Christian J

Observera att kolkälla och aktivt kol brukar innebära helt olika saker. Kolkälla är t ex etanol eller ättika som doseras i små mängder för att öka mängden bakterier (som i sin tur tar upp N och P). Aktivt kol brukar användas för att ta upp gulämnen och toxiner ur vattnet.

Man behöver egentligen bara byta vatten om man tillför mer näring än vad systemet hinner ta upp. Med enbart 1-2 clownfiskar och en Paracanthurus hepatus behöver du nog inte byta vatten alls. Däremot lär den senare arten behöva ett stort kar. Kranvatten kan gå utmärkt, det beror helt på var man bor. Är det inte så bra kan man montera ett osmosfilter på vattenkranen.

Jag har använt olika sorter Ocean Nutrition med bra resultat i flera år, både fryst och pellets. Jag brukade använda nori från livsmedelsaffär eftersom jag (felaktigt) trodde att akvariebutikernas var hutlöst dyr, men har nu gått över till nori från akvariebutik samt Red Marine Algae Seaweed från Ocean Nutrition. Någon som om den senare rödalgen är bättre än nori på något vis? Jag har även börjat testa Nyos flytande foder (Chromys och Goldpods), men en del av fiskarna verkar mycket mer kräsna med detta och spottar ofta ut bitar (även små bitar som fisken borde kunnat svälja). Det senare har jag inte sett med andra foder, kan det vara något fel på detta foder? Det är inte för gammalt enligt Bäst Före-datumet. Generellt tror jag fryst foder är bättre än pellets, men jag använder ändå pellets till t ex sandvändare, som inte brukar lyckas få tag i mat annars. Jag låter pelletsen sjunka ner till botten genom ett långt plaströr, sedan täcker jag högen med sand innan övriga fiskar hinner se. Detta kräver lite list och tålamod eftersom fiskarna vet att det kommer mat genom plaströret, men lyckligtvis är deras närminne dåligt, så det räcker att flytta plaströret lite så har de glömt var jag grävde ner fodret. Man kan även spruta ner tinat frysfoder (t ex Cyclops eller Artemia) i sanden med en lång foderpipett, så får sandvändaren leta upp det själv.

Har inte provat själv, men om stenen är ojämn kanske man kan få en slätare limyta om man först lägger på ett lager revepoxy?

Då är det nog inget problem med Aiptasia. Möjligen kan detritus samlas under stenen om vattenrörelsen är svag, men det går förstås att suga upp då och då.

Aiptasia som följt med ny sten kanske trivs. Det kanske även kan bli svårare att ta bort eventuella fulalger från ojämna stenar (jämfört med en slät glasruta)

En annan teori kan vara att silikatet kommer stötvis i kranvattnet. Då kanske det visar noll just när du mäter kranvattnet, men fylls på vid andra tillfällen?

Vilken salthalt har din referensvätska? Om den ligger nära akvarievattnets salthalt är det inga problem, men om det är destillerat vatten och refraktometern dessutom är byggd för salt vatten (ej havsvatten) så kan den visa upp till 3 promille för mycket: "where a proper seawater refractometer measures 29 ppt (1.022 s.g.), the average saltwater refractometer is telling you your salt level is at 32 ppt (1.024 s.g.)." https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/

Varför just fem? Varför just två?

Här en mindre variant: https://www.shop-meeresaquaristik.de/PVC-fittings-tubes/PVC/25-mm/Aqua-Connect-Flow-nozzle-SPLIT-IT-DUO-for-25mm-pressure-tube::14117.html Den här är också ganska liten: https://www.shop-meeresaquaristik.de/PVC-fittings-tubes/PVC/25-mm/PVC-tube-nozzle-25-mm::7311.html man kanske kan tillverka en liknande själv genom att värma en bit PVC-rör och platta till.

Har även sett burkar fulla med snäckskal i blomsterbutiker.

Menar du inuti visningskaret (med avdelare för sumpdelen)? I så fall får du automatisk ytavrinning; så det är nog den bästa, enklaste och säkraste lösningen. Alternativt kan man ha en separat behållare vid sidan om, men då blir det svårare att ordna ytavrinning. Om man använder hävert från visningskaret och returpump från sumpen så blir flödet dessutom ganska lågt pga den lilla höjdskillnaden. Man kan få högre flöde genom att istället pumpa vatten från visningskaret till sumpen, och låta det rinna tillbaka till visningskaret med gravitationen, se bara upp så inte returrören blir blockerade av t ex snäckor. Jag hade också en sump i en plastback snett ovanför akvariet i 5 år (i en garderob på andra sidan väggen). Vatten pumpades upp från ett Tunze-filter med inbyggt (ineffektivt) ytavsug, och rann tillbaka till vsiningskaret av gravitationen. Fungerade utmärkt trots att jag försökte täta med silikonlim mellan PVC-returröret och plastlådan (det skulle jag aldrig vågat idag). Möjligen blev det lite för fuktigt i garderoben pga undermålig ventilation.

Mitt rimless kar byggdes av Majornas Glas, det är 120x55x45 (LxBxH) med 10mm rutor. Det är normalt tror jag, i mitt fall förutspådde glasmästaren att det skulle bukta 3mm på mitten (alltså 1,5mm/ruta), vilket stämde när jag fyllt till 5cm från toppen. Numera har jag sänkt till 7cm från toppen för säkerhets skull, och då buktar det bara 2mm (alltså 1mm/per ruta). Glas är ju lite flexibelt, och även t ex ramakvarier lär bukta en del på bottenglaset (sötvattenskar har ju dessutom ofta en massa sand och sten som tynger ner ännu mer). Vikten tillkommer dock, särskilt på lite större kar. I trådstartarens fall kanske detta inte inte har så stor betydelse, å andra sidan gissar jag att 10mm skulle räcka mer än väl. Möjligen kan det bero på hur utsatt karet är för stötar - finns det barn som kan tänkas banka på karet, eller vuxna som kan råka svänga t ex en tung stekpanna rakt in i glaset?

Hornbach har en del profiler av plast och aluminium, men det kräver nog lite arbete.

Jag sänkte ljusstyrkan så mycket jag vågade i december. Temperaturen i karet var redan ganska låg (22 grader). Om elpriset sjunker eller fortsätter vara lika högt är det väl ingen mening att binda till det nuvarande höga priset? Personligen tror jag att priset kommer att sjunka igen, men jag utesluter inte nya tillfälliga energikriser i framtiden. Kanske det kan vara värt att binda när det befinner sig i en tillfällig botten (hur man nu kan veta när det inträffar)? Om priset däremot stiger ännu mer och stannar där permanent skulle det kanske vara bra att binda innan, eller fundera på att lägga ner karet. Men jag gissar att en sådan permanent energikris skulle leda till stora problem i hela samhället (typ 90-talet eller värre), så kanske hobbyn skulle bli för dyr även bortsett från elpriset (om man t ex måste sälja huset eller lägga alla pengar på mat istället för koraller).

Man kan kanske även öka säkerheten en aning genom att inte fylla karet ända upp till kanten. Jag har för mig att rutorna bågnar extra mycket just de sista centimetrarna på mitt kar.

Omvänt bottenfilter (vattnet går upp genom sanden) sägs funka, även om det nog inte är så vanligt: https://wamas.org/forums/topic/96763-someone-asked-me-the-benefits-of-a-reverse-undergravel-filter/ Annars kan man försöka placera sanden runtom stenen, med knappt något sand allra närmast. Själva stenarna bör stå direkt på botten (kanske med någon plastkiva mellan) så att inte grävande djur kan underminera.

20/26mm silikonslang skall det förstås vara (20mm är innerdiametern).

Ytterligare ett par länkar (observera undermenyerna, lätt att missa sidor): https://www.shop-meeresaquaristik.de/PVC-fittings-tubes:::175.html https://www.shop-meeresaquaristik.de/Hoses-and-Accessories/Silicon-Hose:::954_957.html Borde inte överrinningen på karet ovanför rinna ner i "visningsdelen" på andra änden av karet under (t ex genom att ställa det mellersta karet med ytavrinningen på vänstra sidan)? Om överrinningen i karet ovanför istället skulle rinna direkt ner i överrinningen i karet under, så skulle du väl få sämre cirkulation och behöva förgreningar från returpumpen till varje kar? Jag använder 22/26mm silikonslang med slangklämmor från returpumpen till visningskaret (diametern är baserad på returpumpen). Men sista biten över kanten på visningskaret har jag limmade 20mm PVC-rör för att inte riskera att slangen skulle böjas och strypa flödet.

Å andra sidan borde det tillföras mer kisel över tid när man ersätter avdunstat vatten med kranvatten, såvida det inte förbrukas lika fort. Alternativt kan det vara den snabba förändringen vid vattenbytet som kan ha orsakat någon obalans. Kanske stor mängd kisel på en gång (även om 12% vattenbyte inte är så mycket mer än 8%) eller någon helt annat?

Det är inte en bit snäckskal som har fastnat?

Enligt hemsidan kan båda produkterna ersätta varandra, KH Plus utvecklades för att användas vid plötsliga förändringar av alkalinitet. Kanske är tanken bara att färdig (dyrare?) flytande lösning går snabbare att börja dosera än att först lösa upp flingor i sötvatten. Jag ser ingen innehållsförteckning på hemsidan, kanske KH Plus bara är KH Buffer upplöst i vatten? En "buffer" är väl tänkt att buffra pH-värdet (förhindra sjunkande pH), vilket man åstadkommer med normal alkalinitet. God Jul!

Åtminstone mjukkoraller verkar innehålla terpener, men kanske inte exakt samma som julgranar.

Enligt beskrivningen har han inga cirkulationspumpar, så jag antar att vattenrörelsen kommer från sumpens returpump, och att denna mynnar på ena kortsidan. Två ytavrinningar verkar det finnas. Varför vill du inte laminärt flöde? Det låter idealiskt för ett långsmalt kar. Resonansvåg kanske också kan funka, om inte vågorna blir för höga vid ändarna.

Kanske du kan identifiera den på https://shop.dejongmarinelife.nl/ ? Här är annars en något äldre artikel: https://web.archive.org/web/20170819104150/http://www.advancedaquarist.com/2011/6/inverts