Christian J

Även vilka önskemål på anemonerna har på t ex ljus, kemi och vattenrörelse kan vara intressant. Skiljer det sig något från koraller? Hur bör man inreda ett specialkar?

En avskuren plasthink tror jag blir bäst!

Jag letar efter någon sorts folie eller tunn plastskiva som är stabil men ändå går att böja till en cirkel med ca 25cm diameter. Syftet är att minska ljusspillet i sumpen, så den måste vara ogenomskinlig och tåla saltvatten. Gärna billig också förstås. Några tips?

Förutom kranvattnet har det sagts att Siporax och liknande kan ge förhöjd kiselhalt. Frågan är dock om höga värden är skadliga på något sätt? Själv hade jag hela 1875 µg/l enligt Triton, men enligt Randy Holmes-Farley kan man inte lita på ICP-tester för kisel: "Silicon as detected by ICP includes all forms that are present in the sample. That would include particulates of glass and zeolites and related solids, diatoms (they have silica structures), suspended silicone materials, and soluble silicic acid and silicate. Triton says they remove particulates, but I do not know what sizes they remove, or how effectively." https://www.reef2reef.com/threads/reducing-silicates-without-gfo.318899/page-2#post-4167817

Det kan även vara svårt att få igång häverten (genom att doppa hela paketet i karet, som i videon) om det redan sitter ett långt rör ner till sumpen monterat. Men med en nippel och luftslang på toppen av hävertröret kan man få igång häverten även när överrinningen är monterad på karet.

Om du skaffar en pepparmintsräka så bör den äta upp eventuella glasrosor. Krabbor och mantisräkor borde gå att fånga i fällor om de är till besvär.

Nej det leder nog ofelbart till översvämning, såvida inte sumpen står på samma höjd som visningskaret. Det är väl så Tunzes overflow box fungerar, jag tror det finns en skiss i manualen.

Jag förstår inte, utan vare sig rör eller hävert så återstår väl bara att dela av en del av visningskaret som sump, eller pumpa upp vatten till en sump över visningskaret? Det senare ger förstås ingen överrinning till sumpen.

Fast både fiskarna och snäckorna brukar väl vara små när de säljs. Att en stor gylta kan ta små snäckor låter däremot fullt möjligt. Sökte på snäckor i den tråden, det verkar inte vara helt omöjligt att kombinera. Stod inget om just Cerithium dock.

Hade tänkt mig nån Halichoeres...

Det finns även stora plastlådor med vattentäta(?) lock på t ex byggvaruhus, eventuellt skulle du kunna tejpa runt locket för säkerhets skull.

Funderar på att köpa ett antal Cerith-snäckor, men vill gärna även skaffa någon wrasse/gylta i framtiden. Finns det risk att alla snäckorna blir uppätna även om de gömmer sig i sanden?

Se bara till att det går att komma åt för skötseln... En annan idé kan vara att borra hål och skruva fast fasaden med nylonskruv.

Det går kanske att limma fast något under vatten med revepoxy?

Kan du inte lägga den i en lufttät plastburk, eventuellt med lite torkmedel?

En slarvig webbsökning gav inte så många resultat, man jag hittade iaf de här: Surge ammonium uptake in macroalgae from a coral atoll ("Surge" verkar syfta på upptagningshastighet, inte vattenvågor.) "the ratios of dark to light uptake during surge phase were 0.7, 0.75 and 1 respectively for U. lactuca, S. robusta and D. dichotoma, suggesting that the ability of the algae to take up ammonium during surge is as significant in dark as in light. Average ratio of dark to light uptake from all measurements was 0.81 ± 0.44." https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.566.979&rep=rep1&type=pdf Den här verkar även tyda på att alger gynnas av oregelbunden näringstillförsel: Nitrogen and phosphorus uptake rates of different species from a coral reef community after a nutrient pulse "Our results support the ... assumption that turf algae and opportunistic macroalgae primarily benefit from episodic inputs of nutrients to coral reefs." ... "Of all reef organisms considered here, the highest nutrient uptake rates per unit biomass were found for turf algae" https://www.nature.com/articles/srep28821 --Så man kan kanske omvänt gynna korallers näringsupptag med en jämn näringstillförsel, genom att fördela matningen över fler tillfällen under dagen?

Jag brukar knipsa av algtussarna med pekfingret och tummen, samtidigt som jag direkt suger upp de lösa bitarna med en hävertslang som jag håller med övriga fingrar på samma hand. Om tussarna är svåra att få grepp om, låt dem växa ut lite till. Det är viktigt att inte en massa små lösa algfragment hamnar i karet, eftersom vissa fintrådiga algsorter kan sprida sig ohämmat då (kanske främst fintrådiga?). Om du suger upp mer vatten än du vill kasta kan du kanske filtrera bort algfragmenten med en filtersocka, nylonstrumpa eller liknande och sedan hälla tillbaka det rena vattnet.

Varierar näringsupptaget hos gröna trådalger och chaeto över dygnet? Om svaret är ja, skulle man inte kunna svälta trådalgerna genom att tajma matningen så att chaeton (i refugium med omvänd ljuscykel) gynnas mer än trådalgerna i visningskaret? Vilken tid är isf bäst att mata fiskarna --på kvällen? (Behöver man mata flera gånger om dagen kan man kanske ge lite mindre portioner övriga tider.)

Hittar inte så mycket info om den på akvariesiter, men jag hade nog skaffat en starkare. 20kg LS räcker nog mer än väl. Makroalger är annars ett alternativ till kolkälla, du behöver nog inte båda om du inte matar väldigt mycket.

Ingen aning. Alternativt kanske stressen sänkte deras immunförsvar så att någon parasit tog död på dem? Ja eller skölja/tvätta den gamla sanden och sedan lägga i den. Vad är det för märke/modell? Hur mycket har du? Visserligen kan levande sten vara ett bra filtermaterial pga den medföljande bakteriepopulationen, men samtidigt kan bakterierna från LS kolonisera även andra material, t ex sand. Det kanske stämmer (fast isf tror jag Siporax är ett effektivare material). Oavsett så handlar det nog bara om nitrifikationsbakterier (som omvandlar ammonium till nitrit och slutligen nitrat), vilket borde vara onödigt i ett kar med både skummare och levande sten. Är din Gobiodon liten nog att kunna slukas hel finns kanske en möjlighet. Tänkte mest att den kunde stressa övriga fiskar. Annars brukar de leta efter små kräftdjur och maskar i inredningen, som du skrev.

Om du inte skall köpa mer levande sten så hade jag flyttat över all den gamla stenen och fiskarna på en gång. Om du flyttar sanden utan att tvätta den kan det däremot röras upp mycket bakterier som irriterar djuren. Om du däremot skall ha mer levande sten i det nya karet (i större mängd) kan du lägga i den först, och vänta tills den blivit inkörd. Vad gör biofiltret för något? Biobollar tror jag inte gör någon nytta i saltvatten. Det kanske är bra för vattenkvalitén, men om du haft problem med aggression mellan olika fiskar så blir det kanske mindre sådant om alla sätts i samtidigt. Det bästa hade kanske varit att sätta i fiskar som är både tåliga och fredliga först, om du har några sådana (clowner och dottybacks är t ex tåliga men ofta aggressiva). 200l luft/h? Det är nog bättre med en större, jag använde själv en 150l/h i mitt 300l-kar och hade mycket algproblem trots få fiskar. Javisst, däremot kan det bli algproblem och nitrat stiger snabbare än annars. Skummare, värmare och makroalger låter vettigt. Levande sten i sumpen är nog onödigt, likaså biobollar. Är biopellets en kolkälla? Det kan användas för att minska nitrat och fosfat, men är inte nödvändigt. Det finna olika åsikter (allt från akvariets volym per timme och uppåt), men inte för långsamt för då kan det samlas luftbubblor i häverten på overflowboxen (med eventuellt katastrofala följder). Observera att pumpens flöde minskas av t ex höjden från sumpen till akvariets överkant och antal böjar på rören. Kanske sätta dem symmetriskt (pekande mot varandra eller mitten på frontrutan)? Försök få till en resonansvåg om de är programmerbara, annars kan du kanske låta dem gå i 4-timmars intervall med varsin timer. Blenniella och Salarias är skojiga och fredliga algätande fiskar, kan dock vara aggressiva mot artfränder. Kardinalfiskar är ofta vackra och fredliga. Wrassar/gyltor kan ta kräftdjur men sägs vara fredliga i övrigt, behöver dock sand och kan hoppa. Nemateleotris är vackra och fredliga men kan också hoppa. Varför? Skulle gissa att dottybacken är ett större hot. Ja en fullvuxen blir alldeles för stor, men kanske ett litet ungdjur skulle kunna funka nåt år.

Den här är en ganska gammal modell, och inte så tyst har jag för mig att jag läst: https://www.deltec-aquaristic.com/en/products/skimmer/hang-on-skimmer/ Här en nyare, vet inte om den finns att köpa: https://reefs.com/2017/06/12/real-hang-protein-skimmer-lgmaquari/ Alternativt skulle du kanske kunna ha en nyare inneskummare i en vattenbehållare bakom karet, men det blir nog en mer skrymmande lösning. Ytterfilter brukar inte vara så populärt med saltvattenakvarier, dels av praktiska skäl (slangar som hårdnar och kan lossna) men även för att de kanske inte gör så stor nytta. Risken är att det samlas mycket detritus i filterbehållaren. Om du använder hävert till sumpen måste ATO-sensorn sitta i sumpen. Men om du istället pumpar upp vattnet till en sump högre än akvariet (och låter det rinna tillbaks till akvariet av gravitationen) kan sensorn sitta i akvariet. Jag tror det finns ytavsug som drivs med pumpar men vet inte om de fungerar bra.

Som räkneexempel avdunstar det 3-4 liter per dygn i mitt 300-literskar (lite beroende på temperatur och luftfuktighet). Om sumpbehållarens längd och bredd är 60x30 cm så kommer då vattennivån i sumpen att sjunka ca 5cm/dygn. En del skummare kanske är känsliga för sådana nivåskillnader, framförallt bör man försiktig så att inte skummarens pump tar skada av för låg nivå.

Hej! Ja levande sten är bäst (det behövs nog inte 1kg/10 liter vatten som ofta förespråkats, ta så mycket som ser snyggt ut). Levande sand är onödigt, all sand blir "levande" efter ett tag. Alternativt skulle du kunna montera en Back To Nature-bakgrund och ha tekniken bakom denna: https://saltvattensguiden.se/topic/50443-ett-nytt-projekt/page/3/?tab=comments#comment-601033 frågan är dock om Juwelkaret är djupt nog för att du skall få plats med en skummare bakom en bakgrund, däremot kanske streampumpar och ytavrinning går att dölja på det sättet. När returpumpen stannar bildas en bakåthävert i returröret, så sumpen måste kunna rymma det vattnet som rinner tillbaks ner i sumpen innan häverten bryts. För att minimera mängden vatten (och därmed sumpens storlek) kan man sätta mynningen på returröret så nära vattenytan i akvariet som möjligt. Backventil lär däremot vara opålitligt. Om du inte får plats med tillräckligt stor sump i skåpet skulle du istället kunna ställa den i ett skåp bredvid akvariet, så har jag ordnat det. I ett tidigare kar hade jag sumpen inuti en garderob på andra sidan väggen. Beror på vad du skall ha i den. Min är ett vanligt akvarium. Många innehåller bubbelfälla, men t ex Tunzes skummare använder en filtersocka som man även kan låta ytavrinningsvattnet rinna ner i, då blir bubbelfälla onödigt. Se även t ex http://reefkeeping.com/issues/2003-01/gt/ Finns många bra, det viktigaste är att den får plats och är lätt att komma åt (både skummarkoppen och årlig rengöring). Antingen hål eller ytavrinning med hävert. Jag har det senare, verkar funka bra. Om du borrar kanske någon av dessa ytavrinningar kan vara bra för att minska ljudet: https://blog.marinedepot.com/education-center/charts-diagrams/durso-herbie-bean-animal-overflow Inte fel om det finns plats. De flesta limmar PVC-rör, detta är billigt och stabilt. 32 eller 40mm (från ytavrinning) och 20mm (från returpump) är vanliga mått. Själv använder jag silikonslangar (utom sista biten över kanten på karet, där har jag PVC), vilket ger lite mer flexibilitet, det är dock viktigt att slangarna inte riskerar att bockas någonstans. Det beror främst på hur högt flöde du vill ha, höjdskillnaden (en del pumptillverkare har diagram över hur höjden påverkar), rörens innerdiameter och antal krökar. Om du använder hävert till ytavrinningen bör inte flödet vara alltför svagt, då kan luftbubblor samlas och bryta häverten. Annars finns det många åsikter om hur starkt flödet bör vara: https://gmacreef.com/turnover-flow-rate-through-sump-reef-tank/ Traditionellt har man inte använt täckglas för att få så starkt ljus som möjligt. Jag vet inte hur det fungerar med LED-lampor, kan de placeras direkt på ett täckglas eller blir det för varmt? Utan täckglas bör däremot de flesta lampor placeras minst 20cm upp pga vattenstänk. Förr ville man även ha hög avdunstning eftersom man då kunde tillsätta mer kalkvatten (främst till stenkoraller), men idag använder de flesta andra metoder för att tillsätta kalcium och då faller den anlendingen bort. Ett par dagars avdunstning är ingen katastrof vad gäller salthalten, däremot kanske variationer i vattennivån (pga avdunstning) kan skapa problem med ytavrinningar och liknande. Tillsätter man kalkvatten bör man däremot undvika stora doser, då är ATO bäst. Det är nog säkrast att köpa en färdig. Tunze Osmolator 3155 är bra och har flera säkerhetsfunktioner för att förhindra att den hakar upp sig. Observera att du behöver en förrådsbehållare för sötvattnet, den får nog inte plats i skåpet om du har en sump där. Mynningen på slangen från ATO:n måste sitta högre än sötvattenbehållaren, annars bildas en hävert. Vanligen brukar man montera slangen på akvariet. Sensorerna måste däremot sitta i sumpen. Är du säker på att kranvattnet inte går att använda? De flesta är nog bra. För ett kar utan koraller räcker det med temperatur och salthalt. Efter några månader kan du börja mäta nitrat för att se om du behöver byta vatten. Om du bara byter väldigt sällan kanske även testa alkalinitet.

Den räkgobyn var inte mycket till vakthund!