Christian J

Eller 4 x 15... Skall tilläggas att bölden på kirurgen kan bero på något helt annat. Jag hade 25ppm nitrat i vintras och min Zebrasoma såg helt normal ut. Men se upp med hur mycket mat fiskarna får, annars kommer nitraten att stiga lika fort igen. Undvik flingor och pellets. Om du tinar en fryst kub (t ex mysis) så borde den kunna räcka 2-3 dar. Utöver det räcker det med nori i kanske 1-2 frimärkes storlek per dag för din lilla kirurg (mest för matsmältningen).

Enligt http://reefkeeping.com/issues/2005-10/rhf/#4 så är skillnaden mindre än man kan tro: "Aquarists often think that many small changes are not as efficient as one big change since some of the water in all subsequent changes was already replaced by earlier changes. This is a correct assertion, but it is often overstressed. After changing 10% three times, only 10% of the first 10% change was changed the second time (1% of the total). So the difference is small. We can mathematically calculate the efficiency of such changes as follows. If we use our 30% example, then one 30% change removes 30% of the impurities, assuming an equal distribution of the impurity within the water. If we do six 5% changes, then the reduction in impurities = 1-(0.95)6 = 26.5%. So it is less efficient (six 5% changes exactly equal 26.5% changed in one batch), but it is not radically less efficient. Going smaller still, the difference is even smaller. Doing 30 one percent changes removes 1-(0.99)30 = 26.0% of the impurities." Det är generellt skonsammare att byta små mängder fler gånger (utom i katastrofscenarion), men om chocken blir "för stor" går väl egentligen inte att svara på förutom om djuren tar uppenbar skada.

Om du sänker temperaturen ett par grader så bör både fiskarnas ämnesomsättning och temperament sakta ner. Även sand kan binda fosfat om man använder kalkvatten, vet ej om samma sak kan inträffa med andra kalktillsatser. Fosfaten kan sedan frigöras igen om pH sjunker.

Vilken som helst utan smakämnen borde funka, vodka är bara etanol och vatten. Börja med små doser (se tabell på länkad sida), öka långsamt och se upp för tecken på syrebrist (snabbt andande fiskar). Disigt vatten pga bakterier är normalt, liksom annorlunda typ av avskum. Efter ca en månad (med full dos?) borde nitraten plöstligt börja sjunka. När minskningen väl kommit igång kan det gå ganska snabbt, så mät ofta då. När nitraten närmar sig lämpligt värde kan man börja trappa ner på vodkan tills man hittar en balans (hur snabbt man skall trappa ner är jag lite osäker på).

Filtermattan följer inte med skummaren, det är ett tillbehör om man får mycket mikrobubblor i början. Så för skummarfunktionen spelar det kanske ingen roll att den är kapad, men det vore kanske bra med den extra magneten...

Höjden beror kanske även på hur mycket spridning ljuset har? Det är kanske bara med en väldigt bred ljuskägla (många T5-rör) som ljuset blir starkt vid hela ytan och sedan minskar jämnt djupare ner. Med en mediumbred ljuskägla (LED utan linser eller MH) blir ljuset starkast vid ytan rakt under, och lite svagare på sidorna och djupare ner. Med en koncentrerad ljuskägla (LED-belysning med linser) blir ljuset nästan lika starkt på botten som vid ytan, men mycket svagare i skuggiga partier och ute vid sidorna.

Minns inte storleken på ditt kar, men gör 2st på 30l med nån dag mellan. :-)

Fiskar kan vänja sig vid höga värden om det sker långsamt, men hade inte din kirurg nån böld? Kanske nitraten är orsaken. Att nitraten stigit från 15ppm till 30-50ppm sedan 20:e Mars (bara tre veckor) tyder på alldeles för mycket fiskmat i relation till vattenreningen, så var försiktig med matningen (särskilt nori och flingor). Du skulle kanske kunna fortsätta med kolkälla om du samtidigt matar med foder som tillför fosfat. Varför innan helgen? Om du är orolig för kirurgen skulle du kunna göra några vattenbyten för att snabbt sänka nitraten. Algfilter är som sagt också väldigt effektiva. Det finns algae scrubbers som man kan sätta på rutan i visningskaret, t ex HOG 1.3 från Santa Monica (säljs även på ebay), nackdelen är att de använder luftpump som för oväsen och att byggkvalitén kanske är lite ömtålig.

Ja det verkar faktiskt så. Den nedersta biten är dubbelt så lång på min, magneten sitter till höger. Och varför sitter det en metallskruv på luftinsuget, saknas den vanliga luftskruven av plast? Jag hade nog övervägt att returnera den skummaren. Ladda ner manualen från Tunzes hemsida så kan du jämföra mått och bilder.

Dessutom lär väl vatten rinna ner genom ytavsuget som vanligt, så sumpen behöver kanske rymma hela osmolatorns förrådsbehållare trots allt om man vill vara riktigt säker.

Fast spelar detta någon roll i mitt fall, eftersom visningskaret rymmer hela sumpens vattenvolym? Dessutom gör kanske mellanväggen att jag behöver en större sump så att skummare och returpump får plats i sina respektive fack.

Om du menar detritus så vet jag inte riktigt, det kan t ex innehålla fosfat som bundits till kalciumkarbonat, iaf om man använder kalkvatten. Vet ej angående bakterier mm. Har du något mindre problem med karet som beror på fosfatbrist så skulle du kunna mata mer. Är det akut (=döende koraller) kanske tillsätta kemiskt. Annars är det nog bäst att inte göra någonting, jmf tex med den här artikeln: https://reefs.com/magazine/skeptical-reefkeeping-ix-test-kits-chasing-numbers-and-phosphate/ (även om den främst riktar sig till de som vill minska fosfat).

På min sitter nedre magneten infälld i behållaren, allra längst ner fast på motsatt sida än den övre. Jag vet inte om det syns i manualen, de kanske rentav har ändrat designen när de började använda två magneter. Neodymiummagneter måste vara inkapslade annars rostar de fort. Keramiska ferritmagneter tror jag tål saltvatten.

De med blått gummi tror jag är nyare, då borde det funnits två. Bara roligt att hjälpa till. :-)

Glömde nämna att jag har osmolator, så vattennivån i sumpen borde inte vara något problem (förrän något går sönder). Visningskaret har marginal för ca 45 liter. Däremot kommer förstås osmolatorn att fortsätta pumpa i sötvatten i visningskaret, visserligen skall den stoppas automatiskt efter 10 minuter så hela förrådsbehållaren (28 liter) borde inte tömmas om inte osmolatorn hakar upp sig samtidigt. Slangen från osmolatorn sitter dessutom lite under kanten på visningskaret, så förhoppningsvis bildas en hävert så överskottsvatten kan rinna tillbaka till osmolatorbehållaren vid ett totalhaveri. Men om returpumpen stoppar samtidigt som osmolatorn hakar upp sig och översvämmar visningskaret så kommer kanske vatten att rinna ner i sumpen genom returpumpsslangen. Eller hjälper det isf att sätta mynningen på returslangen aningen över vattenytan i visningskaret? Instämmer, det borde väl även blockera eventuella bubblor från ytavsuget, eftersom allt vatten måste gå genom skummarens filterpåse.

Jag testade nyss på min med 10mm glas och 3mm shim, det skulle kunna funka iaf om du har en till magnet. Kanske även bättre utan shim om du låter magneten sitta snett delvis på listen. Har du ingen magnet nederst på skummaren också? Det låter som en äldre variant. Det finns isf kanske fästen för att att montera en magnet till på nederdelen. Frågan är om det är värt att köpa en magnet till istället för en ny skummare.

Sitter skummaren för löst när du provar? Kan inte tänka mig att Juwel har mer än max 8mm glas. Magneterna skall klara 12mm enligt Tunze, en extra mm går säkert bra och dessutom hjälper väl den nedre magneten till en del. Har du stora eller små magneter? Tunze har levererat en del skummare (bla min) med magneter som är 7cm i diameter, de små är annars bara 5cm. Förstod inte det riktigt?

Tar du en varannan gång så får du mer kontinuitet i den eventuella effekten... Kan du inte sätta magneten på listen, kanske med en shimsbit under resten av magneten så det blir jämnt? Alternativt ta bort listen där den är ivägen (om det går utan att skada glaset), eller sänka vattennivån i karet. Hur lågt sitter skummaren, är ytinsuget helt under vattenytan? Överkanten av magneten bör vara ungefär vid vattenytan. Oljud och mikrobubblor kan även bero på att skummaren är ny, det bör isf gå över gradvis allteftersom en biofilm bildas inuti.

Jag funderar på hur liten sumpbehållare man kan klara sig med till en (troligen) Tunze 9410-skummare med returpump? Utrymmet under mitt visningskar är ganska begränsat. Exempelvis är Tunzes egen sump (Kit 15) på bara 32x30x46cm (LxBxH), räcker det? Tunzes saknar även mellanväggar och bubbelfälla, men det kanske är onödigt med Tunze-skummarens filterpåse. Har inga planer på annan utrustning i sumpen, möjligen en värmare. Alternativt skulle jag kunna placera sumpen bredvid visningskaret, kanske inuti ett Ikea köksskåp, men då finns kanske risk att någon sätter sig på sumpmöbeln så att den välter eller benen viker sig?

Lite sent svar, men varför låter du inte utloppsslangen gå till visningskaret (förutsatt att det befinner sig högre än sumpen)?

Alternativt skulle du kunna såga till stora bitar av levande sten och fästa med t ex krokar, så att de går att montera loss vid behov.

Får det plats en 9004 i facket bakom, det ser lite trångt ut på bilderna? Men man kanske inte behöver magnetfästena till skummaren, istället kanske man skulle kunna använda lite filtermatta för vibrationsdämpning, eller placera skummaren i visningsdelen i värsta fall. Här är en bra post från Roger Vitko (Tunzes support): https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877 --lägg märke till den kortare livslängden, detta gäller även DC-streampumpar.

Jag tycker dina P och N-värden låter helt okej, bara du har algätare. Har du samma värden i båda karen kan du kanske flytta algstenen. Kanske stenarna i det stora karet också läcker fosfat. Gör gärna ett lite större vattenbyte i det lilla karet så att fosfaten sjunker, om den sedan stiger igen vet du säkert att det är något inuti karet den kommer ifrån (men om den inte stiger kan det bero på algerna tar upp allt). Du kan även göra samma sak i det stora karet, men då kommer kanske matningen att påverka mätningarna. Det finns även fosfatbindande media, nackdelen är att man kanske tar bort all fosfat då vilket lär kunna leda till problemalger.

En förklaring skulle kunna vara om High Efficiency var noggrant anpassad till diodernas verkningsgrad, så att de ger maximalt ljus/watt vid 100% HE, medan kanske 100% High Output gav maximalt ljus även om det kanske innebär sämre verkningsgrad och kortare livslängd på dioderna. Fast i verkligheten är det förmodligen bara någon form av greenwashing... Det där är väl en form av kompromiss, större spridning ger ju per definition lägre PAR vid en viss mätpunkt? Kanske många tillverkare använder linser just för att kunna visa bättre PAR-värden i marknadsföringen. Fast jag hade gärna sett större avstånd mellan diod-klustrena på Mitras, även om det inneburit större armaturer, eller mindre armaturer så att man kunnat använda t ex 3 st istället för 2.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221455241400008X Intressant läsning om kombinerat nitrifikaktions- och denitrifikationsfilter på rymdstationen ISS. Det verkar som om 2mm Siporaxkulor använts, men jag har inte tillgång till hela artikeln.