Christian J

6 hours ago, Lasse said:

Tror inte TTM är provad på matfisk över huvud taget. en helt omöjlig metod att varje dag flytta ton av fisk

Sant. :-) Jag menade att tidsangivelserna för Cryptocaryons livscykel, som TTM bygger på, kommer från ett fåtal studier på bland annat matfisk (kanske inte mestadels matfisk, som jag skrev förut). 

5 hours ago, Kimozabe said:

Kan vara så, men kanske ha legat där hela tiden men bröt ut om den kirurgen började stressa dom andra eller något annat som triggat utbrottet. 

Så man kan konstatera att du inte kört strikt karantän då alla sten/fisk inklusive den som sitter under koraller inte gått 90 dagar fiskfritt/är kört enligt ttm?

Om jag förstått tråden rätt så fick fiskarna först prick i huvudkaret. Efter TTM flyttades de sedan till ett karantänskar, där de nu fått prick igen.

Varifrån kommer siffran 90 dagar? 72 dagar är den längsta kända tiden vad jag vet, källan som alla andra citerar skall vara https://dx.doi.org/10.1023%2FA%3A1018360323287 (ej gratis, så jag har inte läst den).

11 hours ago, Kimozabe said:

Kanske ttm inte är så effektivt eller bara för lätt att misslyckas med?

I teorin är det effektivt... Dock verkar denna teori bygga på ett fåtal studier av mestadels matfisk, så jag skulle inte bli förvånad om det finns varianter av prick som avviker från det förväntade tidsschemat.

Det är nog lätt att misslyckas pga kontaminering. Jag undrar t ex om inte cystor kan lossna från en hink (pga vattenrörelse från pumpen, fisken eller akvaristen?) och sedan följa med en håv/durkslag eller fisk vid hinkbyte?

Var fick ni tag i väteperoxid? Apotekens verkar innehålla tillsatser.

Jag tror det beror lite på vilket inkört kar stenen kommer från. I värsta fall kanske den innehåller både oönskade organismer som Aiptasia och rester av mediciner (koppar). I bästa fall slipper du inkörningsperioden i det nya karet, men sätter du i fisk tidigt finns risken att de smittas med Cryptocaryon från det gamla karet genom cystor på stenen (det senare har bara betydelse om du strävar efter att vara 100% fri från Cryptocaryon, vilket många inte bryr sig om). 

Sten från en akvarieaffär är oftast "kurerad", vilket förhoppningsvis innebär att den (till skillnad från icke kurerad, färsk sten) inte läcker fosfat eller innehåller oönskade organismer. Men ibland kan "kurerad" i praktiken innebära att nästan allt högre liv på stenen har dött, även sånt som man kanske skulle vilja ha kvar. Bakterier och kalkalger bör däremot återvända i sinom tid.

Här är några artiklar med både praktiska och estetiska tips:

https://web.archive.org/web/20121213175319/http://www.reefsmagazine.com/forum/reefs-magazine/100520-aesthetics-aquascaping.html

https://web.archive.org/web/20120115151607/http://www.reefsmagazine.com/forum/reefs-magazine/111388-aesthetics-aquascaping-part-2-a.html

https://web.archive.org/web/20121124021247/http://www.reefsmagazine.com/forum/reefs-magazine/119589-aesthetics-aquascaping-iii.html

http://www.tcmas.org/article_aquascaping_part1.php

http://www.tcmas.org/article_aquascaping_part2.php

5 minutes ago, Kimozabe said:

Mycket glasrosor/majano och släpper fosfat.

Alternativt skulle man kunna skaffa en glasros/majano-ätande filfisk/pepparmintsräka samt köra fosfatremover (med reservation för att kanske inte alla djur äter glasrosorna).

Men om det bara är en mindre mängd sten kanske det är enklast och lika dyrt att sälja den och köpa ny.

På vilket sätt är den dålig?

8 hours ago, Bygert said:

6 § Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det
som finns i varje fiskarts naturliga miljö.
Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha
tillgång till gömslen i akvariet.

En del revfiskar lever ju vid dropoffs, där finns det överhuvudtaget ingen botten så långt ögat når... Jag tror det ovanstående gäller t ex grävande fiskar som har en botten i sin naturliga miljö.

En fisk på en revbrant däremot kan lika gärna gömma sig i en håla i en vägg eller botten, vart hålans mynning pekar finns spelar mindre roll. Någon botten existerar egentligen inte i en sådan fisks naturliga miljö (trots att en sandbotten kanske bara befinner sig någon meter nedanför) eftersom fisken aldrig interagerar med den.

15 hours ago, Freppo said:

Just det med sand som virvlar runt och lägger sig överallt är det jag vill undvika.

Om sanden virvlar kanske pumparna är för starka eller har för koncentrerad stråle? I mitt kar virvlar inte sanden (finkornig levande sand), men jag använder resonansvåg för vattenrörelsen.

Däremot kan en kontinuerlig riktad stråle flytta lite sand i taget tills glasbotten syns, och större fiskar kan med tiden vifta bort sanden vid sina favoritplatser. En del sandätande gobies kan spotta ut sand lite överallt.

Quote

 

Tanken är att klä botten med BTN

 

Du skulle kunna ordna mindre håligheter med sand i för djur som gillar det (typ sandlådor).

Vet inte om jag sett tidsangivelser för själva pricksymptomen någonstans, bara för parasitens olika stadier.

--Stämmer det att prickar på huden inte visar sig direkt efter att fisken blivit infekterad? Hur länge dröjer det i så fall (minuter/timmar/dagar)?

--Hur länge efter att parasiten lämnat fisken stannar prickarna kvar? Kan en fisk teoretiskt vara smittfri men ändå ha prickar kvar från det senaste angreppet?

Ett väldigt tunt sandlager som nätt och jämnt täcker botten borde inte ha några nackdelar, förutsatt att sanden inte virvlar runt.

Ett lite tjockare lager (2-3cm?) kan lagra detritus och verkar därför kräva en del skötsel. Fördelen är att vissa djur kan använda sig av sanden.

Ett 10cm tjockt lager (deep sand bed, DSB) ger enligt förespråkare upphov till biologiska processer (mikrofauna, nitratnedbrytning), det finns väldigt mycket skrivet om detta.

Skall definitivt skaffa fler algätare!

Annars är jag fullständig nybörjare vad gäller sandbotten (tidigare har jag kört utan sand) så jag misstänker att jag sköter den helt felaktigt. Exempelvis verkar det viktigt att ytan är helt slät, annars samlas det detritus i varenda liten ojämnhet.

Har 5st Clibanarius tricolor, behöver säkert många fler. Ingen sjöborre, äter de alger på sanden?

Har även en Zebrasoma, den nafsar ibland på algerna i sanden men har kanske lika svårt att separarera alger och sand som jag har...

Kan en spegel fungera som substitut?

Jag har börjat få gröna trådalger på bottensanden, ca 0,5cm tjocka tofsar. Botten består av ett 1-2cm tjockt lager finkorning levande sand i ett 300-liters kar.

Hur hindrar man gröna trådalger att börja växa på sand? Algtrådarna binder detritus som då inte går att suga upp och troligen skapar ännu mer algväxt.

Hur tar man bort befintliga alger, måste man kasta sanden de växer på? Algtrådarna binder ganska stora mängder sand. Jag funderar på om man kan begrava algerna och låta dem brytas ner, men det kanske bara ger näring till ny algväxt.

6 hours ago, Reryd said:

Måste jag ha något under bänken om den skulle va sen (vilket inte syns) eller räcker det med underlaget för akvariet?

Att akvariet lutar lite gör inget, men om det står vridet kan det spricka.

Det borde funka (med förstärkning) förutsatt att akvariets kortsidor vilar på de tjocka stående skivorna och att de senare är av solitt trä.

Om de tjocka skivorna är ihåliga (som Ikeas möbler) så vet jag inte, likaså om akvariet bara vilar på den övre skivan. Lägg märke till att den senare inte vilar på de tjocka stående utan bara hänger i dem.

God idé, kom gärna med fler!

Ibland vill man kunna sätta fast olika DIY-saker vid kanten av akvariet. Tänkte fråga om förslag på fästanordningar för alla möjliga olika sorters tillämpningar, ju fler desto bättre!

Exempelvis kan magneter fungera utmärkt, men inte alltid (t ex för plaströret jag brukar sätta fast nori vid och ställa i ett hörn av akvariet).

On 2016-09-16 at 7:06 PM, Iceaxeon said:

Brukar de bråka så?

Jag vet inte hur vanligt det är, se t ex den här tråden (eller valfritt akvarieforum, men det gäller som alltid att se upp med confirmation bias när man letar efter andras dåliga erfarenheter):

Acreichthys tomentosus och Pseudochromis ser ju helt olika ut, men de jagar väl samma typ av kräftdjur i inredningen (men frågan är om Pseudochromis inser att filfiskar är  födokonkurrenter). Eller så kanske aggressionen beror på att filfiskar inte kan försvara sig. Eller så kanske det var för att filfisken sattes i sist. Var Pseudochromisen det senaste tillskottet innan filfisken? Har några andra timida fiskar satts i efter Pseudochromis?

Min filfisk verkar inte röra några glasrosor tyvärr, iaf inga stora exemplar (jag ser inga små). Kanske den föredrar kräftdjur.

Vet inte hur länge det kan behövas, men om filfisken tar ersättningsfoder i buren kan det kanske vara ett bra tillfälle att låta den äta upp sig samtidigt (en månad?). Tar den inte ersättningsfoder kanske man inte skall dra ut på tiden (en vecka?). Allra bäst är förstås om man kan se att Pseudochromisen lugnat ner sig (typ inte anfaller buren längre) men det kanske inte är så lätt att se.

Prova att sätta filfisken i en bur i akvariet i några veckor, kanske Pseudochromisen vänjer sig med tiden.

Om en fisk ser mager ut (för sin art) får den ju uppenbart för lite (om den inte är mager pga inälvsparasiter), men jag misstänker att även synbart välfödda fiskar kan må bra av lite extra. De flesta fiskar säljs ju dessutom som ungdjur, om de inte växer kanske de får för lite mat även om de ser välnärda ut (undantag är kanske icke dominanta clownfiskar eller anthias, som stannar i växten för att inte utmana den dominanta individen i gruppen). Kanske även immunförsvaret försämras av otillräckliga portioner.

Frågan är hur man kan veta om en fisk får tillräckligt utan att ge den alldeles för mycket? Man kan ju inte bedöma fiskens tillväxt från dag till dag.