Gå till innehåll

Claes_A

Stödjande medlem
  • Antal inlägg

    1 902
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    7

Inlägg postat av Claes_A

  1. Jag håller med om att näringbegränsning kanske inte håller som tillväxtbegränsare för kiselalger i ljuset av att många kör kar med skyhöga nitrat- och fosfatvärden och ändå inte ser kiselalger. Men något måste begränsa deras tillväxt.

    Kanske är det helt enkelt så att kiselalgerna konkurreras ut inte näringsmässigt utan sittplatsmässigt. Det är ju bara att känna med fingret på vilken yta som helst i ett moget akvarium och det är täckt av en biofilm. Denna odefinierade yta med bakterier, alger, archaea och djur är kanske ingen bra plats för en kiselalg? Det skulle förklara varför de dyker upp i nya kar men inte kan bilda filmer i etablerade akvarier. Och när jag skrapar frontrutan riktigt ordentligt så tycker jag mig faktiskt se en kiselalgshinna (kan vara annat också) efter några dagar som sedan försvinner. I hinnan brukar det krypa runt en massa små nästan mikroskopiska djur som jag antar äter kiselalgsfilmen.

  2. För hävert finns det minst två lösningar. Minimallösningen är ett hävertrör som därmed är vattenfyllt hela tiden och en extra rör som normalt sett är nästan utan vatten men som kan ta hand om det lilla vatten som häverten inte tar. Sen kan man köra den säkrare varianten där man har tre rör. Ett hävertrör, ett rör som tar en liten del av flödet (kanske 5%) och ett tredje rör som egentligen aldrig ska användas men som fungerar som ett säkerhetsrör om någon av de andra rören sätter igen. Jag kör tre rör och det är väldigt driftsäkert. Inlägg #24 visar hur jag har borrat:

    https://saltvattensguiden.se/topic/19932-claes-180l-hörnakvarium/?page=2

    En liten varning med ett fack på bara 5,9 liter där pumpen sitter. Vattennivån kommer att sjunka snabbt. Mitt akvarium på 200 liter förbrukar över 2 liter per dag nu när luften är torr under eldningssäsongen - det är en en tredjedel av vattnet i ditt pumpfack!

  3. Ny mätning efter vattenbytet. Har nu höjt salthalten till 35 PSU men inte blev magnesiumvärdet bättre för det:

    Ca 470 mg/L

    Mg 1140 mg/L

    Jag pytsar i 250 g magnesiumklorid-hexahydrat i lösning via doserpumpen under de närmaste dagarna för att flytta upp magnesiumhalten till kring 1300 mg/L.

  4. Ja, det tror jag vi har diskuterat förr. Att folk ser ner alger i sina akvarier på våren. I t ex Stockholmstrakten så tas ju dessutom kranvattnet från Mälaren och liksom alla sjöar så vänder den på sig när vattnet når 4 grader C. Dvs då kommer näringsrikt ytvatten ner på djupet och ut i kranarna.

  5. Jag följer inte riktigt. Om de är anpassade för att ta upp väldigt låga halter av fosfor (jämfört med akvariets övriga mikrober och alger) så borde kiselalger vara mer konkurrenskraftiga även i mer mogna akvarier. Jag har alltid fått intrycket att de i mina akvarier blommar upp vid start och sedan är som bortblåsta när de gröna algerna börjar växa och jag har tolkat det som att något försvinner som de behöver (t ex överskott på kväve och kanske fosfor). I ekologisk litteratur beskrivs de ju som just opportunister som blommar upp när näring finns tillgänglig. Inget av det motsäger dock att de kan ta upp väldigt låga halter av fosfor, men det måste ju nästan alla marina alger och bakterier kunna göra med tanke på de tropiska havets låga fosforhalter.

  6. Det är nästan så att man borde göra ett litet experiment: Tre glasbehållare under kraftigt ljus med saltvatten blandat från samma sorts salt men antingen från osmosvatten, kranvatten eller osmosvatten med kiselsyratillsats. Sen får vi slutligen veta om kisel orsakar kiselalger.

    När jag läste på sist så verkade det som om kiselalger mer har en konkurrensfördel i helt nystartade kar p g a viss tillgång på näring (kväve). Kiselalgerna är snabba på att ta upp kväve och växa till, men de konkurreras snart ut av andra organismer när näringshalterna sjunker samt äts upp av djur, vilket skulle förklara varför man oftast ser dem efter ett par veckor i helt nya och rena kar. Som sådana uppblommande opportunister lever de i alla fall i havet; t ex ser man dem blomma upp på våren när näringshalterna är höga.

    I mer etablerade kar så kan de ibland dyka upp där lokalt näringshalten är hög, som t ex på en sandbädd. Men det ska sägas att ofta kallar man nog en brun matta för kiselalger som egentligen är cyanobakterier. Mikroskåp löser den frågan.

  7. Jag kör så - ozonisatorn på timer några timmar per dygn. Det räcker för att hålla vattnet fritt från gulämnen och tillåter skummaren att prestera bättre de flesta av dygnets timmar.

  8. Riktigt coolt akvarium, retrostilen i mörkt trä gör grejen. På det glada 80-talet skulle ju alla burkar av klass som inte vara inbyggda i väggen vara i just träutförande men tyvärr vann ofta fuskträ.

    Även jag har slitit med tysta lösningar för mitt akvarium. Det blev bra till slut men krävde envisa insatser vad gäller varenda liten pump.

  9. Jag la spektra för gamla XR-E och state-of-the-art XM-L över varandra:

    post-2082-14468928905237_thumb.png

    Cree tycks inte ha ändrat fosforcoatingen av sina olika lysdioder alltför mycket. För varmvita (WW) ligger kurvorna snyggt över varandra när man jämför XR-E och XM-L. Möjligen har de smugit in en liten blåförskjutning av ljuset mellan 500 och 600 nm hos WW XM-L för att få bättre lumenvärden (se skillnaden mellan de två röda linjerna). Eventuellt är det bara mätfel - toppen kring 450 nm varierar också lite mellan spektra. Min slutsats är nog att man kan jämföra lumenvärdena mellan Cree olika generationer av vita LEDs.

  10. Jag kollade upp siffrorna bakom din idé om att köra med XM-L vid 700mA. Ganska slående effektivitetskillnad mellan LED-generationerna:

    XR-E (varmvit) 2,45 W 141 lm (58 lm/W)

    XM-L (varmvit) 2,03 W 220 lm (108 lm/W)

    Häftigt att man kan skära nästan en femtedel av energiåtgången och få ut ett ljusflöde på 150% (nu antar jag att spektra är jämförbara mellan lysdioderna så att Cree inte har dopat siffrorna genom att gröngulskifta ljuset). Det är lite frestande att slänga ut merparten av de gamla vita XR-E och istället fylla på med neutralvita XM-L, två blå och några actinic. Undrar om jag inte också kan göra lysdiod-kedjan längre än dagens 12 dioder eftersom Vf vid 700 mA har sjunkit för senare generationers LED.

  11. Halloj, ja det var ett tag sedan - jag har legat lågt på akvariesidan. Det låter som en smart lösning att vända på fläkten. Jag minns inte varför jag valde att blåsa ut luften med fläkten när det begav sig. Andra ramper som jag har byggt har ju haft fläkten blåsandes år andra hållet.

  12. OK, men efter att ha plöjt RC-tråden LED Color Aesthetics: The Emperor’s got no clothes. Or does he? har jag förstått det som att ljuset från violetta actinic-LED är svåra att se och att det därför behövs det rätt så många för att ge en visuell effekt tillsammans med vita LEDs. Rätt?

    Trådstartaren landade slutligen ganska nöjd i:

    6 Neutral White

    2 Cool White

    2 Blue

    14 Royal Blue

    Tydligen ska 1 CW + 1 WW motsvara 2 NW. Så om jag byter ut hälften av mina CW mot WW så borde det ge resultat motsvarande NW.

  13. Kul att se att ni verkar vara igång här! Och turnerat på RC med LED-chip har vissa gjort också!

    Jag bytte vatten idag igen. 35 liters vattenbyte och total nedplockning och rengöring av sumpen och dess skåp. Nu ligger nog det kommande elfelet 12 mån bort igen!

  14. Jag har en nu ganska senior LED-ramp som innehåller 12 st Cree XR-E cold white (CW) och 12 st Royal Blue (RB).

    post-2082-14468928885616_thumb.jpg

    Se byggtråden här:

    https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?33627-Cree-XR-E-LED-ramp

    Den fungerar tekniskt bra men jag tycker färgen känns lite uräten lilatonad. Diskussionen gick hög om färgåtergivningen med just denna LED-kombo på RC redan när jag byggde den i början av 2010. Så här tre år senare, var står vi då? Några förslag på vad jag kan addera för LEDs för att få mina 12 CW + 12 RB att ge lite roligare ljus? Jag vet inte om befintlig kylkropp klarar mycket mer effekt än dagens cirka 75 W men några enstaka LEDs fär färgpimpning borde den mäkta med? Alternativt, byta ut ett antal LEDs.

  15. Jag vill uppdatera tråden eftersom LED-rampen börjar få lite ålder nu vilket kanske kan vara intressant för andra. Det enkla svaret är att allt fungerar fortfarande. Jag har bytt fläkt två gånger i kåpan eftersom att den saltfyllda luften äter upp datorfläktarna. En dag förlorade jag också en av de två LED-slingorna och det visade sig att det var en kallödning som jag hade fått till redan från början. Lätt fixat med lödkolven.

    Träramp verkar för mig oväntat fungera även i längden. Några skador finns där saltspray ställt till det men rampen kommer att hålla ännu ett antal år rent fysiskt.

    Ljusblandingen Cree kallvitt + Royal Blue känns kanske inte helt up to date färgmässigt.

  16. Jag får tacka för välkomnandet! Det återstår väl att se om jag kan producera några mothugg.

    Mätte värden på akvariet:

    Fosfat: 0,09 mg/L

    Nitrat: Ej mätbart med Tetra.

    KH 7,5

    Ca 488 mg/l

    Mg 1150 mg/L

    Kalcium och magnesium har sjunkit lite sedan sist. Inte så konstigt med tanke på att det inte har doserats annat än kalkvatten. Å andra sidan växer inget skelettbyggande att tala om i karet.

×
×
  • Skapa Ny...