Christian J

Det låter mer som om räkan och eremiten har ömsat skal, något som sker med jämna mellanrum. Eremiter kan även byta snäckskal om de hittar ett nytt som passar bättre. Kolla däremot upp levande snäckor, de kan vara känsliga för ändringar av salthalt och eftersom de rör sig långsamt syns det inte lika fort om de dött.

Ingen aning, men testa en av kalkylatorerna här: https://www.hamzasreef.com/Contents/Calculators/ I nödfall kan du troligen använda kranvatten för att sänka, om det inte är fullt med koppar eller något annat lika skadligt. En idé för att långsamt höja salthalten i framtiden är att ersätta avdunstat vatten med saltvatten.

Sista två bilderna ser ut som Limpet-snäckor. Den här sidorna beskriver många organismer som brukar följa med levande sten: http://www.masa.asn.au/masawiki/index.php/Hitchhikers_Guide_to_the_Reef_Tank https://lionfishlair.com/saltwater-hitchhikers-id-guide/

Jag har bara en socka, så jag gör ren den med en tandborste i diskhon.

En idé kan vara att hugga bort de delar av stenen där glasrosorna sitter väldigt nära andra koraller. Risken är förstås att hela stenen spricker, men i så fall kanske den går att limma ihop igen vid behov.

Min erfarenhet är att räkorna främst tar små exemplar. Större glasrosor kan man bekämpa på lite andra sätt. Eftersom de växer så nära korallen kanske det säkraste är att mura in dem i revepoxy. Man kan även injicera/spruta en gröt av kalciumhydroxid eller annat bekämpningsmedel på dem (inte för mycket åt gången så att vattenvärdena påverkas).

Jag skulle använda droppmetoden för snäckor och kräftdjur. Låt det droppa ner i en bägare med djuren, ställ dessutom bägaren inuti en hink som skydd mot översvämning. Var även försiktig så inte häverslangen lossnar och börja droppa ut saltvatten på golvet, glöm inte av alltihopa... Fiskar som fraktats länge bör man acklimatisera snabbare efter att påsen öppnats, just som Casio skrev, såvida man inte tillsatt något ammoniumbindande preparat. Så låt den slutna fiskpåsen flyta i akvariet en halvtimme, så att temperaturen anpassas. När påsen därefter öppnas, testa direkt salthalten. Är salthalten i akvariet samma eller lägre än påsen kan man acklimatisera fiskar väldigt fort (kanske ett par minuter?). Är den däremot högre bör man kanske vara lite försiktigare (kanske 15 minuter?). Kasta vattnet från alla påsarna. Är akvariets salthalt väldigt mycket högre än påsens kan man fylla en hink med akvarievatten och sänka dess salthalt tills den är precis under påsens. När fisken (efter en snabb acklimatisering) befinner sig i det ammoniumfria hinkvattnet kan man i lugn och ro höja salthalten igen till akvariets nivå. Men detta kanske är onödigt med clownfiskar.

Ett sätt att hindra bottensatsen från att sugas upp är att ställa doserpumpen i t ex en glasburk på botten av ATO-behållaren.

Jag tillsatte kalkvatten i flera år genom en Tunze Calcium Dispenser, vilken är tänkt att både öka effekten och skydda ATO-doserpumpen (då endast rent vatten går från ATO-pumpen till Calcium Dispensern). Tyvärr fungerade inte detta särskilt bra i längden: - effekten på alkaliniteten var dålig, trots att jag inte ens hade stenkoraller; - bottensanden cementerades ihop till kakor; - det var lätt att spilla kalciumhydroxidpulver vid doseringen; - backventilen som var tänkt att skydda ATO-pumpen började läcka trots rengöring/utbyte, så att kalkvatten rann bakåt ut i ATO-behållaren, fälldes ut på botten för att senare sugas upp av ATO-pumpen (vilket ju omintetgjorde hela poängen med Calcium Dispensern). Senaste året har jag istället tillsatt Tropic Marin Carbokalcium, ca 2-3 dl lösning/vecka direkt i ATO-behållaren. Detta är betydligt enklare än kalkvatten, mycket effektivare för alkaliniteten och inte alltför dyrt heller. Jag ser hittills enbart fördelar jämfört med både kalkvatten och olika flerpartslösningar (typ Balling) som ju kräver flera doserpumpar.

Jag har också bara haft en liten (3-4cm) som troligen följde med levande sten, jag vet inte vad den levde av. Sjöfartsmuseet i Göteborg hade en större i ett ganska litet kar, men jag vet inte om det var kopplat till en större sump. Ganska tjockt sandlager, som djuret grävde ut. Taggar @David från Sjöfartsmuseet så kanske han kan ge tips. Det kan bli en del plaskljud från sumpen och en del buller från sumpskummaren (mycket beroende på konstruktionen). Jag tror det generellt blir tystare om du struntar i sump och istället använder en skummare i visningsdelen. Å andra sidan kan man ha algreaktor eller chaeto-odling i sumpen. Juridiken diskuterades precis häromdagen:

Gissar på svamp eller möjligen en brunalg. Säkert inget farligt, men svamp kanske inte överlever länge om det är en nyimporterad sten. Brunalger kan växa kraftigt några månader i nya kar, sedan försvinner de.

Ofta blir man bara stressad av att mäta en massa olika värden i början, och försöker därefter justera vattenvärdena i onödan vilket lätt gör mer skada än nytta. Det viktigaste i början är egentligen bara termometer och salhaltsmätar. Efter några veckor kan du börja mäta alkalinitet, efter ett par månader kanske nitrat, efter flera månader kanske fosfat. Salifert är ett ganska bra märke, men det finns kanske bättre för fosfat. Vill du få väldigt noggranna vatenvärden för olika spårämnen och liknande kan du skicka iväg ett ICP-test (tyska Triton Lab mfl erbjuder detta), men det är inte särskilt bråttom såvida du inte misstänker något fel med karet.

Belysningen är nog alldeles för svag för fotosyntetiska koraller, men för fisk och andra djur går det säkert bra. Någon form av uppvärmning kan också behövas, beroende på rumstemperatur.

Jag provade först Kemetyl batterivatten när jag blandade Carbo-Calcium, men det luktade så starkt av plastkemikalier från Kemetyl-flaskan att jag gick över till kranvatten istället. Göteborgs kranvatten verkar fungera utmärkt att lösa Carbo-Calcium i, iaf syns inga fällningar.

Hur tillsätter du KH? Vattenbyten kanske inte räcker, som Kaptenen skriver ovan. Ja det verkar vara rätt sort: https://www.theaquariumsolution.com/refractometer-instructions

Och höj salthalten, om din refraktometers 1,024 är fel (jmf engelskt citat ovan) kanske den verkliga salthalten bara är 29 promille.

Skall tilläggas att algätande fiskar kan dra ut algtrådar och äta upp. Algreaktor är nog bättre.

Du skulle kunna prova med ett durkslag eller en stor flytande yngelkasse, men det blir nog inte så snyggt.

Var då? Jag ser bara gruskorn och en algtuss. Om du menar Cryptocaryon-cystor så vet jag inte om de går att se med blotta ögat.

Jag köpte min kalibreringsvätska från en tysk butik, men det bör väl finnas i Sverige med. Det går att kalibrera med rent vatten, så länge man kommer ihåg att många refraktometerar då visar 3 promille för lite när man mäter havsvatten. Kolla om din refraktometer är avsedd för saltvatten (salinity) eller havsvatten (sea water). Min är av märke Sybon och mäter "salinity". 1,024 (32 promille) är iofs lite lågt även om det är korrekt, höj i så fall gärna till 1,027 (35 promille). Kolla eventuellt magnesium också, är det lågt kan det sänka alkaliniteten har jag för mig.

Om man kalibrerar med rent vatten kan många refraktometrar visa för lågt värde: https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/ --sidan funkar inte i Firefox, men det står "where a proper seawater refractometer measures 29 ppt (1.022 s.g.), the average saltwater refractometer is telling you your salt level is at 32 ppt (1.024 s.g.)". Använd kalibreringsvätska för 35ppt istället.

Vilken sorts djur har du tänkt hålla? Det är bara koraller som behöver starkt ljus, men vissa mjukkoraller, koloni- och skivanemoner är inte så krävande.

Då funkar säkert en 9004 bra. DC-versionen av 9004 är dyrare, men jag vet inte om den egentligen har några fördelar, tvärtom lär DC-motorn har kortare livslängd.

Tunze 9004 kanske? Tyvärr blir koppen full ganska fort, och då avtar effekten. 9012 är nog bättre, men kanske overkill till 160 liter.

Har faktiskt inte rest någonstans sedan jag skaffade mitt nuvarande kar. Risken med att be andra vakta karet kan vara att de matar för mycket, men det beror förstås på personen. Att använda en extra stor ATO-behållare skulle kunna leda till översvämning ifall det uppstår något fel med ytavrinningen, så vid längre resor kanske det är säkrare att be en pålitlig akvarievakt fylla på vatten istället? Jag råkade ut för att hela ATO-behållaren tömdes en gång just när jag var bortrest (pga dålig hembyggd ytavrinning), men som tur var rymdes hela volymen i karet så det blev ingen översvämning och djuren klarade sig.