Christian J

Det är ofta lättare att fånga fiskar på natten, när de sover.

2 hours ago, Myra Skoglund said:

Det där med att sätta i djur, Christian... Jag hade redan med en del djur i form av liftare vid starten

Ja många liftare verkar klara ganska höga ammoniumvärden under inkörningen, det varierar nog mellan olika arter, precis som med fisk. Om du bara har <0.15 nu och det börjar komma grönalgskott så skulle jag inte vänta med algätande snäckor och eremitkräftor, det är mycket lättare att förebygga alger än få bort ett etablerat bestånd.

Om fisken är en Salarias så äter de främst späda skott av gröna trådalger, så den behöver förmodligen ingen extra mat så länge den har (rätt sorts) alger att beta.

Halimeda tar nog inte upp mycket nitrat, däremot bör bakterierna i levande sten skapa denitrifikation.

Jag skulle mäta ammonium under starten, och helst inte sätta in djur innan den sjunkit till noll. Direkt därefter kan det vara bra att mäta fosfat och vid behov använda fosfatmedia första året, eftersom fosfat kan ge explosionsartad grönalgväxt och frigörs i stora mängder när organismer dör på den levande stenen. När akvariet väl är igång behöver man inte mäta några särskilda vattenvärden, så länge man inte håller känsliga organismer t ex stenkoraller. Möjligen kan du hålla koll på nitrat om du matar mycket och sällan byter vatten, kanske även KH.

3 hours ago, stigigemla said:

har man refraktometern i det rum man mäter salthalten är det inget problem.

Bra poäng, jag har ett par graders temperaturskillnad mellan mina två akvarierum. Kan detta ge relevanta mätfel om jag vill jämföra salthalten mellan de två rummens akvarier? Hjälper det att låta refraktometern anpassa sig till rumstemperaturen?

7 hours ago, Lasse said:

 Refraktometern mäter densiteten

Mäter den inte ljusets brytningsindex? Däremot påverkas tydligen även detta av temperatur, även om det verkar finnas inbyggd temperaturkompensation som stigigemla skriver.

Det är det nog ingen som vet. 72 dagar är inte heller någon exakt siffra, om jag minns rätt var det från en enda studie. Annars kanske det räcker med 30 dagar för vissa stammar av Cryptocaryon, medan andra kanske överlever 73 dagar... Cystor kan även sitta på stenar eller fraggpluggarna under koraller, så dessa bör gå utan fisk ca 72 dagar också.

Upp till 30 grader är inget problem i naturen, även om det kan vara opraktiskt i ett akvarium (större risk för syrebrist, samt snabbare ämnesomsättning som kräver mer utfodring). Konstigt att inte temperaturen sjunkit, pumparna borde inte värma så mycket. Är termometern pålitlig?

Avdunstning borde höja salthalten, om den trots det ser ut att sjunkit är det något mätfel. Det är lätt att få fel värde om man inte tvättar och torkar refraktometern ordentligt mellan mätningarna. Observera även att siffran 1,020 handlar om densitet (specific gravity), inte salthalt som mäts i promille. Du behöver nog inte kalibrera refraktometern, eftersom salthalt är oberoende av temperatur. Det är bara densiteten som påverkas av temperatur (därför är det bättre att använda skalan för salthalt/promille på refraktometern).

Ersätt det avdunstade vattnet med saltvatten om du vill höja salthalten, därefter osmosvatten. Jag tycker att en relativt låg salthalt är bäst, eftersom det då blir enklare att acklimatisera nya djur från akvarieaffärer (som oftast också har låg salthalt).

Jag tycker det liknar Bryopsis, men det är svårt att se på bilden.

Frågan är om man egentligen behöver kontinuerlig vattenpåfyllning? Salthalten stiger ju ganska långsamt genom avdunstning, så det kan ta ett tag innan den blivit farligt hög. Sen kanske man iofs inte skall sänka den för fort när man till slut fyller på med sötvatten.

Frågan är också hur känsliga koraller och andra djur är? En del arter klarar ju torrläggning i naturen, ibland kanske i kombination med regn.

Jag har ett karantänsakvarium där jag bara fyller på en gång i veckan, de fiskar och räkor som jag förvarat där verkar inte ha haft några problem med detta.

On 2016-11-02 at 9:31 AM, Freddesss said:

När det gäller returpumpen ska den ha backventil så vatten inte strömmar tillbaka, eller det räcker med borrade hål i röret som mynnar ut i karet?

Vad jag läst så kan man inte lita till 100% på backventiler. Även borrade hål kan täppas igen av algväxt. Kanske det är säkrast att använda båda?

Quote

Om jag tittar närmare på overflow så verkar det inte finnas hål i toppen för att suga ut ev bubblor. Ska jag borra och sätta en slang, eller det räcker med att sticka in en luftslang som jag suger manuellt eller med någon mindre pump?

Kanske man startar häverten genom att vända U-röret upp och ner och fylla det med vatten? Annars skall man inte behöva suga ut några bubblor under själva driften, samlas det så mycket bubblor i toppen att häverten stannar vore det en säkerhetsrisk.

Ser ut som en Asterina.

Så om man håller stenkoraller och tillsätter kalciumklorid istället för kalkvatten så borde alkaliniteten sjunka ganska snabbt?

Det kan även bildas kondens under täckglas, men med lysrör borde värmen få den att avdunsta. Räcker även värmen från LED till det? Och borde inte väldigt mycket av LED-ljuset reflekteras tillbaka uppåt? Undantaget är om belysningen både ligger tätt mot glaset och har en reflektor.

5 hours ago, jonasroman said:

hur kan det plötsligt ha stigit när du talar om 6 månader? Du har väl helt enkelt en långsamt minskad konsumtion av alkalinitet som du missat och därmed sakta stigit i alk.  Du kan säkert om du hade mätt frekvent, kunnat spåra när kurvan började stiga.

Precis, jag tyckte bara att en gradvis ökning under 6 månader kändes plötslig och oväntad när värdet legat stabilt under ett helt år innan (jag har iofs inte mätt regelbundet, det kanske sker ständiga svängningar).

Quote

Det kan också tex vara så att du under denna tid fått bättre denitrifiaktion....då kommer konsumtionen av alk  minska, eller till o med kan denitrifikationen bli så effektiv så den utgör ett nettotillskott på alk.

Det kan stämma, NO3 sjönk stadigt under våren till 0 i somras (enligt Salifert), dvs ungefär samtidigt som jag tror att dKH började stiga.

5 hours ago, jonasroman said:

Går ej svara på enkelt  för det beror på HUR det organiska materialet bryts ner samt om du menar att du vill jämföra lika stor del organiskt material som bryts ner kontra kalk som byggs upp?

Jag menade inget så exakt, snarare åtgången i ett akvarium med en "typisk" besättning av fiskar och stenkoraller. Kan man då säga att fiskmatens och koralltillväxtens effekt på alkaliniteten är i ungefär samma storleksordning, eller är den ena i praktiken försumbar jämfört med den andra? 

Var det inte en diskussion här alldeles nyligen om att viss cyano är spirulina? Då kan jag förstå att fiskar äter det.

I mitt kar har även trådalgerna i sanden försvunnit sedan jag satte i min muralis för fem dagar sedan, jag vet inte riktigt hur. Kanske de är begravda, eller kvävs under allt stendamm fisken virvlar upp.

On 2016-11-29 at 11:58 AM, Manks said:

skummaren behöver frisk luft, helst utifrån

Luft som en människa kan andas borde väl fungera utmärkt? Däremot kanske kvalitén sjunker inuti ett lufttätt sumpskåp, men då får man nog problem med mögel inuti skåpet också.

Angående fosfatbindare har det diskuterats om aluminiumbaserade kan påverka koraller, se t ex http://www.advancedaquarist.com/2003/7/chemistry vilket förnekas här: http://www.seachem.com/phosguard.php

Här nämns att järnbaserade teoretiskt kan ta upp olika spårämnen och kanske även påverka koraller: http://reefkeeping.com/issues/2004-11/rhf/

Var det inte samma video som nämnde att olika kolsorter är bra på att ta upp olika typer av ämnen?

Här är en artikel om att aktivt kol (specifikt "granulated active carbon", GAC --vad heter det på svenska?) orsakar HLLE (hålsjuka): http://www.advancedaquarist.com/blog/activated-carbon-affirmed-as-causative-agent-for-hlle-disease  så det kanske är bättre att använda andra typer av aktivt kol (vilka?).

Det låter ju helt idealiskt! :-D Är du säker på att det svalde det också? Fast man borde väl kunna se om gröna fragment följde med ut genom gälarna.

Oftast brukar akvaristiksidor skriva att Valenciennea och andra sandvändande gobies i naturen enbart äter smådjur de hittar i sanden. Men några forskarstudier jag hittade skriver att även detritus utgör en stor del av deras maginnehåll:
 

Quote

"The importance of detritus in the diets of all species is clearly evident (AOM: Fig. 1), ranging from 11% in Priolepsis nuchifasciatus to 86% in Ecsenius mandibularis, with a mean of 42.6% across all 16 species. Detritus was the dominant dietary component in 10 species (Assessor macneilli, Eviota queenslandica, Trimma caesiura, Istigobius goldmanni, Valenciennea muralis, I. decoratus, Bathygobius fuscus, Amblygobius nocturnis, Asterropteryx semipunctatus and E. mandibularis). The other major component, copepods, was dominant in 5 species (Priolepsis nuchifasciatus, Pleurosicya muscarum, Eviota sp. C., Enneapterygius tutuilae, and Trimma striata) and filamentous algae in only 1 (Amblygobius rainfordi). Sediment was found in a total of 12 species, filamentous algae in only 4 species.
[...]
3 discrete trophic groups are immediately apparent: detritivory (Ecsenius mandibularis, Amblygobius nocturnis, Asterropteryx semipunctatus, Istigobius goldmanni, Valenciennea muralis, I. decoratus and Bathygobius fuscus), carnivory (Trimma striata, Eviota sp. C, Pleurosicya muscarum, Enneapterygius tutuilae and Priolepsis nuchifasciatus), and herbivory (Amblygobius rainfordi)."

 

http://www.int-res.com/articles/meps2003/256/m256p183.pdf

Quote

"Cryptocentrus spp., for example, are micro-carnivores (Karplus, 1987; Thacker and Roje, 2011), Amblygobius and Valenciennea spp. feed on detritus and interstitial sand fauna, with A. phalaena additionally feeding on filamentous algae (Nakamura et al., 2003; Nanjo et al., 2008)."

 

https://www.researchgate.net/profile/Claudia_Pogoreutz3/publication/255791359_Gut_morphology_and_relative_gut_length_do_not_reliably_reflect_trophic_level_in_gobiids_A_comparison_of_four_species_from_a_tropical_Indo-Pacific_seagrass_bed/links/00b495239896994f26000000.pdf

Däremot nämner följande inget om detritus hos Valenciennea:
 

Quote

"The five species showed a diverse range of trophic modes: Amblygobius bynoensis and Amblygobius phalaena were herbivores, Valenciennea muralis was a carnivore, Asterropteryx semipunctatus a detritivore, and Istigobius goldmanni an omnivore."

 

http://link.springer.com/article/10.1007/s00227-008-1085-x

Quote

"All species consumed sand-dwelling micro-invertebrates, and all species but V. muralis also fed from epilithic algal mats and algae. Gravimetrically, stomach contents were dominated by animal material (I. goldmanni and V. muralis), algae (both Amblygobius species) or organic matter (Ast. semipunctatus)."

 

https://marineinfo.otago.ac.nz/publications/cid/760/

Man bör kanske också ha i åtanke att bara för att fisken äter detritus så innebär det inte nödvändigtvis att den utvinner någon större mängd näring därifrån. Däremot kanske detritus gör nytta för matsmältningen på andra sätt?

Min egen begränsade erfarenhet är att sanden ser renare ut med en Valenciennea, men jag vet inte om det beror på att den verkligen äter upp detritus, begraver den under ett lager ren sand eller sprider ut den i vattnet.

Här är ett koltest, om det är bra vet jag inte: https://web.archive.org/web/20110917170247/http://www.pets-warehouse.com/carbon.html

Läste förresten någonstans att döende svampar kan frigöra giftämnen, dessa kan väl inte fosfatbindare avlägsna så vattenbyten kanske är bättre av den anledningen. Kanske även kolfiltrering.

On 2016-11-29 at 10:07 PM, Lasse said:

Japp - råkade ut för detta också med kalkvatten och mjukisar.

Innebär detta att kalkbindningen i stenkoraller kan förbruka ungefär lika mycket alkalinitet som den vanliga bakteriella nedbrytningen i akvariet (av t ex fiskarnas exkrementer)?

Frågan är varför värdet plötsligt stigit de senaste 6 månaderna, detta trots att jag började sätta i fisk under samma period. Å andra sidan tog jag bort mycket blågröna alger i somras, kanske det har minskat den bakteriella nedbrytningen såpass mycket att det gett en nettoökning.

Har tyvär inte antecknat ifall jag ändrat mängden kalciumhydroxid och/eller färdigt kalkvatten. Det senare varierar ju med avdunstningen, som i sin tur verkar variera med luftfuktigheten.