Christian J

Hej och God Jul! Det beror på vad du menar med low tech, men även på vilka (och hur många) djur du tänkt hålla? Jag började också om för ca 5 år sedan (efter över 15 års uppehåll), det som jag lagt märke är att det finns många olika i stort sett likvärdiga metoder att välja mellan idag. Det finns också betydligt fler och dyrare tillbehör att köpa, många är nog väldigt bra men det blir ju ganska dyrt om man skall ha allt. Avancerade metoder och tillbehör är nog bara värda besväret om man tänkt hålla mycket stenkoraller. Det bästa är att inte bygga kompakta stenrösen, utan istället skapa pelare eller grenverk. Här är ett par exempel (iofs från större kar): https://vimeo.com/7282633 http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/103-december-2011-tank-of-the-month För att montera ihop levande sten som ovan kan man limma mindre stycken med revepoxy och cyanoakrylatlim, större stycken kan man borra hål i och trä rör eller plastpinnar genom.

Fast även Euphyllia har stora skelett, och en del mjukkoraller kan bli väldigt stora. Du kan ju alltid köpa till några små bitar LS i efterhand och kanske limma fast (om de inte är för tunga). Jag har en halvgenomskinlig blå akrylskiva bakom mitt, ser väldigt naturligt ut men det är mycket extrajobb att hålla den ren. Om du istället har en BTN-modul så kan du som sagt kanske dölja en pump bakom. Särskilt bakre hörnet på ett hörnakvarium borde väl gå att utnyttja.

Tänk på att en del korallarters skelett tar upp mycket utrymme också. I karet på den översta bilden skulle det kanske bli trångt. Små fiskar gör att karet känns större har jag märkt (och vice versa).

Några ideer om hur man kan fästa returröret vid överkanten på karet (med klämmor eller liknande)? Eller är det bättre att låta det hänga löst?

De ljusberoende organismerna på LS kommer väl att dö ut (så kanske det tar längre tid för kalkalger att etablera sig på den döda stenen i visningsdelen?), men bakterierna på LS trivs nog lika bra i sumpen. Hydroider? Jag har aldrig upplevt dem som något problem, men det kan säkert vara olika. Vad jag förstår lever de främst av plankton och bara i mindre omfattning av symbiotiska alger, så de kanske trivs i en mörk sump också.

Bäst täckning tycker jag man får med resonansvåg eller gyre. Om du använder en Nanostream 6040 till resonansvågen skulle du kunna dölja den bakom en sten eller Back To Nature-modul och rikta pumpen rakt upp. Andra streampumpar kan riktas horisontellt längs med bakrutan. Du skulle kanske även kunna sätta en Gyre-pump lodrätt i ett hörn för att få en laminär/gyre-ström (förutsatt att inredningen inte blockerar alltför mycket vid bakrutan). Tunze har/hade även konstgjorda Stream Rocks som pumpen kan monteras i, men de kan vara svåra att placera i inredningen (särskilt i mindre kar).

En del sten (vet tyvärr inte vilka) kan läcka fosfat, då behöver den lakas ur. För borrning, angen aning. Annars är det inget problem att glaset hänger i en ram. Möjligen kan böjningen hos det hängande bottenglaset försämra passformen med rörgenomförningen, men det är en ren gissning. Skulle det börja läcka rinner det förstås ut mer vatten om hålet är borrat i botten jämfört med uppe vid ytan. Man slipper även se ett rör hela vägen ner inuti karet.

Även Hornbach hade passande 5/8mm täckpluggar till Ikeaskåp, samt större täckhattar som (efter att jag skurit lite i dem) dolde låsskruvarna på ovansidan av skåpet: För att stabilisera skåpet i sidled använde jag ett av hyllplanen som vägg (syns bakom sumpbehållaren), plus ett par vinkeljärn på framsidan: För att skydda mot vattenspill drog jag en sträng akvariesilikon längs med insidorna runt botten, men jag funderar på att även klistra vattenfast byggfolietejp ovanpå för säkerhets skull.

Nej jag menade jämfört med vanlig rund mynning under ytan. Tänkte mig förut att anknäbb skulle vara bättre än rund om man var tvungen att ha mynningen över ytan, fast tystnaden är ju en anledning så god som någon att ha den under. :-)

Vad är fördelen med anknäbb om den sitter helt under vattenytan? Jag har räknat lite på sumpens säkerhetsmarginal, och det verkar som om den kan rymma eventuell bakåthävert även om (anknäbbs)mynningen sitter en bra bit under vattenytan under normal drift.

Min systemkamera kan bara gå upp till 10000K, så jag måste ändå justera vitbalansen i datorn efteråt. Istället låter jag färgtemperaturen stå på Auto i kameran och underexponerar ner till -2,3 så inte blå färger blir överexponerade, sedan ändrar jag tillbaks alltihop i datorn. Jag sparar i JPG direkt i kameran, det går bra att redigera i dator också. Använda dator måste jag göra i vilket fall (för beskärning, förminskning, skärpa och inte minst spara bilderna). Även om en del av detta även går att göra i mobil så blir det lättare att se vad man gör på en större datorskärm.

Vad jag förstått består filmen av protein, fett, bakterier och damm. Den är nog inte skadlig förutom att den kanske minskar gasutbytet med luften, men det bör en pump eller skummare råda bot på. Man kan även lägga tidnings/hushållspapper på ytan och lyfta bort när det sugit åt sig vatten, tyvärr brukar filmen återkomma väldigt fort igen. Jag provade Eheim Skim 350 i mitt 80l karantänskar men filtret blev snabbt mättat, sedan rann filmen tillbaka upp till vattenytan igen.

Har inte provat AI Prime, men enligt http://www.aquaillumination.com/lighting/prime/#primeHDSpecs verkar en lampa rekommenderas till 60x60cm, och ger då upp till 100 PAR rakt under (på botten) och ca 60 PAR på sidorna. Obs att detta gäller HD-modellen, som verkar vara starkare. LPS, mjukkoraller och Euphyllia är generellt inte alltför krävande vad gäller ljus, så 2 eller 3 lampor borde funka, men som sagt jag har inte provat. För SPS (t ex Acropora) kanske det är lite svagt? Kan inte rekommendera någon speciell skummare, förutom att de måste få plats i sumpen förstås. Tunzes streampumpar har gott rykte som Stig skriver, t ex två stycken 6040 (minst storlek), 6055 och 6095 (större men troligen tystare) eller en enda Stream 3 (störst och tystast).

Jag vet inget om Red Sea Reefer, men allmänna minimikrav tycker jag är enkel belysning (vad som helst för att kunna se djuren), värmare och något att mäta salthalt med, levande sten (15-20kg?) och en vanlig pump med ett vadd/skumpatronfilter. Detta tillsammans med vattenbyten bör räcka för ett fåtal fiskar och kräftdjur, men en skummare gör systemet betydligt stabilare och man kan ha större antal djur. Vill du dessutom ha mjukkoraller eller anemoner behövs bättre belysning och streampumpar (gärna programmerbara) för vattencirkulationen. Vill du dessutom ha en mindre mängd stenkoraller behövs ersättning av kalcium och alkalinitet med t ex kalkvatten (helst genom automatisk vattenpåfyllning). Vill du ha mycket stenkoraller är färdiga lösningar (t ex Balling) nödvändiga (helst med doserpumpar). Vill du ha mycket eller stor fisk kanske ytterligare vattenrening behövs, t ex makroalger, algreaktor eller kolkälledosering (vodka, ättika eller "Nopox").

Z. desjardinii kan bli över 40cm i naturen, men jag har aldrig sett så stora i något akvarium (inte ens offentliga?). Min nuvarande har växt från ca 8 till 12cm på 2,5 år, och verkar hittills må utmärkt i mitt 300l-kar. Däremot har den börjat skvätta ut vatten periodvis, kanske den plaskar när den försöker komma åt alger som växer vid ytan. Äter det mesta som erbjuds och är fredlig mot övriga djur, kanske även tolerant mot artfränder om man sätter i ungdjur tillsammans. I naturen lever vuxna exemplar parvis tror jag, däremot har de få ungdjuren jag sett varit ensamma.

Ja man kan kompensera för lägre PAR med längre belysningstid, iaf till en gräns: https://www.advancedaquarist.com/2009/5/aafeature Om mätaren bara mäter från ett håll så missar den kanske reflekterat ljus från alla andra riktningar, så varje polyp kanske får mer lite ljus än man tror? Dessutom påverkas ljuset av minsta rörelse på vattenytan. Blått (och rött) ljus är betydligt mer användbart för zooxantheller än (den gröngula delen av) vitt ljus, så PAR är inte helt jämförtbart mellan olika ljusinställningar. Vad jag förstått bör det räcka för att hålla liv i dem. Möjligen kan vissa arter behöva mer för att färga ut maximalt, men andra medlemmar vet mer om sånt än jag.

Så länge behöver du nog inte köra det, om det fungerar som tänkt kommer säkert mängden parasiter att minska snabbt.

Parasiterna angriper ofta i 14-dagarscykler, och det är just när de är frisimmande (t ex när de lämnar fisken) som de är lättast att döda, så det är definitivt en god idé att fortsätta behandla med både UVC och oxydator.

Har inte hunnit prova min egen, men det verkar vara en vanlig skjutlucka som man kan låta vara mer eller mindre öppen.

Testa att söka på "water leak alarm sms" eller liknande. Det kan även vara en god idé att ha något under akvariet som samlar upp vattnet från mindre läckor så att larmet går igång fortare.

Jag ger min Zebrasoma två ca 5*2cm stora remsor nori om dagen (plus lite fryst), mer behöver den inte. Har för mig att nori bidrar mycket till nitrat, det innehåller iaf väldigt mycket protein enligt näringsdeklarationen.

Låter för litet tycker jag, men det beror förstås på storlek och mängd fisk. Det är valfritt. :-) Är det igång hela tiden skulle du kunna ha lite levande sten i, eventuella alger och smådjur är bra för många fiskar. En putsarräka och/eller ett par lugna fiskar kanske kan ha en lugnande effekt på nykomlingarna. Får man däremot in prick i ett sådant kar måste man kanske offra terapifiskarna och sedan låta karet gå fisklöst ett par månader. Om du monterar ner det mellan tillfällena kanske det räcker med en plastlåda (förstärkt, så den tål att fyllas med vatten), använd då (iaf en del) vatten från visningskaret och lite filterskum som suttit i visningskaret en vecka innan. Nackdelen med en plastlåda är att man inte kan studera fiskarna genom sidorna, fördelen är att plastlådor är lättare att stuva undan efteråt. Det kanske är bra att undvika sand, eftersom en del parasiter t ex prick sägs trivas bättre i sandbotten än på rent glas. Konstgjorda gömställen går även att rengöra ordentligt (till skillnad från levande sten). Om du köpt en sandvändare eller grävande gylta räcker det kanske med sand i en skål.

Kan det vara så att parasitens avkomma lämnar fisken, mognar i akvariet och sedan infekterar fisken på nytt (ungefär som med Cryptocaryons livscykel)? I så fall kanske ett akvariums begränsade utrymme gör att mängden parasiter inuti fisken ackumuleras (till skillnad från i naturen, där de stora ytorna gör det svårare för parasiter att hitta nya värdar). Det som talar emot detta är att andra fiskarter isf också borde infekteras i akvariet.

Ett tips är att fotografera testerna (precis som du gjort), för mig är det ofta betydligt lättare att se skillnad på färgnyanser på bild av någon anledning.

Det kanske skulle gå att lösa med en Aiptasia-odling. Paul B rekommenderar även levande sötvattensmaskar som foder: http://www.saltwatersmarts.com/succeed-with-copperband-butterflyfish-chelmon-rostratus-2888/ http://www.saltwatersmarts.com/feeding-blackworms-healthy-marine-fish-whiteworms-3124/ När du skriver "får mer än nog", menar du att den även äter maten? Om fisken äter ordentligt men ändå tunnar ut så låter det onekligen som parasit, sjukdom, eller kanske brist på något särskilt näringsämne.