jag har som sagt inga siffror på detta och skillnaden per enhet är säkert mindre än i mitt exempel där jämförelsen låg mellan 7.2 och 8.0. Angående fluktuationer av pH på reven så verkar det finnas stora skillnader även där (speciellt på grunda rev): http://www.reefkeeping.com/issues/2006-12/cj/index.php "Also, the pH on most coral reefs (especially in shallow areas such as reef flats) is usually not constant over a 24-hour period. In fact, the pH on a reef flat may vary from less than 8.0 to more than 8.6 within 24 hours with no significant deleterious effects on the animals. Sometimes it is stressed that all water parameters in a reef aquarium must be kept very stable to have success. If this were true about pH (and many other parameters), then nature would be failing miserably at growing reef organisms. Reef animals can easily tolerate a daily pH fluctuation. The reason for the fluctuation in pH on reefs, just as in reef aquariums, is that during the day the rapid consumption of CO2 by photosynthesis reduces its concentration faster than it can diffuse into the water from the atmosphere, while at night community respiration with no consumption due to photosynthesis raises the amount of CO2 in the water faster than it can diffuse out to the atmosphere. " Ska bli kul att se dina resultat. Mvh Peter

Här är ett utdrag från en artikel med lite info om pH, skummarens roll och inomhusluften. Tyvärr bor vi som bekant i väldigt välisolerade hus i norden så jag tror att bättre luftcirkulation och vädring kan ha en ganska stor effekt på våra kar när det gäller pH (exakt hur stort är svårt att avgöra men effekten bör märkas efter ett par dagar). Att ta in luft till skummaren utanför huset tycker jag låter som en bra idé om man har problem med lågt pH men det kan också möjligen öka risken att man introducerar mer ämnen och porer etc som kanske kan ställa till med besvär varför ett filter på intaget kanske skulle vara en bra idé. Har du planer/möjlighet att testa det här Capote? http://www.aquariumfish.com/aquariumfish/detail.aspx?aid=9997&cid=3793&search= "Although a protein skimmer helps oxygenate the water and release excess carbon dioxide, bringing the water into equilibrium with the surrounding air, unless that air is at normal levels, the skimmer will add carbon dioxide to the water. In today's more energy-efficient homes, air exchange with the outside is not as great as it used to be, and these homes often have higher-than-normal levels of carbon dioxide. Respiration by people and pets, cigarette smoking and the unvented appliances burning natural gas (e.g. ovens and stoves) can also lead to higher indoor carbon dioxide levels. This level can easily be more than twice that of exterior air, and thus lower the pH. If your tank is located in a confined space or a small room, you may have a carbon dioxide problem. A simple test would be to add an airstone, and see if you get a rise or fall in the pH after a few hours. If the pH rises, you have excess carbon dioxide in the water and you need to increase aeration in the system. In some cases, simply opening the hood can help, but in others an aerator or larger protein skimmer is needed. If, however, the pH falls further when you add an air stone, the carbon dioxide problem lies in the room with the tank. Solutions include opening a window, adding a fan to increase circulation with the rest of the house, moving the tank to another room or placing an air pump in an enclosure outside the house to pump outside air directly into the tank via an air stone. Again, the use of kalkwasser will help to reduce carbon dioxide levels." Här är två intressanta artiklar om hur man kan komma till rätta med för lågt pH och för högt pH och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom: http://reefkeeping.com/issues/2004-09/rhf/index.php http://www.reefkeeping.com/issues/2005-03/rhf/index.php Jag skulle också vilja veta hur stor skillnad det är i kalcifieringstakten i förhållande till vilket pH man har. Jag har sett en undersökning med Porites där kalcifiering fördubblades mellan 7.2 och 8.0. Jag skulle vilja veta hur stor skillnaden är mellan 8.0 och 8.3 i ett kar som ligger på normala CA/MG/KH nivåer etc. Är det någon som har siffror på det här (har själv letat men inte hittat)? Sedan är det sant som Lasse skriver att korallerna själv producerar merparten av koldioxiden (dissolved organic carbon) som korallen behöver genom fotosyntesen. Tester med Stylophora har visat att korallens egna metabolism står för 70-75% av det här behovet och att resterande 25-30% tas upp av korallen genom vattnet. Ett lågt KH minskar korallens förmåga att producera koldioxid genom kalcifieringen och därmed tillväxten men jag vet inte om det innebär att en större procent då tas upp från vattnet i viss mån. Jag får väl helt enkelt börja vädra mer, om nu termometern tänker gå över fem grader här i mumindalen, så får vi se om det har någon inverkan på pH och slutligen kanske även på tillväxten. Tackar för en intressant diskussion. /Peter

Lasse: jo jag har allt backup planer, det gäller allt från vodka om jag skulle få för höga näringshalter, skummaren finns installerad och det är bara att sätta i kontakten om något skulle inträffa, fosfatremovers etc, etc. Jag kör också med aktivt kol 24/7 för att fungera som ett första skydd om något skulle inträffa eller dö i karet och för att vattnet ska bli klarare. Angående tillsatser och vattenbyten: Jag tillsätter lite aminosyror på flaska men vet inte hur mycket det tillför. Jag tycker mig märka en liten ökning i problemalger på rutorna när jag doserar det här och kommer nog inte fortsätta med det. Som Lasse skriver så är mina phytoplankton/zooplankton en mycket bättre källa när det gäller aminosyror som dessutom inte förorenar vattnet. Jag använder även Selco, vitlök och vitaminer i maten/berikningen. När det kommer till vattenbyten så kör jag precis som tidigare, 10% i månaden. Detta gör jag delvis för att se om det går att köra på det här sättet med "normala" reningsrutiner i mitt kar. Jag har inte sett någon uppbyggnad med näringsämnen/försämrad vattenkvalitet/lukt/försämrad sikt/massiv detritusuppbyggnad etc så jag tror att det är gångbart i mitt fall även på lång sikt utan att jag behöver byta mer vatten än tidigare (until proven wrong ). Haaga här i Finland kör utan skummare (TOTM kar http://haaga.aqua-web.org/ ) men de flesta jag stött på både här på guiden och i Finland säger att han bara lyckas med det eftersom han gör så täta och stora vattenbyten. Jag tror inte det är hela sanningen och det är lite varför jag inte valt att öka mängden vatten jag byter. Om en uppbyggnad skulle ske så tror jag det är sannolikt att jag kommer märka det successivt på en långsamt försämrad vattenkvalitet. jag har inte sett några tecken på det efter ett halvt år men jag håller koll. Angående mitt pH så tycker jag det är svårt att avgöra med salifert men jag tycker jag ligger ganska nära 8.0 hela dagen. Mitt mål är 8.3 men det känns svårt att komma dit med kalkwasser (kanske ska försöka ha fönstret öppet lite mer för att se om det hjälper något). Jag har beställt en elektronisk variant så då behöver jag inte gissa färger längre i varje fall (fast de elektroniska är väl säkert skit Lasse? ). Temperaturen ligger på runt 27-28 grader men hobby termometrar ger jag inte mycket för då mina fyra diffar exakt 2 grader mellan varandra... En clowns spekulationer: Rent sponant så tycker jag allting är mer stabilt nu och jag vet inte om det kan bero på att skummaren inte fungerade på en konstant nivå. Jag pratar inte om att skumningen varierade parallellt med hur näringsnivåerna låg utan att den ibland inte producerade vid full kapacitet tack vare dålig rengöring från min sida eller då den under flera dagar fylldes med vatten då jag använt för mycket epoxy lim/nytt saltvatten (vilket vid flera tillfällen innebar att skummarvätskan skjöldes ut i karet). Det känns lite som att problemalgerna snabbare kunde få fotfäste när näringsnivåerna svängde snabbt och lättare skapade en obalans. Jag vet inte om detta låter sannolikt eller klokt över huvudtaget men det är lite känslan jag får och att det idag är jämnare (märker fortfarande skillnader när jag tillsatt mycket mat under en period vilket jag gör för att stimulera lek). Säkert bara inbillning ! Mvh Peter

Det är lite av målet så det skulle vara kul om du hittar länken Henrik. Tanken med mina sex räkor är bl.a. att de ska producera en del av födan till mina sex Banggaier som är de enda fiskar som inte tar torrfoder. Räkorna släpper sin avkomma när ljuset är släckt och Banggaierna är som mest aktiva. De släpper ungefär var 12 e dag så det motsvarar en levande matdos varannan dag. Jag hoppas senare kunna automatisera tillsättningen med levande föda men det har jag inte plats för idag. Jag tillsätter två arter med levande phyto, nannochlroposis och isochrysis som är en bra kombination eftersom de skiljer sig åt när det kommer till näring och storlek. Jag tillsätter även rotifers och artemia samtidigt som jag har ett "refugium" där jag låter borstmaskar och zooplankton växa obehindrat. Dessa tillsätter jag till huvudkaret lite då och då så att populationen inte blir utarmad. Mvh Peter

Det ökar avdunstningen en hel del och gör att jag måste göra rent mina lysrör lite oftare från salt som slungas från vattnet men samtidigt så ökar det syrehalten och ökar mängden kalkwasser i karet vilket i mitt fall bara är positivt. Den främsta anledningen varför jag riktar den mot ytan är dock att slippa uppkomsten av en ythinna som stoppar mycket av ljuset då jag inte har någon överrinningsbox el dyl. Jag brukar justera den vid behov. Mvh Peter Ps. Jonas, du är långt ifrån någon nybörjare idag! ds.

Jag har inte märkt några tecken på att syrebrist skulle uppstått tack vare det att jag kopplat bort skummaren men som jag skrev så har jag beställt en redoxmätare och kommer testa värdena med och utan skummaren. Eftersom jag inte har någon sump eller ozon så var detta något jag observerade noga den första tiden och då speciellt på natten även om jag inte trodde det skulle vara några problem (körde succesivt mindre och mindre med skummaren). Samtidigt har jag god cirkulation; 2xStream 6060, varav en är riktad lite mot ytan, samt en wavebox. Jag klantade mig en helg när vi skulle bort och glömde sätta på pumparna efter jag donat i karet men några tecken på syrebrist uppstod inte när jag bara hade waveboxen på. Med ett refugium med omvänd lystid och makro kan man minska risken för låga redox värden. Återkommer med siffror senare. Angående detritus så brukar jag röra runt lite på ett ställe i sanden för att på ett billigt sätt mata korallerna. Då är det återigen en fördel med god polypexpansion och jag tror man kan påverka expansionen i viss mån genom att göra korallerna vana vid att fånga mat på det här sättet (även dagtid). Mvh Peter

Hej Ove Javisst, detritus är en näringskälla som många koraller kan ta näring ifrån. Jag har själv haft två Strigata och de röjer runt ganska ordentligt så du får se det som att de matar dina koraller när du blir förbannad på dem . Mvh Peter

Jag håller med dig Capote och du har ett kar som jag och många andra har som en mycket fin förebild här på guiden. Vi delar också mycket av samma uppfattningar när det kommer till hobbyn som du själv säger. Jag försöker inte påstå att det här är den enda rätta metoden men samtidigt så vill jag framföra vad jag märker fungerar bäst under mina förutsättningar och i mitt fall så har avsaknaden av skummaren haft stor betydelse, det råder ingen tvekan om saken. Vad är mer holistiskt än att försöka återskapa den naturliga miljön på reven om det är möjligt med hjälp av tekniken eller en begränsning därav ? Samtidigt så försöker jag inte på något sätt försöka påstå att det passar alla eller att det är ett överlägset sätt att driva ett kar på, det finns som bekant många vägar som leder till Rom. Du följer "modellen" som jag beskriver nästan fullt ut och även du ser fördelar med att inte överskumma utan istället ligga i underkant här. Jag skulle personligen gärna vilja se dig gå ett steg längre och introducera levande phyto och testa att köra helt utan skummare ett tag och se hur det går. Jag tror säkert att din burk skulle klara sig bra utan och du skulle förstärka de effekter som du eftersträvar med den levande maten. Angående UV-C och de som inte har levande föda i sina kar så vill jag hävda att alla som har LS/DSB har levande föda i sina kar och att det även här kan ha en negativ effekt utifrån ett födoperspektiv (självklart större i vårt fall och det var det jag ville föra fram). Jag är också osäker på hur andra partiklar/aminosyror/proteiner/bakterier/andra naturligt förekommande alger etc påverkas och hur detta påverkar balansen i karet. Positivt tror jag inte det är i varje fall och någon garanti för att bekämpa exempelvis prick är det långt ifrån varför jag inte tycker man ska använda det konstant=överanvända oavsett om man tillsätter extra levande föda eller ej. Detta är bara min syn/oro som sagt under mina förutsättningar. Angående min Xenia så har jag märkt att den växer så det knakar de första månaderna under mina två uppstarter men sedan avtar tillväxten och konkkureras ofta ut av andra koraller i längden. Mvh Peter

Då är jag övertygad ! Mvh Peter

Det finns väl påsar som även släpper igenom syre men inte vatten. Så skickas levande phyto t.ex. från Tyskland. Vet inte om det skulle kunna vara en fördel när det gäller transport av koraller utan vatten (eller med vatten för den delen). Bara en tanke. Edit: här är lite info om transport av koraller utan att de är helt under vatten: http://www.advancedaquarist.com/2005/10/aafeature1 Jag tror det var Borneman som tog upp det här med transport av koraller utan vatten och det visade sig att det gick väldigt bra och att koraller oftare dog tack vare att vattnet blev förörenat än att de skulle skadats av det här transportsättet. Det här var dock längre tranporter och jag tror inte många handlare var intresserade av det här eftersom det låter radikalt. Det finns ju arter som dagligen ligger i luften under stekande ekvatorsol flera timmar men det är säkert så att vissa koraller är bättre anpassade för det här än andra. /Peter

Jag tycker den här diskussionen är mycket intressant och jag är själv ganska övertygad om att fler kommer upptäcka fördelarna med levande föda och att köra utan skummare om det är möjligt att uppnå en balans utan den här tekniken och en del andra reningsmetoder. Jag tycker uppfattningen om att koraller lever i definitionsmässigt näringsfattiga miljöer på reven är något missvisande och lätt ger akvaristen bilden av att det är bra att minimera näringsnivåerna så långt som möjligt för att återskapa den naturliga miljön. Ord som överskumning och att svälta korallerna till fina färger verkar vara populära uttryck (jag tycker t.ex. att användingen av vodkametoden i ett kar med redan låga näringsvärden är lite som ryskt roulette och tyvärr har vi sett resultatet på forumet vid ett flertal tillfällen efter "vodkametodtråden"). Det är snarare så att mycket stora mängder levande föda passerar en korall under ett dygn på reven så det är knappast en näringsfattig miljö (jo jag vet att man bör hålla nere de lösta näringsvärdena och detta är även möjligt utan skummare). Mosar du denna biomassa så är det en ansenlig näringsmängd vi pratar om och som finns tillgänglig för korallerna och som används för tillväxt och andra biologiska funktioner (koraller har inte polyper för skoj skull ). Korallerna tillgodogör sig även betydligt mycket mer näring genom levande föda än många tror eller tillgodoser korallerna med. Även om det är omöjligt att uppnå de naturliga nivåer och den variation som finns på reven så finns det idag levande föda i form av olika phytoplankton och zooplankton som har stor positiv inverkan på korallerna. Jag ser också en möjlig risk med (över)användning med UV-C och hur det påverkar vattenbalansen. Det verkar heller inte vara speciellt effektivt mot bl.a. pricksjuka i min mening (ofta för svaga UV-C inom hobbyn som inte förstör genkoden tiiräckligt effektivt). Andra effekter som man kanske inte tänker på när man stänger av skummaren och som jag märkt under det här halvåret är: -Minst lika färgglada sps som när jag körde med skummare/vodkametoden. -En stor ökning på polypexpansionen vilket tyder på att korallen nu ser det som lönsamt att spendera energi på att fånga födan på det här sättet (jag påstår självklart inte att ordentlig expansion inte är möjligt med skummare utan jag beskriver här bara de förändringar som jag själv märkt och min wavebox har också bidragit till bättre polypexpansion). -Klart bättre tillväxt på korallerna trots att belysningen är äldre. -Troligen friskare koraller som är tåligare och mer motsståndskraftiga mot sjukdomar/förändringar i miljön. -Levande avkomma från mina sex räkor, fiskar, borstmaskar finns kvar i vattenkolumnen till de blivit uppätna. Detta medför att jag inte behöver mata lika mycket med död mat som påverkar vattenkvaliteten negativt. -Mina levande phytoarter överlever längre/tills de blivit mat och renar under tiden vattnet från näringsämnen (en av anledningarna varför jag föreslår levande phyto/zoo istället för död). -Den levande födan blir kvar längre och tas upp av organismer i min LS/DSB. Detta innebär att dessa element blir effektivare på att rena vattnet ytterligare och ökar faunan i dessa vilket gynnar fiskarter som t.ex. mandariner och många koraller. -Inga uppmätbara näringsvärden och mindre problemalger/inga cyano idag mot då jag använde skummare (kan vara tillfälligheter förstås). Jag byter lika mycket vatten nu som då, knappt 10%/månad. -Jag har inte märkt att mitt kar skulle lida av försämrad syresättning efter det att skummaren kopplades bort. Jag har beställt en redoxmätare för att se hur syrenivån ser ut på nätterna men detta verkar som sagt inte vara ett problem (jag har kraftig cirkulation men ingen sump). -Lägre kostnad, lägre ljudnivå, lägre temperatur i karet, mer utrymme till annat, mindre risk för att något ska hända med skummaren, slippa frugans blick när man balanserar en full skummarkopp genom lägenheten . Med dessa resultat i beaktning så ser jag ingen anledning i dagsläget varför jag skulle sätta på skummaren igen. Jag är övertygad om att mitt kar inte är unikt eller att man behöver vara någon slags expert för att köra på det här sättet. Samtidigt kanske det inte är något man ska testa som nybörjare med ett kar som inte är ordentligt inkört och stabilt (minskad nytta också). Som med allt annat inom hobbyn ska man ta det lugnt när man gör förändringar varför jag skulle rekommendera de som tycker att det här "tillvägagångssättet" låter intressant att successivt minska användandet av skummaren och notera effekterna på vattenvärdena ett tag. Ett mellanting är så klart att mata mycket levande samtidigt som man skummar även om det i mitt fall skulle vara lite att elda för kråkorna och där en del av de positiva effekter jag beskriver ovan går förlorade. Klarar inte systemet av att rena sig självt tillräckligt effektivt tycker jag dock det är ett jättebra alternativ. Mvh Peter

Jag har också hört det där med tidningspapper men jag har varit lite tveksam till trycksvärta och koraller (säkert ogrundat). Hur gick det?

Jag har ingen ytavrinning och det brukar räcka med att jag riktar ena pumpen mot ytan som Henrik skriver. Om du nyss startat karet kan det dröja ett tag innan mängden minskar av sig själv (i varje fall i mitt fall). Det har en rätt stor betydelse för ljusets förmåga att tränga igenom vattnet (ytan) så det är bra att du försöker få bort den. Mvh Peter

Oj 95% på T5 efter 2 år, det var inte dåligt om det verkligen kan stämma. Jag har iofs inte sett något behov av att byta efter snart två år nu men eftersom det är svårt för ögat att avgöra så trodde jag spontant att skillnaden skulle vara större (kanske det är). Ska bli ännu roligare när LED kommer om några år.

Det finns en uppfattning inom hobbyn att lampor till MH (och T5) bör bytas efter ungefär ett år även om det sällan finns noggranna undersökningar för att stödja detta. Ibland har jag sett rekommendationer på att byten bör ske redan efter ett halvt år. Jag hittade den här länken om ett test på sex lampor av en MH lampa av märket Phoenix 14,000K DE MH Bulb som pågick i ett år. http://reefkeeping.com/issues/2007-04/ac/index.php Resultaten från den här undersökningen och den här lampan visar en relativ snabb nedgång på lamporna under ett halvt år och motsvarade i snitt 81,5% av sin ursprungliga intensitet. Intensiteten efter ett helt år låg på 75,7% dvs 93% av intesiteten av resultatet efter ett halvt år. Kurvan verkar i det här fallet jämna ut sig och endast sjunka marginellt efter 6 månader. Tyvärr fortsätter inte undersökningen efter ett år men jag tror man kan spekulera att kurvan kommer att fortsätta med en marginell nedgång ett bra tag till efter det att ett "bäst före datumet" vid ett år har passerat (bara spekulation från min sida). Ska man översätta de här siffrorna i praktiken så kanske man kan behålla lamporna i minst ett år om man känner att man har tillräckligt med ljus efter ett halvt år. Känner man att det inte räcker efter ett halvt år så bör man nog uppradera lampan ännu oftare eller skaffa en starkare ljuskälla (det senare är nog lönsamt i längden). Som sagt så är det bara en MH lampa vi pratar om här så man ska nog inte dra för stora växlar av den här undersökningen och jag tror det förekommer stora skillnader mellan olika märken men negångsmönstret kanske är liknande oavsett lampa (igen spekulation). MH i motsats till T5 ändrar ju som bekant även färgen snabbare så detta kan ju också vara en anledning till varför man vill byta oftare. Har någon sett/gjort fler liknande tester med MH eller T5? Personligen så kör jag själv glatt vidare på mina T5 rör som nu snart är två år gamla med god tillväxt och bra färgbehållning på ljuset. Är det någon som kört med MH i 18 månader eller längre? Hur gör ni själva för att bedöma om ett ljusbyte behövs? Mvh Peter

Vet inte men ett förslag kanske är att under varje ID del (t.ex. fiskar) så skulle man kunna ha en sticky med länkar/bilder etc där personen i fråga lättare kan hitta information om djuret/växten man eftersöker. Dessa trådar skulle kunna heta "ID hjälp fiskar/koraller" osv. Hittar man det inte där kan man ju ställa sin fråga/lägga upp sina egna bilder. Många är nog intresserade av att kunna hitta ID på ohyra som kan ställa till med problem i karen. Här tycker jag din idé om Ohyror/Oönskade saker i akvariet kan vara en bra rubrik och kanske utgå med info från min länk ovan (en sammanställning skulle vara bra så länkarna och infon är samlade och syns direkt). Mvh Peter

Ville bara säga att jag skaffade två st pepparmintsräkor till mitt ena nano vars LS var täckt med minst hundra glasrosor. På knappt två dagar var alla borta! Trodde ärligt talat inte de var så effektiva så det var en glad överraskning. Nu har båda räkorna rom också så jag att testa att odla den här arten som ska vara betydligt lättare än putsarräkor. Jag håller på och tillverkar en Kreisel som jag hoppas ska öka chanserna att lyckas med detta. Jag återkommer med bilder lite senare.

Min cyano försvann när jag tog bort skummaren. Jag har sett det vid två tillfällen och Lasse hade en teori om att detta inte är omöjligt när det gäller cyano (balansen/proportioner mellan olika näringsämnen). Om du inte har några mätbara näringsvärden kan du pröva att stänga av skummaren ett tag om inget annat funkar även om det låter knäppt. Annars skulle jag prövat ökad cirkulation och möjligen antired. Mvh Peter

Kul att du börjar uppdatera igen Stig och att ditt finger är bättre, du har ett oerhört vackert kar! Har du mer än fyra Banggaier i karet? Har det varit några problem? Jag har själv sex st i mitt 375 utan problem. Jag vet att en del haft dåliga erfarenheter av stim med Banggaier och hävdar att man bara bör ha ett par (vilket säkert stämmer i många fall). Jag har också fått problem med hydra även om jag inte märker att de bränner mina koraller. Är det någon som vet om det finns det något djur som äter dessa? Mvh Peter

Jättefint Joda! Hur länge har ni hållit på? Det är nog bra att ni inser att ni ska lugna ner er lite med inköpen av fisk ett tag . Ni har en del arter som kan vara lite svåra men det går säkert bra. Får man fråga vad ett par Strigata kostar i hemlandet? Här i Finland såg jag ett par för 1100 kr och jag tyckte det lät lite väl mycket. Jag har själv prövat arten men de har inte fått i sig tillräckligt med mat och båda dog tyvärr. Försök att stödmata dem om du kan för de kommer inte hitta tillräckligt med föda i din nya sand. Ska bli kul att följa det här projektet. Mvh Peter

Det kan (tyvärr) mycket väl hända tror jag. Det är främst tack vare hobbyn som arten hotas men människan har även introducerat arten i Sulawesi strait och här förökar den sig bra. Tidigare fanns de bara kring ön Banngai så jag tror att introduktioner på olika platser kan vara en lösning. Den borde finnas på CITES för länge sedan tycker jag och nu är det väl tal på att den ska bli det. Köp bara odlade ex av den här arten, de är inte bara hotade utan dör nästan uteslutande kort efter introduktionen (eller redan under transport), troligen tack vare en artspecifik sjukdom som arten tidigare inte var drabbad av.

Välkommen till forumet, det finns en del odlare här. Själv odlar jag Banngaikardinaler som räknas bland de lättaste arterna och som samtidigt är hotade i naturen. Det är även en mycket vacker fisk tycker jag (se min användarbild). Här är en annan länk som kan hjälpa dig med odlingen av de födodjur som krävs för att odla marina arter: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13015&highlight=bibel Mvh Peter