Christian J

Kalkvatten höjer både Ca och KH, fungerar utmärkt såvida du inte har väldigt mycket snabbväxande stenkoraller. Det är bäst att tillsätta kalkvattnet genom ATO eftersom det har mycket högt pH.

Nej det är glasfiberbitar. :-) Glas är kanske lättare att få tag på, men samtidigt större risk att skära sig. Det behövs ytterligare ett par bitar i andra änden av listen.

Jag köpte mina skenor på Hornbach. Det svåra kan vara att hitta hållare som går att limma på akvarieglas, silikonlim fäster inte så bra på många plastsorter. Bitar av glasfiber fungerar bra (mina kommer från en gammal Tunze-skena), troligen även frigolit (även om det kanske smulas sönder med tiden).

Ingen erfarenhet alls, men även ljusstyrka och -spridning borde påverka, för att inte tala om vattenrörelse: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3542083/

Jag har experimenterat med lodräta L-formade plastskenor i hörnen (se bild). Profilerna går att dra ut rakt upp, så länge inte påväxten blir för kraftig. I slutändan visade det sig vara bättre med pumparna högre upp (precis som danne031 skrev) men jag använder fortfarande en skena till värmaren som ligger på botten.

Jättefina bilder!

Glasrosor sprider sig lätt vid bekämpning, minsta fragment kan växa ut till nya exemplar. Pepparmintsräkor och filfiskar (Acreichthys tomentosus) kan äta dem, fast i mitt kar misstänker jag att filfisken bara tar små exemplar medan de etablerade lämnas ifred.

Annars innehåller levande sten alla bakterier du behöver, finns ingen anledning att köpa flaskor med tveksamt innehåll...

Detta borde väl gå att se med t ex Triton-tester. Självklart kan resultatet bli olika för olika akvarister, eftersom kvalitén på osmos- (eller kran)vattnet ofta skiljer sig åt, men det borde iaf gå att se en tendens. Men det skadar säkert inte att genomföra fullständiga vattenbyten med ett par års mellanrum.

Toppskivan verkar vara en spånskiva, om akvariet är kortare än längden på byrån kanske den bågnar lite. Det behöver iofs inte vara något problem förutom att lådorna kanske inte går att öppna. Benen verkar vara av "träfiberskiva", vet ej vad det innebär men de borde väl förhoppningsvis kunna bära upp tyngden lodrätt (20-30kg per ben). Stabila stag (eller en stabil skiva på baksidan) är nog bäst, så inte alltihop skevar ihop vid en knuff från sidan. Däremot blir det nog ganska instabilt med ett akvarium så högt upp, så om någon skulle knuffa till karet kanske alltihop välter. Det kanske är en god idé att skruva fast möbeln i väggen. Personligen skulle jag nog inte våga, men det kanske funkar ändå...

Jag kan tänka mig att täckglas reflekterar mycket ljus om belysningen sitter en bit ovanför. Det är nog effektivare att placera rampen direkt på glaset (som på traditionella sötvattensakvarier) men har man LED-armaturer av spotlight-typ så kanske inte ljusets sprids tillräckligt mycket, med risk för hot spots i karet. Angående luftfuktigheten så verkar den bero väldigt mycket på utomhusluften hos mig. Som mest får jag 70% på sommaren (när det både är varmt och blött utomhus), vilket inte är något problem alls i min lägenhet. Samtidigt gör den fuktiga luften att avdunstningen från karet halveras under sommaren, så frågan är hur mycket akvariet egentligen bidrar till maxnivån? Det kanske snarare är så att akvariet höjer miniminivån under vintern, vilket väl bara är bra?

Förr ville man ha hög avdunstning så att det gick att tillföra mer kalkvatten, dessutom var kanske inte täckglas idealiskt med t ex metallhalogenlampor pga värmen och reflektionen. Kanske har öppna kar levt kvar som ett estetiskt ideal sedan dess.

Hejsan! Tillbehör kan man alltid köpa över Internet, jag brukar handla från tyska butiker men det finns även svenska. Tekniken till mitt 100l karantänskar har bara kostat ca 1500:- (billig LED-ramp, pump, värmare). Vattenreningen sköts av ett par kg levande sten. Avdunstat vatten ersätts en gång i veckan. Nu är detta bara ett slarvigt skött karantänskar, där jag som mest haft 1-2 fiskar eller räkor en månad i taget, men det skulle säkert även funka som en mer permanent lösning för mjukkoraller och några få små fiskar och räkor. Det tillkommer förstås en hel del kostnader för olika småsaker, som algskrapor, vattentester, etc.

Nja den rätta ordningen är ammonium till nitrit till nitrat (nitrifikation). Nitratet omvandlas sedan till kvävgas som försvinner ur akvariet (denitrifikation), om detta inte sker tillräckligt fort kan man hålla nere nitrathalten med vattenbyten. Kiselalger och Cyano är normalt, men brukar i idealfallet försvinna inom några veckor. Däremot kan det vara bra att sätta i algätande eremitkräftor så fort gröna trådalger börjar visa sig, eftersom dessa alger är enklast att få bukt med innan de hunnit etablera sig.

I en annan tråd skrev du att du har inkörd levande sten? Isf behövs inga extra bakteriekulturer. Generellt ja, men det är bäst att kontrollera salthalten med några månaders mellanrum, eftersom det försvinner lite salt i skummarkoppen. Dessutom förlorar man ofta lite vatten när man acklimatiserar nya djur, eftersom det är bäst att kasta butiksvattnet samt eget vatten som man blandat det med (detta för att minska risken att parasiter kommer in i karet). För att höja salthalten kan man tillfälligt ersätta avdunstat vatten med saltvatten istället för osmosvatten, eller så kan man rätta till salthalten i samband med vattenbyte. Det stämmer om den levande stenen kommer från en butik (förmodligen kan du sätta i algätande eremitkräftor ännu tidigare, vid första tecknet på gröna trådalger). Men om stenen kommer från någon annans inkörda akvarium kanske du kan börja med (tåliga) fiskar ännu tidigare (med reservation för att transport och olika salthalt i ditt och det tidigare karet kan störa livet på/i stenen).

Det spelar nog ingen roll. Har du levande sten behövs inga fler bakterier, men de gör säkert ingen skada heller. Fast 40kg till 170 liter låter väldigt mycket. Jag hade nog bara använt ca 10kg. Fiskar och koraller behöver utrymme, och det samlas lätt detritus under stenrösen (vilket motverkar hela syftet med LS som vattenrenare).

Gäller ovanstående även med osmosvatten? Torkar du av med rent papper (inget saltvatten på)? En annan sak slog mig: om man håller refraktometern mot ljuset för att läsa av bättre kanske temperaturen höjs, iaf en solig sommardag eller nära en glödlampa. Jag tror min egen refraktometer (Sybon) fungerar som den skall, men den verkar känslig för slarv. Kanske en vipparmshydrometer faktiskt ger bättre resultat om man tar handhavandet med i beräkningen... @danne031 ATC betyder Automatic Temperature Correction tror jag, det är inte fabrikatet.

Jag får ibland skillnader på 2-3 promille mellan två mätningar (av samma vatten, direkt efter varann), vilket antagligen beror på dåligt handhavande. Jag gissar på något av följande: - Om man tvättar av refraktometern med sötvatten men inte torkar den (eller fingret man plockar upp akvarievatten med) fullständigt, så kanske nästa mätning visar för låg salthalt. - Om det finns kvar rester av salt på refraktometern (för att man bara torkade av den utan att tvätta med sötvatten, så att saltet spritts ut i ett osynligt tunt lager), så kanske nästa mätning visar för hög salthalt. - Om man återanvänder papperet (eller trasan) man torkar av refraktometern med så kanske det släpper tillbaka sötvatten eller salt på refraktometern igen. - Om refraktometern förvaras i ett rum med annorlunda temperatur än akvarierummet, så kanske den visar fel innan den hunnit anpassa sig? Låter något av detta rimligt, eller kan det finnas andra förklaringar?

Kanske skulle vattnet kunna blir för näringsfattigt för t ex mjukkoraller med en alldeles för stor skummare om man inte matar extra mycket för att kompensera? Annars tror jag att kapaciteten som tillverkare anger är väldigt godtycklig (och säkert överdriven). Dessutom kan rekommendationen skilja rejält beroende på vilken typ av djur man vill hålla: Tunze rekommenderar exempelvis numera en "1000 liters skummare" till ett 300 liters kar om man har stenkoraller och hög belastning.

Egentligen behöver man inte testa särskilt mycket, det beror till stor del på hur känsliga djur man har: När man blandar salt behöver man förstås testa salthalt och temperatur. Man bör även hålla koll på temperaturen i karet regelbundet eftersom värmare är opålitliga apparater. Vid inkörningen kan man testa ammonium eller nitrit, fast tar man det försiktigt med matningen i början behövs det nog inte. När karet varit igång några månader kan man testa salthalt, KH, nitrat och fosfat ibland för att se hur värdena förändras. När man får tillväxt av stenkoraller mm kan man kanske även testa kalcium och magnesium då och då (noggrannare om man har känsliga arter). Förändring av olika spårämnen tror jag är onödigt att testa i vanliga fall, vanliga vattenbyten borde återställa värdena på ett både enklare och exaktare sätt än om man själv skall dosera tillsatser.

Nackdelen med att dutta är att skummarens inbyggda ytavsug inte fungerar så bra med för hög vattennivå, så man måste isf tillsätta små mängder åt gången vilket förstås drar ut på tiden. Den här gången löste jag helt enkelt en stor mängd salt i en 5l hink och hällde i karet lite i taget under en dag. Inte idealiskt förstås, eftersom den stora mängden salt troligen fick svårare att lösa sig både i hinken och sedan i själva karet (som stigigemla påpekade), plus risken för fällningar i hinken även om jag inte såg något sådant.

En medlem på Reef Central påstod 1900 vid ytan med ATI Powermodule Hybrid 8x80W, tror det var här nånstans: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?p=21959880 men Photobucket verkar ha raderat bilderna. Fast om stigigemlas siffra 1200 gällde middagsljus så är nog morgon- och kvällsljuset betydligt svagare. Brukar de inte förlora mycket av skyddet under transporten, eller gäller det främst anemoner? Hursomhelst, om en korall har suttit länge i ett svenskt akvarium hela vintern och sedan vårsolen plötsligt träffar den så kanske det blir en stor omställning (eller kanske inte). Samma sak om man sätter i en svenskodlad koloni.

Ingen sump tyvärr. Kanske skulle man kunna fylla en hink med akvarievatten, hälla i mer salt i hinken, och sedan hälla tillbaka vattnet i akvariet igen efter en timme. ATO och skummare kan ju vara avstängda under tiden.

Ja fast jag brukar aldrig byta vatten, men detta är kanske en giltig ursäkt...

1200 är väl mer än de flesta akvariebelysning ger (utom vid ytan kanske), och korallerna i akvarier har ju vant sig vid svagare ljus än i naturen. Däremot kan förstås arter som levt nära ytan i naturen vänja sig vid starkt solljus igen, om det sker gradvis.