Christian J

Om det är ljusare i rummet än i karet kan fiskarna bli stressade. Men om rummet är mörkt spelar det nog ingen roll, tvärtom borde fiskarna hålla sig lugnare i ett mörkt kar+rum.

Temperatur och särskilt(?) luftfuktighet kan påverka väldigt mycket. Den här sommaren har avdunstningen minskat till nästan hälften jämfört med i vintras, trots att vattentemperaturen är ungefär densamma.

Såpavatten skulle det kanske stå... Vanligt kranvatten med några droppar diskmedel i, som man använder för att vinylen skall fästa ordentligt mot glaset. Det är samma princip som när man monterar fönsterfilm på vanliga fönster.

Det blir nog svårt att skrapa under/nära stenen utan att flytta dem. Det går ju inte heller att använda magnetskrapa, så du måste sticka ner armen i karet varje gång vilket stör djuren. Konstigt att man alls kan se vinylen förresten, och att inte botten fungerar som en spegel. Måste vinylen klistras mot glaset med såpvatten för att det skall funka? Mitt kar ligger på ett liggunderlag, och det syns inte genom frontrutan.

Jag använde en sån här 30x20cm korg till min scopas: http://www.clasohlson.com/se/Förvaringskorg-Rondo-6-l/34-1451-2 (finns även i 40x30cm storlek, och såldes även på Hornbach senast jag kollade). Fisken var hela tiden hur lugn som helst. För att hålla fast korgen använde jag Tunzemagneter. Hornbach har även planteringskorgar för utedammar, dessa har mindre storlek på hålen och flyter precis i nivå med vattenytan.

Jag vet inte om ett ytterfilter gör någon direkt nytta för ett saltvattenskar. Plastslangarna kan möjligen bli hårda med tiden och orsaka läckage (silikonslangar skall vara bättre). Det bidrar inte särskilt mycket till vattencirkulationen, och mekanisk filtrering är förmodligen effektivare inuti karet. Aktivt kol eller fosfatmedia kan man lika gärna hänga i en nylonstrumpa direkt i karet. Möjligen kan ett ytterfilter bidra till biologisk filtrering (nitrifikation) om det inte sätts igen av detritus, frågan är om den extra filtreringen behövs.

Vet inte, men 6cm är ju ganska små fiskar. Det underlättar säkert att sätta i allihop samtidigt. Skulle de bråka mycket kan du sätta en eller flera av dem i t ex gallerkorgar uppe vid ytan. Jag hade en gång en Z. scopas flera veckor i en sådan skyddsbur, när jag sedan släppte ut den hade mina två andra scopas vant sig vid honom (8-9cm stora, i ett 300l stort kar).

En annan fördel med snäckor kan vara att de kommer åt överallt. Jag har en filfisk som verkar ta små och lättåtkomliga glasrosor (de verkar iaf inte sprida sig), men många exemplar sitter djupt inne i skrevor där de inte går att nå. Möjligen skulle en pincettfisk kunna nå längre in. Fast frågan är om ens snäckor kan utrota glasrosorna helt. Det räcker ju att snäckorna missar en enda för att glasrosorna skall sprida sig igen efter att snäckorna svultit ihjäl.

Var inte ivrig att sätta i fisk. ;-) Akvariet behöver bygga upp en bakteriekultur för att kunna bryta ner avfallsämnen från fiskarna. Bakterierna behöver i sin tur näring, så du kan börja mata försiktigt under inkörningen trots att inga fiskar finns i karet. Inkörningen kan snabbas upp med inköpt bakteriestartkultur eller levande sten, använder du ingetdera tar det längre tid (rekommenderas ej). Mät ammonium och/eller nitrit, när dessa värden toppat och sedan sjunkit till "noll" kan du sätta i algätande snäckor och eremitkräftor, därefter enstaka fiskar som matas försiktigt i början. Är stenen fri från fosfat behöver den inte lakas ur, men finns det fosfat lär det märkas i form av grönalgexplosion.

Det är ganska vanligt att nyinköpta snäckor dör utan känd orsak, så det måste inte bero på akvariet. Vänta och se om samtliga snäckor dör, eller om några överlever.

Det blir otroligt mycket saltstänk från en syresten när bubblorna brister på vattenytan så det är inget att rekommendera.

Man skulle kanske kunna kombinera olika metoder, t ex kemikalier för att döda stora glasrosor, och Aiptasiaätande fiskar eller räkor som förhoppningsvis tar eventuella små exemplar.

Annars kan du testa fodersorter som inte sjunker så fort, t ex flingor.

Det viktiga är att ytvattnet rinner ner i ytavrinningen, och som sagt var noga med att partiklar från vattenytan verkligen försvinner ner --sitter skummaren för lågt rinner det mest in vatten från alldeles under vattenytan, medan sjävla vattenytan är kvar orörd i karet. Iaf i mitt gamla test är det flera steg på färgskalan mellan 0 och 0,1. Om det hoppar mellan 0 och 0,1 kanske akvariets bakteriekultur fortfarande är instabil. Jag menade inte att du mätt fel, utan att själva testet ger gravt felaktiga mätvärden för NO3 om vattnet innehåller NO2. Med andra ord är det ingen idé att börja mäta NO3 förrän NO2 ligger stabilt på noll. Dessutom tar det många månader för NO3 att stiga väsentligt så det är inte bråttom att mäta det.

Undrar om vi pratar om samma streck, är strecket 1cm över vattenytan så bör hela ytavsuget befinna sig över vattenytan och då fungerar det inte. Jag tror mitt streck är ett par mm över vattenytan (svårt att säga exakt pga vågor). Det räcker att mäta NO2 under inkörningen, har du 0,1ppm är karet nog inte riktigt inkört ännu. NO3 behöver du inte mäta särskilt ofta, kanske en gång per månad eller ännu mer sällan. Död sten gör att det tar längre tid att bygga upp en bakteriekultur, så öka matningen försiktigt i början. 50ppm NO3 i ett nystartat kar låter som ett mätfel (finns det fortfarande NO2 kan det tydligen påverka mätresultatet av NO3). Jag skulle avråda från att tillsätta alkohol i ett nystartat kar om du har djur i det, dels är förmodligen den verkliga NO3-halten inte alls så hög (antagligen omätbar), dels kan alkoholdosering lätt leda till bakteriegrumling och cyano.

Testa att höja skummaren tills du kan se hur partiklar på vattenytan sugs in utan att flyta ut igen. Kanske skummaren måste sitta lite högre än markeringen. I mitt fall börjar väsandet precis när ytavsuget fungerar som bäst, så det är en balansgång. Jag skulle nog uppdatera skummaren (även i mitt eget kar), men skaffa bättre ljus först så kan du hålla t ex mjukkoraller (som också tar upp en del näring ur vattnet). Symbiosanemoner lär vara lite känsligare, så det är kanske bra om akvariet är väl inkört. Fiskarna du nämner utgör ingen stor belastning om de är i vanlig butiksstorlek, men Zebrasoma flavescens kan teoretiskt blir 15-20cm stor och då förorenar den förstås vattnet i motsvarande grad. Vilken sorts material är stenarna gjorda av? Död levande sten kommer att koloniseras av bakterier igen, men andra mindre porösa stentyper kanske inte är lika effektiva. Mät nitrathalten då och då så ser du hur det utvecklas. Är det ingen cirkulation av luften innanför akvariets lock? Under inkörningen kan det lukta lite unket (likt gammal potatiskällare, kanske beroende på ammonium?).

9004-skummaren har ytavsug som håller ytan ren, men höjden är viktig. Sitter skummaren för lågt rinner ytvattnet inte in tillräckligt fort, sitter skummaren för högt ger den ifrån sig mer oväsen (väsande ljud). Det finns en markering på baksidan, men du kanske måste testa dig fram lite. Jag misstänker att skummaren kan flytta sig långsamt ibland om inte magneterna sitter perfekt. Jag använder själv en 9004-skummare i mitt 300-liters kar och tycker att den är för liten, främst eftersom jag måste tömma den var och varannan dag (när nivån i koppen stigit till 2cm brukar det stoppa där). Annars beror "rätt" skummarkapacitet på hur mycket man utfodrar, hur känsliga djur man håller och om man har andra former av vattenrening. Om locket sitter på så bör inte skummaren lukta så mycket. Kanske det är hinnan på vattenytan. Luktar det friskt som alger eller som en unken gammal skurtrasa? Jag har inte gjort några riktiga vattenbyten i mitt kar sedan starten för två år sedan. Man kan byta vatten för att minska nitrat eller fosfat, men oftast hindrar bakterierna i t ex levande sten att nitratet stiger, och fosfat kan man ta bort med fostfatbindande media. Vattentester visar lätt om vattenbyten behövs utöver det ovanstående. Man kan även byta vatten för att återställa sammansättningen av olika spårämnen, detta är kanske både enklare och säkrare än att dosera olika tillsatser. Skall man byta vatten så blir det mindre störningar med många små byten än få stora, men samtidigt mer jobb förstås.

Jag har en Zebrasoma och små eremitkräftor, och ser bara små bubblor (2-3mm) på svåråtkomliga ställen. När bubblorna börjar bli större (upp till 3cm i mitt fall) kan de dock växa fram ur sina skrymslen helt öppet. Jag misstänker att kirurgen äter de små bubblorna men inte kan handskas med de större. En idé kan vara att punktera stora bubblor. Jag vet inte om det hjälper, men förr eller senare kommer de att brista ändå och ge upphov till nya små som lättare blir uppätna. Se även http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2556127 Observera att det finns två släkten (Valonia och Ventricaria) vilket kanske delvis skulle kunna förklara motstridiga erfarenheter bland akvarister.

Är det en anemon i förgrunden? Det bakom är en mjukkorall, som kanske blir bränd av anemonen om den sitter så nära.

Utmärkt initiativ, tack!

Akvariet har alltså plötsligt försämrats på 5 dagar efter att du köpt levande sand, kol och belysning? Ny levande sand kan ge upphov till algblomstring. Byte av belysning kan också påverka algfloran, och även stressa koraller om det nya ljuset är starkare eller har annorlunda färgspektrum. Kolet borde inte skapa några större problem förutom att koldamm kan grumla akvariet tillfälligt (men med tiden borde det fastna i filter och skummare). Jag kan inte se på bilderna om det är kisel, dinoflagellater eller cyano. Kiselalger är gyllenbruna, dino är smutsgula, flyter på ytan och bildar gärna vertikala trådar, cyano kan variera i färg från ljust till mörkt gröna eller röda. Allihopa kan dyka upp vid plötsliga förändringar (men oftast inte samtidigt) och kan växa väldigt fort. Försök vara tålmodig och ta bort algerna hela tiden, men undvik störningar av olika slag såsom tillsatser (såvida du inte vet att något behöver åtgärdas). Vattenbyten kanske också kan utgöra en störning, är osäker. Att det är smutsigt i sumpen gör inte så mycket, men det är viktigt att skummare och ytavsug fungerar ordentligt.

Hur länge har den varit ihopsjunken? Vandrar den runt mycket? Att den verkar sitta nära ytan och utblåsen kanske kan tyda på behov av mer ljus/syre/vattenrörelse.

För Cryptocaryon är det helt normalt att trophonterna lämnar fisken efter 3-7 dagar, oavsett behandling. Det avgörande är om fisken sedan blir återinfekterad igen efter ca 3-30 dagar. Svarta prickar kan vara plattmasken Paravortex. Det som liknar ludd/små prickar skulle kunna vara Cryptocaryon eller något annat, vet ej.

Cryptocaryon brukar se ut som distinkta vita prickar (iaf på kroppen), inte luddiga. På bilden ser prickarna på bröstfenan lite luddiga ut, men jag gissar på prick ändå. Det finns en klistrad tråd i sjukdomsforumet som du bör läsa.

Vilka tillsatser rör det sig om? Med t ex vattenberedningsmedel är det ibland (enligt instruktionerna) inte så noga om man överdoserar, men när det gäller spårämnen måste man ju även ta hänsyn till hur mycket det redan finns i akvarievattnet (vilket också är svårt att mäta noggrant) så jag skulle nog avrunda kraftigt neråt för att unvika överdosering.