Christian J

Fast som sagt du kan alltid vinkla utblåset. Sen finns det förstås en massa andra märken att välja på. Det går nog bra ändå, iaf nån dag. Vissa rev lär ha normaltemperaturer på närmare 30 grader, och tillfälliga toppar uppåt 35 (även om djuren kanske inte skulle klara det någon längre tid). Jag kom en gång hem till ett 40-gradigt kar och döda sötvattensfiskar, givetvis inträffade detta när jag varit borta över helgen...

Förstod inte ovanstående, bubblade den ovanför vattenytan? Finns en del butiker i Sverige och ännu fler i Tyskland. Tyska priser brukar vara lägre men frakten är kanske lite högre. Den verkliga streamer-effekten beror mycket på hur bred strålen är, en bred stark stråle är mjukare än en smal hård svag. Allra bäst är om du kan justera flödet. Tunze Nanostream 6040 är säkert utmärkt men kanske lite dyr. Tunze 6020 är mycket billigare (och mitt ex låter en del), men med fast flöde som kanske är lite starkt, fast om du riktar den rakt upp mot ytan eller glaset kan du minska det ändå. Sen finns det förstås olika innerfilter avsedda för sötvatten som säkert kan fungera också, även om de kanske stjäl mycket utrymme. Ett filter som hängs på utsidan kanske är mer praktiskt isf. Plast (Aquael) sjunker, är platta och slagtåliga, å andra sidan kan de i värsta fall smälta (iaf i USA). Glas brukar flyta om de inte sätts fast med sugproppar, och kan i värsta fall spricka. Det finns även titan. Det är säkrast att skaffa en som nätt och jämt lyckas värma upp karet, på så sätt kan det inte bli alltför överhettat om värmaren hänger upp sig.

Vissa plastvärmare är kända för att smälta, iaf de som sålts på den amerikanska marknaden. Men metaller kan vara farligare om de kommer ut i vattnet, frågan är hur fort det går. Hursomhelst är väl 20l inte värt att spara på, så varför chansa? Vinbutiker kan också ha, men de kanske har en skala anpassad för dryck. Annars finns det alltid internetbutiker. Men är en 20l-behållare tillräckligt djup för en hydrometer? Iaf mitt exemplar sjunker ner 16,5cm under vattenytan. I värsta fall kan man förstås tappa upp vatten i ett annat, högre kärl. Håller med, Gobiodon brukar vara väldigt små fast lär vara känsliga: http://reefkeeping.com/issues/2002-10/hcs3/

Det kan ändå visa fel värde...

Du kan säkert lära clownen att äta pellets med tiden, särskilt om den ser andra fiskar ta dem. Möjligen kan det bero på fabrikatet, är det hårda pellets kanske de inte smakar så gott innan de mjukats upp i vattnet, isf kan du kanske lägga dem i en kopp saltvatten några minuter. Förutom artemia skulle jag rekommendera fryst mysis eller krill (lite större bitar). Jag tror det är bättre att mata lite men ofta, eftersom många fiskar är vana vid att kontinuerligt äta små mängder hela dagarna, men ett par gånger om dagen borde räcka för en frisk (halv)vuxen fisk. Kan inte svara på hur mycket som är lagom, ofta tror jag att akvariefiskar får för alldeles mycket mat. Om de ser friska och välfödda ut är det nog inte för lite iaf. Yngel och riktigt unga exemplar behöver mer mat ofta så de kan växa. Likaså behöver fiskar mer mat om temperaturen är högre eftersom det ökar deras ämnesomsättning (omvänt kan man sänka temperaturen ett par grader för att sakta ner, det kanske teoretiskt kan vara bra för matvägrande fiskar).

Kan nitrattest ta upp kväve från luften? Isf kan man kanske låta testet stå en stund, och visar det då fortfarande noll måste något vara fel (eftersom det alltid finns kvävgas i luft). Och vet någon om gamla tester börjar visa noll plötsligt, eller om det är en gradvis förändring? Sker det plötsligt finns det väl all anledning bli misstänksam, kanske även om värdena gradvis minskar utan någon rimlig anledning. Detta förutsatter förstås att man orkar testa regelbundet, så man kan se eventuella trender.

Jag menade om tråden var samma alg som den bruna beläggningen på stenen (ser ut så, men skulle teoretiskt kunna det vara en grön trådalg). Dino kan bilda trådar, inte kiselalger (däremot kan kiselalger växa på gröna trådalger, men det ser jag inga i ditt kar). Större angrepp av dino tenderar att bilda trådar som lyfts upp av syrebubblorna de producerar, bitar kan även flyta på vattenytan.

Enligt @Lasse (i början av tråden) så tar inte osmos bort kloramin (möjligen kan kolfiltret hjälpa). Jag kanske postade i fel tråd, men hittade ingen bättre...

Hör tråden på första bilden till? Trådar som lyfts av syrebubblor, smutsgul färg och fragment som flyter upp till ytan kan vara dinoflagellater. Gyllenbrun färg kan vara kiselalger.

Mitt kranvatten (i Göteborg) luktar starkt klor sedan några dagar tillbaka, det kanske kan vara värt att börja tillsätta lite C-vitamin/askorbinsyra nu...

Flödet beror mycket på hur stenen är uppbyggd. Stenrösen ger dåligt flöde under, det är bättre att försöka montera stenen (med lim och/eller plaströr) så att man får mer fri bottenyta. Men var försiktig med att lägga i mer sten just nu (särskilt om den inte är inkörd) eftersom det också innebär en störning. Vad jag läst skall Siporax vara mer effektivt än LS (iaf för nitrifikation), dessutom borde det vara störningsfritt att börja använda. Passande skummare vet jag ingenting om tyvärr.

Det skulle nog bara göra nytta under inkörningen av ett helt nytt akvarium, men om jag förstått saken rätt var det här karet redan igång och inkört innan flytten? Isf finns det gott om bakterier i sanden och den levande stenen, och det enda som krävs är att de kommer i balans igen. Om själva flytten medfört störningar så är det nog bättre att störa så lite som möjligt. Vattenbyten kan vara bra även om de förstås också kan utgöra en störning, så försök hålla salthalt och temperatur i det nya vattnet så nära som möjligt. Att ammonium stigit så mycket kan möjligen bero på överbelastning av systemet (för mycket mat i förhållande till vattenreningen), särskilt om det inträffade redan innan flytten. Ni skulle isf kunna använda ett filtermaterial som Siporax som underlättar bakterienedbrytningen, eller kanske mer LS och bättre skummare. Även alger är bra på att ta upp ammonium.

Har vattenvärdena förändrats pga flytten (t ex genom att röra om i sanden, eller rengöra filtermaterial så att bakteriekulturen störts)? Annars kanske det är flytten i sig som stressat en del av djuren. 0.25ppm ammonium låter farligt högt (om vattentestet verkligen visar rätt), och tyder på att skummaren och/eller bakteriekulturen inte räcker till. Om ammoniumen verkligen är så hög krävs kanske akuta åtgärder, t ex ett stort vattenbyte eller ammoniabindare (vet ej om de fungerar bra med lägre djur) och därefter uppehåll/försiktighet med matningen. 50ppm nitrat är lite högt, men det har nog inte uppstått pga flytten. 10% vattenbyte kommer bara att minska värdet med just 10%, så det krävs fler eller större vattenbyten, eller så kan ni minska matningen så kanske värdet sjunker långsamt.

Om du kan se små kräftdjur på den levande stenen finns det säkert tillräckligt, om det även räcker till i längden kan jag inte svara på. Förmodligen kommer den att sluka alla synliga kräftdjur, men det kommer säkert fortfarande finnas små exemplar som man inte ser (och större som gömmer sig inne i stenen eller i sumpen). Ett par är säkert intressantare, vet ej om det räcker med LS för dem. Även dvärgkejsare brukar länsa akvariet på smådjur. Jag hade en mandarin i 300l i ett års tid, minns tyvärr inte om den även åt död mat. Jag matade inte med levande pods på den tiden, bara nykläckt artemia.

Clowner, dvärgkejsare och Zebrasoma är varken skygga eller överdrivet agressiva (förutom Clowner inom sitt begränsade område?), så frågan är väl nästan vilka fiskar som inte fungerar ihop med dem? Jag har aldrig haft några större sociala problem med dvärgkejsare och/eller Zebrasoma, inte ens ihop med skyggare arter som Nemateleotris, mandarinfisk, filfisk och sandvändare (den sistnämnda har svårt att hävda sig vid matning men annars är det inga problem). Agressiva arter som t ex vissa frökenfiskar har jag inte så mycket erfarenhet av. Möjligen kan det bli problem med artfränder eller närbesläktade arter, men det kan också fungera (iaf med dvärgkejsare och Zebrasoma) även om man kanske får räkna med en del bråk i början. Personligen tycker jag Zebrasoma gör sig bäst om man har minst två av samma art, sen kan det förstås diskuteras hur många dvärgkejsare och Zebrasoma som får plats i ett 300l-kar (jag tycker att det beror på fiskarnas storlek).

Ingen erfarenhet, men har svårt att tro att de halvblinda (och ibland små) pistolräkorna skulle kunna attackera putsarräkor (även om pistolljudet tydligen kan användas som vapen). Skulle gissa att gobyn är ett större hot mot omgivningen än räkan.

En "peanut worm" kanske? Sägs äta detritus.

Jag hade en Tridacna i 4 år på 90-talet. Den stod nära botten under 250W metallhalogen (dagsljusfärg), akvariet filtrerades med LS och skummare, matades ganska sparsamt (även med någons slags pulver för filtrerare). Musslan verkade trivas, men de sista två månaderna såg jag en dvärgkejsare nafsa på den, och efter en 2-veckors resa var musslan plötsligt död.

Vilket utgångsdatum har testet? Mitt visade noll flera månader innan, vilket inte visade sig stämma när jag köpte nytt.

Liten uppdatering: ser nu att jag har 25ppm nitrat och 0,2ppm fosfat, vilket kanske skulle kunna förklara algväxten --både av den gröna cyano och det egentligen ännu större problemet med bruna kisel(?)alger. Å andra sidan verkar nytillväxten av grön cyano upphört sedan jag slutade mata med spirulinamysisen, medan brunalgerna fortsätter växa --4 dygns mörkläggning gjorde att de senare försvann, men nu dyker de upp igen. Den gröna cyanon verkar inte ha påverkats så mycket av mörkläggningen vad jag kan se.

Sitter det inget galler på insuget? Isf kanske de sugits in och blivit fiskfärs, sedan har de övriga djuren ätit upp bevismaterialet. De kan också ha blivit uppätna om de dött i själva karet men då borde det tagit lite längre tid.

Det skulle möjligen också kunna vara kalkutfällning eller kanske detritus, men det senare är nog inte helt vitt.

Undras varför. Äts de upp oftare på grunt vatten, eller är de känsliga för starkt ljus? Det sistnämnda verkar ju inte stämma i akvarier iaf. Avvägning är inget problem för mig (iofs längesen jag dök nu), men det är svårt att få en helhetsbild på nära håll (är stenen man har framför sig representativ?), medan istället mer av det röda ljuset filtreras på större avstånd. Idealet vore kanske att ligga 3 meter över revet med en väldigt stark bredstrålande lampa (finns såna?), men jag har inte testat... Tänker du inte på strömdyk nu? I riktiga bränningar (dyningar/vågor fram och tillbaka) hjälper det väl inte med en reefhook. Jag har gjort kanske ett par starka strömdyk vid drop offs, kan tänka mig att det växte kalkalger mellan korallerna men strömmen var för stark för att hinna titta närmare.

Jag tycker det är en intressant diskussion. :-) Självklart växer det mycket kalkalger även på rev, frågan är hur mycket av dem som ständigt äts upp av papegojfiskar och andra djur. Jag har bara gjort ca 30 dyk i Röda Havet (Sharm El Sheikh och Hurghada), men jag reagerade på hur lite rosa kalkalger jag såg (jämfört med akvarier), även på grunt vatten där rött ljus inte borde saknas. När jag sedan letat efter bilder på Internet så har många av dem verkat bekräfta detta. Jag tycker det verkar sannolikt att t ex papegojfiskar i första hand gnager av de mest lättåtkomliga ytorna (dvs samma ytor man oftast ser som dykare), kanske man hittar mer kalkalger om man letar noggrannare på ställen där papegojfiskar inte kommer åt. Det stämmer säkert, fast enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Coralline_algae#Corallines_in_community_ecology växer de bäst på platser med kraftiga bränningar ("Algal ridges ... require high and persistent wave action to form"), och där kan man ju inte studera stenen på alltför nära håll av praktiska skäl. Annars kan jag tänka mig att kalkalgerna som blir kvar efter papegojfiskarna och sjöborrarna är de som växer i sprickor och springor, och därifrån kan de säkert hålla ihop revstenen också utan att synas så mycket. Men det beror ju just på att det saknas tillräckligt med djur som äter upp dem i akvarier. Ingen har påstått att rev är kliniskt befriade från kalkalger, trots allt brukar de ju följa med levande sten. Frågan gäller snarare hur iögonenfallande de är på rev.

Det som finns i sanden blir nog fort uppätet. Min släkting Valenciennea muralis äter allt möjligt, tyvärr är den väldigt dålig både på att upptäcka och fånga mat. I värsta fall kan man låta pellets sjunka ner genom ett plaströr framför fiskens håla.