Christian J

Algrefugium verkar kontraproduktivt om du har för lite P och N...

Jag har förvarat den i originalburken med åtskruvat lock, i samma garderob som ATO-behållaren står (även den med lock). Eller kan det ha räckt med kontamineringen varje gång jag öppnat burken, t ex på sommaren när luftfuktigheten varit hög? Det verkar även som om försämringen av kvalitén accelererat på sistone, så sent som för två år sedan steg alk till 12dKH i akvariet.

Sista tiden har jag fått usla KH-värden på kalkvattnet i min Tunze Calcium Dispenser (som lägst ca 3dKH, när det väl borde vara runt 100). Även när jag ökade dosen kalciumhydroxid fick jag bara 70dKH, och nu fyra dagar senare är den nere på 12dKH. Kalciumhydroxiden köptes för ungefär fem år sedan, kan den ha blivit för gammal?

Om maskarna fanns överallt var de nog inte specialiserade på att äta av koraller. Däremot kan det förstås se tråkigt ut om det är många. Som jag skrev ovan tror jag, förutsatt att maskarna dör utan koraller och att jag kunnat ha korallerna i karantän tills alla plattmaskägg hunnit kläckas (tre veckor har nämnts för Acropora-ätande plattmaskar, AEFW). Men om maskarna klarar sig utan koraller är det nog bara kemikalier eller maskätande djur som funkar, och kemikalier är ju ofta riskfyllt.

Iaf förr kunde man beställa strontiumklorid på apoteket. Nog måste det väl gå att köpa någonstans?

Om plattmaskarna är beroende av koraller för sin överlevnad kanske det räcker att låta stenen gå utan koraller ett tag? Själva korallerna kan doppas och sedan hållas separat från stenen. Det finns även en nakensnäcka som äter plattmaskar, men vet inte hur noga den är med arterna: https://www.advancedaquarist.com/2002/5/short

Kan man tänka sig att kopparkoncentrationen stiger ju högre upp i akvariets näringskedjor man kommer? Nu vet jag inte riktigt hur de näringskedjorna ser ut, men gissningsvis om t ex alger tar upp koppar, sedan äts algerna av små kräftdjur som blir förgiftade.

Mindes fel, det var för mycket ättika (inte bakterier) som kunde sänka KH: Sant, jag tror jag förvirrade mig själv i onödan. Har tillfört bikarbonat flera gånger på sistone, varje gång har KH först stigit 2-3 grader bara för att sjunka tillbaka lika mycket inom 3-4 dagar (som lägst till ca 5dKH), detta trots att mitt kar knappt innehåller några stenkoraller som skulle kunnat förbruka all denna KH (jag har inte heller tillfört någon ättika sedan i somras). Men till slut insåg jag att jag snålat med kvalitén på kalkvattnet så att även Ca hamnat väldigt lågt, kanske var det därför KH sjönk hela tiden? Förhoppningsvis skall både Ca och KH hålla sig uppe bättre nu efter att jag förbättrat kalkvattnet.

Jag skulle lägga till ett par programmerbara streampumpar, och automatisk påfyllning av sötvatten (t ex Tunze osmolator). Vad jag läst så är det främst höjden som avgör glastjockleken (samt om karet har bracing, och vilken "säkerhetsfaktor" man vill ha).

Dino bildar ofta trådar med luftbubblor som flyter upp till ytan. Brukar även komma och gå varje dygn. Nej vad jag förstått kan båda dyka upp pga för låg näring.

Här finns plastknutar med stålkärna och aluminiumprofiler, vet ej om det säljer till Sverige/privatpersoner: https://www.porsa.dk/ https://eztube.com/ https://www.maskindelen.se/

Vad var orsaken, för hög fotosyntes?

Detta fenomen har jag nog inte hört talas om förut, brukar det gå till så? Kanske beror minskningen på att korallernas förbrukning då börjat ta överhanden, men det skulle också kunna vara så att nitrathalten måste stiga för att kunna bygga upp en bakteriepopulation i syrefattiga delar av akvariet (inklusive stenen). Naturligt havsvatten innehåller ju ganska lite nitrat, så eventuella denitrifikationsbakterier finns kanske inte i stor mängd i stenen på korallrevet.

Vad jag läst verkar det allmänt vedertaget på Internet att Eng var först med levande sten (det behöver förstås inte vara sant för det). I GARF-länken ovan står det t ex: "Merrill traveled to Singapore to meet Mr Eng. He introduced Mr Eng's natural method of salt water aquarium keeping to North America at an APPMA show in the early 1960's. He also imported live rock from Eng. The live rocks were cured in tide pools to let some items die off that were not as prone to survive shipping and reef aquarium living." Berlin-metoden (som ju baseras på bl a LS) verkar ha utvecklats på 70-talet, så allra senast då gissar jag. Däremot kan det ju diskuteras hur vanligt förekommande det var, kanske det bara var ett dussin akvarister involverade i början. Jag började med saltvatten 1985 ungefär, då köpte jag ett par små stenar i Göteborgs akvariebutiker.

Sant, "djupare" skall ses som relativt. (Förr trodde jag att det krävdes minst 5-10 cm djup, men efter att ha sett den släta vita kalkstenen inuti kluvna stenar har jag tvivlat.) Poängen är att anaeroba bakterier måste förbruka nitrat i en syrefattig region för att en nitratgradient skall uppstå och mer nitrat kan diffundera dit från det fria vattnet. Kanske tillgången på syre kan begränsas av långsam lokal vattengenomströmning, och då borde väl även tillförseln av nitrat gå lika långsamt? Alltså blir denitrifikation under sådana förhållanden en långsam och (därför även ineffektiv) process. För att ta reda på exakt hur (in)effektiv den är borde kanske en studie pågå iaf några månader.

Jag har kört två Tunze 6055 i över fyra år hittills (tidigare bara 50% av tiden för att byta strömriktning). Har bytt impellrar en gång eftersom de började låta lite. Ena pumpens fäste har nyligen börjat glappa med risk för att lossna. Mina 30 år gamla luftkylda Turbellepumpar funkar fortfarande efter att ha legat i förrådet i 20 år, även om de nog skulle behöva nya lager.

Att nitrifikationen gick snabbt kanske berodde på att den äger rum närmare ytan på stenen (där det är syrerikare)? Om denitrifikation äger rum djupare in (där det är syrefattigt) så bör det ta längre tid för NO3 att diffundera in dit.

Ja om denitrifikation äger rum i levande sten krävs det nog längre tid än studien pågick.

Håller med, exempelvis skrev Alf Jacob Nilsen om levande sten i sina artiklar om "Miniriff" (Tidskriften Akvariet nummer 9 och 10, 1983), men då använde han 25kg sten till 250 liter vatten och bara tre små fiskar. 25kg sten till tre småfiskar (plus koraller och makroalger) är ju inte alltför effektivt med dagens mått, men att alls kunna hålla en låg nitrathalt utan vattenbyten sågs som ett genombrott på den tiden. Å andra sidan skrev Fosså och Nilsen i Korallrevsakvariet Band 1: "På det hela taget har vi ännu inte registrerat nitratkoncentrationer av någon betydelse (över 1-2 ppm) i akvarier med levande sten" vilket låter lite väl optimistiskt (vilken övrig teknik användes, t ex skummare? Hur mycket sten/fisk/koraller/foder användes?).

Vad jag läst var det Lee Chin Eng som först lanserade levande sten (och inte gjorde mycket vattenbyten?) på 50-60-talet, jmf http://www.garf.org/news6p3.html (däremot kanske han inte hävdade att just denitrifikation var förklaringen, det vet jag inget om). Gäller inte det för en Deep Sand Bed också? Låg vattengenomströmning är väl rentav ett krav för att det skall uppstå syrebrist (och därigenom denitrifikation)?

Intressant! Fast i rättvisans namn så brukade väl inte denitrifikationen i LS framställas som fullt så förträfflig, på 80-talet brukade det tvärtom rekommenderas stora mängder LS för att få "tillräcklig" effekt, även i korallkar med bara ett fåtal små fiskar som utfodrades sparsamt. Det sensationella med LS på den tiden var väl snarare att denitrifikation antogs äga rum överhuvudtaget (plus alla organismer man fick med stenen). Det känner jag inte riktigt igen, men det kan säkert stämma för kar med mer fisk än koraller. Det vanliga i Berlin-system har väl annars varit att man byggt upp både fisk- och korallbeståndet samtidigt, så att de balanserat varandra redan från början. Sedan kanske man felaktigt gett LS äran för balansen. Ja detta har kanske gett en överdrivet positiv bild med tiden. Om den verkliga nitrathalten senare börjat stiga har man kanske antagit att den levande stenen förlorat sin verkan (har inte en del akvarister antagit det?).

En del byter inte vatten alls. Till skillnad från sötvattenskar så kan bakterier i bland annat LS bryta ner nitrat till kvävgas som försvinner ur karet. Dessutom tar koraller upp en hel del. Mängden vattenbyten beror mycket på propertionerna fisk/koraller/skummare och annan reningsreknik. I ett kar med mycket koraller och lite fisk måste man snarare tillföra näring än byta vatten för att bli av med den. Möjligen kan man byta vatten ibland för att återställa spårämnen som förbrukas. Tålamod är nog det svåraste, så man inte börjar justera vattenvärden i onödan och skjuter över målet. Tekniken som "behövs" beror mycket på din budget och mängden fisk/koraller. Jag tror följande räcker utmärkt att börja med: - belysning - streampumpar - skummare - levande sten - tillförsel av kalcium och alkalinitet Övrig teknik (algfilter, UVC, rollermat mm) är inte nödvändig men kan vara bra att ha om man har pengar och utrymme, så gör gärna plats för den redan under planeringen så kan du eventuellt skaffa den längre fram. Jag tror den generella synen är att de är ganska onödiga men inte direkt skadliga. Ja LS är bättre för biologisk nedbrytning, eftersom den även kan bryta ner nitrat.

Det är nog bara vissa arter som klarar att fånga copepoder, andra kanske lever av plankton eller betar alger. Ett "rollermat"-filter matar fram ny filtermatta med en motor, det verkar vara väldigt effektivt men absolut inget man måste skaffa redan från början. Annars kan man suga upp detritus från botten när man byter vatten. Man behöver inte använda UVC hela tiden, men det kan kanske vara bra akut vid utbrott av prick eller dino. Absolut inget man måste skaffa redan från början. Man bör nog inte koppla vattenkranen så att man riskerar översvämning om/när något går sönder. Nej det har jag aldrig hört talas om. Ja det är helt normalt. ? Vad jag förstår kan ett rollermat-filter få bort synliga detrituspartiklar ur vattnet, skummare är inte särskilt bra på det. En annan sak som påverkar klarheten är gulämnen, dessa kan man få bort med aktivt kol eller ozon.

Ja främsta syftet med filtermattor i sötvatten är väl att bryta ner ammonium så fort som möjligt. Fördelen med filtermattorna är att de sitter på en pump, så att nedbrytningsbakterierna får bra syretillförsel. Slutprodukten nitrat anses som sagt som ett mindre problem, eftersom det tar betydligt längre tid innan halten stigit till farliga nivåer. Även i saltvatten vill man bli av med ammonium, men oftast klarar skummare och LS av detta utmärkt på egen hand. Möjligen kan man komplettera med hårda filtermaterial men det är generellt inte nödvändigt. Håller helt med vad gäller saltvatten. Ibland används filtermattor i karantänskar istället för LS eftersom man kanske inte vill använda LS av andra orsaker, t ex medicinering eller smittspridning.

För mandarinerna kanske det räcker med de som gömmer sig i inredningen. Men korallernas zooxantheller behöver både nitrat och fosfat som de kan ta upp direkt ur vattnet, mer än vad ett par mandariner producerar. Med för lite matning blir värdena för låga, då svälter zooxanthellerna och korallerna bleknar, plus att problemalger som cyano eller dino kan börja växa. En del kan nog äta lite, men de lyckas nog inte fånga tillräckligt. Vet ej, men det finns alla möjliga foderprodukter för olika koraller. Dessutom kan korallernas zooxantheller ta upp löst näring från fiskarnas ämnesomsättning, detta är nog vanligare för zoanthider. T ex ljus, koldioxid, nitrat, fosfat, spårämnen. Varför i sumpen? Fördelen är främst estetisk, dvs att man får bort detrituspartiklar som svävar omkring i vattnet eller ligger på botten. Effekten av aktivt kol kanske blir lite högre i ett filter (om man har ett vaddfilter före så inte kolet täcks av slam), men det går lika bra med en nylondamstrumpa som man hänger direkt i akvariet. Att ha onödigt mycket skadar normalt ingenting. Allt som kommer in i UVC-filtret dör. Copepoder brukar dock hålla sig till inredningen och glasrutor. Däremot kan det finnas bakterier, phytoplankton och annat i det fria vattnet som koraller uppskattar, kanske UVC-filter minskar detta om det körs kontinuerligt, men jag vet inte. Ja direkt på kallvattenskranen. Förstod inte denna fråga. Ja såvitt jag vet, om man vill använda alger. Det har jag inte hört talas om. Ett poröst filtermaterial som det är tänkt att bakterier skall kolonisera. Inget som är nödvändigt om man har levande sten. Det förekommer kanske, men man får nog bättre resultat genom att köpa levande sten (eller död före detta levande sten) och limma ihop.