Christian J

Hur länge har filtret använts? Rekommendationen i min Aqua Medic-manual (iofs för Easy Line Professional) är att byta sediment- och kolfilter årligen, såvida inte kranvattnet är extremt förorenat. De nya filtren bör sköljas innan de monteras. Själva osmosmembranet sägs normalt ha en livstid på flera år, men om sediment- och kolfiltren inte har bytts på väldigt lång tid kanske även osmosmembranet bör bytas. Jag har köpt mina Aqua Medic-filter från https://www.shop-meeresaquaristik.de vara bara noga med att få rätt dimensioner till din modell. Seriekoppla två osmosanläggningar låter komplicerat och onödigt.

På den nedersta är det kanske glasrosor. På den översta bilden vet jag inte vad det är, men det är inte glasrosor (Aiptasia). På mellersta bilden ser jag ingenting. Små glasrosor (ca 5-10mm?) kan ätas av pepparmintsräkor. Ett annat sätt att bekämpa glasrosor som växer i hålor är att begrava dem i epoxy (avsedd att fästa koraller med), men finns det andra utgångar kommer glasrosen att flytta sig dit. Jag skulle avråda från att koka hela stenarna om avsikten med dem är att påskynda startprocessen.

Kan du inte använda två värmare i så fall? På vintern behövs båda för att värma karet, men om en av dem hakar upp sig på sommaren kommer den inte att kunna överhetta karet på egen hand. Å andra sidan bör en temperaturkontroller för 500kr inte kosta mer än två nya värmare...

Ett billigare alternativ är att inte överdimensionera värmaren, utan istället använda en som nätt och jämnt klarar att värma karet till lagom temperatur när den går dygnet runt. Då kan det inte bli för varmt även om den skulle haka upp sig...

Jag tycker främsta poängen med en sump är att gömma undan teknik så den inte syns. Det finns kanske även ett större urval av produkter att välja på (t ex skummare och algreaktor) jämfört med sådana avsedda att ha i akvariets visningsdel, även om de flesta produkter är avsedda för större kar än 80 liter. Om du börjar med tåliga djur skulle jag prioritera en skummare, både för jämnare vattenkvalité och syresättning. Även värmare och termometer förstås. Möjligen skulle du kunna lägga Chaetomorpha-alger i ett sumpfack för att minska behovet av vattenbyten, risken är dock att det börjar växa trådalger i hela sumpen av sumpbelysningen. ATO för avdunstningen tycker jag främst är för bekvämlighetens skull. Ersätter man avdunstat vatten ett par gånger i veckan påverkas knappast salthalten särskilt mycket (jag kan dock ha fel, vissa djur kanske är känsligare än andra). Både kalcium och alkalinitet kan enkelt doseras med Tropic Marin Carbo-Calcium direkt i en ATO-behållaren, så slipper man extra doseringspumpar och behållare.

Mina pepparmintsräkor åt små exemplar av glasrosor väldigt effektivt, men rörde inte de stora. Så jag dödade de stora själv på olika sätt och lät räkorna ta hand om de små. Ofta brukar det varnas för att försöka döda glasrosor eftersom fragment av dem då kan sprida sig, men om man har räkor som äter de små är det ju ingen fara.

Du kan alltid göra flera täta vattenbyten, effekten blir nästan densamma som ett stort men djuren störs mindre.

Kan det vara så att högre temperatur leder till högre ämnesomsättning hos korallerna (trots oförändrad belysning?), och därmed högre förbrukning av alkalinitet och näringsämnen?

Borde funka tycker jag, särskilt med silikon mellan de två 6mm bitarna. Det är ju silikonet som håller ihop alltihop. Har du förresten inspekterat limfogarna på alla sidor av karet? Kan ju vara svårt att se om det står mot en vägg, kanske en liten spegel hjälper isf.

Det kanske rentav skulle räcka med en triangelformad bit i varje hörn, med säg 10cm sidor? (Jag gissar bara, givetvis.) En idé vore att skära sönder ett gammalt begagnat kar med 10mm glastjocklek och ta med en av rutorna till glasmästaren. Det behöver säkert inte vara lika långt som ditt nuvarande kar (om jag tänker rätt). Eller något annat material än glas? Något som är starkt, tål saltvatten och går att limma med silikon.

Vad är syftet med stagen? Om du vill att framrutan skall bågna mindre så tror jag inte staget behöver gå ända ut i hörnen, det bågnar ju mest i mitten så kanske 2/3 av längden räcker? Och om du vill förstärka limfogarna i hörnen, så behöver stagen kanske inte heller vara lika långa som karet, kanske det räcker med ett separat stag i varje hörn limmat korsvis med stagen på kortsidorna? Så eventuellt skulle du kunna använda tre kortare bitar till långsidorna, kanske 3x70cm limmade omlott. Annars kan jag inte tänka mig att det är så dyrt, förutsatt att glasmästaren har spillbitar liggande. Det har förstås inte alla, så det gäller kanske att ringa runt och hoppas på tur. Men de som bygger måttbeställda akvarier (om det fortfarande finns sådana) borde väl få en del spill över.

Kol och sedimentpatronerna verkar kosta ca 10 Euro per styck, så 20 Euro per år. Membranen är dyrare men behöver inte bytas lika ofta. Obs att modellbeteckningarna är lite förvirrande, både easy line PROFESSIONAL 100 GPD (med tryckmätare) och Easy Line 300 (väggmonterad) sägs klara 300 liter per dag. Men det är nog värt att skaffa PROFESSIONAL 150 GPD eller 200 GPD istället, de kostar bara ett par hundra kronor mer men har mer än dubbelt så hög kapacitet.

Den enda jag provat är Aqua Medic Easy Line Professional. Fördelen med den modellen är att den inte behöver hängas på en vägg utan kan ställas på t ex en bänk. Nackdelen är att jag måste beställa nya patroner från Tyskland, har inte sett dem i svenska butiker (visserligen behöver man bara byta en gång per år). Det kan även vara bekvämt att välja en lite större modell, så behöver det inte ta så lång tid att få vatten till t ex ATO-behållaren.

Mysteriet är snarare varifrån nitratet skulle ha kommit. Använder du kranvatten (utan osmosfilter) med högt nitrat? Både levande och död sten kan ibland läcka fosfat, men stora mängder nitrat känner jag inte igen. Kanske Nopox redan fungerar och har tagit upp all fosfat. Samlas något i skummarkoppen? Men även om du doserar Nopox och har nitratminskande bakterier så är detta en långsam process även i inkörda kar, 25ppm nitrat kan ta några månader att få ner enbart på detta sätt. Har du kalkalger på din levande sten så kommer de med tiden att sprida sig, men detta tar många månader så du kan absolut sätta i djur innan dess. Du kan eventuellt snabba upp spridningen genom att skrapa lite på de befintliga kalkalgerna.

25-50ppm nitrat kan vara för högt för känsliga koraller, annars är det OK (men inte idealiskt) i ett inkört kar. Men så höga värden under inkörningen låter onormalt, förekomst av nitrit kan visserligen ge felaktiga värden på nitrattest, men samtidigt skriver du ju att nitrit är noll? Kolla att du inte mätt fel på något sätt. Det är nog inget problem, och kan beror på för lite ljus eller kanske brist på näring i vattnet. Men har du levande sten borde det följa med både alger och åtminstone någon näring. I början är det annars mest oönskade alger som växer, t ex kiselalger, cyano, och sedan gröna trådalger. Kalkalger växer långsammare, det kan ta veckor och månader innan de börjar sprida sig i karet. Algätare behövs inte förrän det börjar synas tecken på alger. Djur som äter detritus och matrester behöver ju också mat, så de behövs egentligen inte förrän du börjar mata (du kan givetvis skaffa dem och mata direkt om du vill). Du kan säkert sätta i tåligare fiskar nu efter 14 dagar (men inte för många på en gång kanske). Du kan säkert också testa med någon billig och härdig korallsort som t ex Green Star Polyps, men kanske vänta någon vecka till med koraller generellt (och längre med dyra eller känsligare sorter).

Förutsatt att testvärdena stämmer så skulle jag dosera fosfat (kaliumdivätefosfat i lösning). Dels tror jag både chaeto och kolkällebakterier behöver fosfat för att kunna ta upp nitrat, dels kan nollad fosfat skada koraller och gynna fulalger (dino). Har även läst att chaeto får svårare att ta upp nitrat vid höga värden, så är det bråttom kanske vattenbyten är snabbast och enklast.

Har aldrig hört talas om en sådan begränsning, står det i några försäkringsvillkor? Möjligen skulle ett försäkringsbolag kunna skylla på "oaktsamhet" om man gjort ett slarvigt arbete (men då rimligtvis bara om karet går sönder precis där man själv limmat), eller om man minskat säkerheten genom att ta bort mittstag och kantlister.

Har silikonet där någon praktisk betydelse för att hålla ihop rutorna? Däremot kanske en ny bubbla kan indikera att resten av limfogen också är dålig, även mellan glasen.

Det finns flera fina kar som körts utan, men det kanske blir lite känsligare. Skummaren lär bidra till syresättningen, kanske särskilt nattetid när korallerna inte bedriver fotosyntes, men om man istället har t ex en algreaktor som är belyst nattetid kanske det inte blir något problem. Skummare kanske även tar bort en del ammonium innan gröna trådalger hinner ta upp det, så risk finns för ökad algväxt om det inte finns gott om algätare.

Det tror jag inte, algreaktorns manual rekommenderar att köra pumpen på max 2200l/h. Returpumpen ger bara omkring 1000l/h tror jag.

Jag hade tänkt koppla algreaktorn i serie. Frågan blir då hur mycket returflödet skulle minskas av ökad algväxt i reaktorn, kanske man måste gallra ofta för att behålla ett jämnt flöde. Alternativt kanske chaeton växer logaritmiskt, vilket skulle leda till en plötslig kraftigt minskning av flödet --inte bra heller, särskilt inte för mig som använder häverbaserad ytavrinning.

Förutom returpumpen i sumpen använder jag ytterligare en pump för algreaktorn. Skulle man inte kunna rationalisera detta, och låta algreaktorns pump dessutom tjänstgöra som returpump? Har någon provat detta? Båda använder samma slangdimension, algreaktorns är dessutom en DC-pump med justerbart flöde 1200-2200l/h. Möjligen förlorar man flexibilitet med bara en pump, om man t ex skulle vilja ha ett starkare flöde i algreaktorn än tillbaka till visningskaret. En returpump förlorar ju mycket flöde eftersom den måste pumpa upp vattnet över kanten på visningskaret.

Tubastraea behöver inget ljus alls.

Om osmosen är monterad över ett avlopp så är det väl ingen större fara? Och om den inte är monterad så, så leker du väl redan med elden?

Det kanske är säkrare att dosera N och P direkt, för att undvika risk för ammonium. Fiskar klarar tio dagar utan mat, däremot kanske man kunde mata kräftdjur sparsamt med foderautomat nattetid så de inte ger sig på andra djur? Ingen egen erfarenhet, men gissar snarare på Crytocaryon. Båda kräver att parasiter finns i vattnet, annars blir det inget utbrott oavsett vattenvärden. Men Oodinium verkar vara mycket dödligare än Cryptocaryon, om detta stämmer verkar det osannolikt att den skulle ha funnits latent i karet en längre tid utan att märkas? Ooodinium verkar ge en guldfärgad beläggning, till skillnad från Cryptocaryons vitgrå prickar. Jag är f.ö. lite osäker på vad som avses med Oodinium (engelska Velvet disease) på nätet. Det verkar finnas flera arter i släktet Oodinium, men även Amylodinium ocellatum, plus äldre synonymer. På ett ungefär, tror jag. På https://en.wikipedia.org/wiki/Amyloodinium_ocellatum står det: "The lifecycle of A. ocellatum is direct and divided in three phases. In general, it can be completed in five to seven days when temperature and salinity are between 23-27 °C and 30-35 ppt respectively." Om ovanstående stämmer verkar det räcka med nån vecka, förutsatt att det verkligen är Amyloodinium. Har inte hittat några exakta siffror för släktet Oodinium. För Cryptocaryon verkar det variera beroende på temperatur och variant, 70 dagar behövs nog bara om man vill vara helt säker (men då bör man kanske använda karantän till allt man sätter i karet därefter).