Claes_A

Stonogobiops yasha?

Undrar om man kanske kan få en samanställning då denna tråd är väldigt lång.Vad gäller idag och om man skall börja med pelets vad är era rekommendationer med ett kar med sump på ca 700 liter.Om ni orkar förklara lite....

Jag sammanställde en artikel om ämnet för ett antal månader sedan. Innehållet är ganska likt vad NiXonN svarar så den verkar inte vara helt inaktuell...

Till Artikeln!

Kan ni länka till tråden där Claes häller ättika på kalkvattnet :-) Jag är också intreserad av detta. Har tyvärr inte så mycket tid att gräva runt nu som jag brukar ha.

I min akvarietråd har jag dragit detaljerna:

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?32019-Claes-180l-h%F6rnakvarium&p=362996&highlight=skurit#post362996

Det var en månad sedan jag uppdaterade tråden och det beror på stor del på att jobbet går på högtryck just nu. Därmed har akvariet inte fått så mycket uppmärksamhet. Å andra sidan verkar det klara sig ganska bra utan mig förutom matning, kalkvattenpåfyllning, ballingpåfyllning samt skummarrengöring. I helgen ska det bli vattenbyte och några fläckar med vad jag tror är grön cyano (kan vara någon annan alg också) ska borstas bort.

Korallerna har växt till sig en hel del den senaste månaden och akvariet är i minsta laget för SPS. Det har blivit bra mycket bättre fart på tillväxten sedan jag började med balling samt fick upp näringshalterna ett snäpp.

Om du har energi att läsa en artikel om kalcium, magnesium och karbonater så finns en artikel i denna tråd (inlägg #16 senaste versionen). Artikeln innehåller förvisso en del kemiska formler men för den som inte är road av det kan den läsas utan att egentligen alls titta på dem.

Är jag inte helt fel fungerar citronsyran som kolkälla + att det sänker pH - i alla fall innan den brutits ned. Det kan bli problem med bakterietillväxt och syrebrist om du kör utan skummare.

Japp. Citronsyran kommer att sänka pH i samband med att den tillsätts till karet. Därmed sjunker också KH. Problemet är att citratjonen metaboliseras av bakterier vilket inte bara leder till bakterietillväxt och syreåtgång utan även till att KH stiger igen pga hydroxyljonsproduktion. Citronsyra är därmed ingen nettosänkare av KH utan är i slutändan KH-neutral. Vill man sänka KH med syra behövs starka syror som t ex saltsyra - men det upplever de flesta som krångligt och risken för överdosering är för de flesta stor!

Vattenbyten är nog den enklaste lösningen i det här fallet!

Det låter som om du har köpt en kalciumprodukt som innehåller två salter, kalciumklorid och natriumbikarbonat. När de är blandade i torrt tillstånd så händer inget men så fort de får tillgång till vatten så kommer de att reagera med varandra och bilda kalciumkarbonat - kalksten. Bubblandet kommer från koldioxid som avgår från lösningen och den processen drivs på av värmen som bildas i samband med att t ex kalciumkloriden löser sig i vattnet. Processen förstör delvis produkten eftersom kalkstenen är förlorad kalcium och alkalinitet (KH). Tanken är med säkerhet att pulvret ska doseras rakt ned i strömmande akvarievatten och då sker inte reaktionen eftersom de två salterna inte möter varandra.

Magnesiumprodukten innehåller troligen magnesiumklorid (och möjligen lite magnesiumsulfat) som löser sig helt i vatten under värmeutveckling. Jag kan hålla med om att just magnesiumsalter har en lite metallisk lukt.

I veckan ersattes den bortgångne bruna kirurgen Zebrasoma scopas med en vanlig gul Zebrasoma flavescens. Det är intressant att de skillnaden mellan dessa släktfränder - den gule är klart tuffare än scopasen och har redan satt sunbursten och eight-line wrassen (Pseudocheilinus octotaenia) på plats. Sunbursten har fått en del stryk under gårdagen men verkar inte bekymra sig för det.

I frånvaro av kirurgfisk så har makroalgerna börjat komma tillbaka och det är tydligt att det det behövs betning för korallernas skull. Så det närmaste veckorna ska en ny Zebrasoma införskaffas. Det finns dessutom plats för någon annan ny fisk eftersom clownfiskparet hittat en ny ägare som nu uppskattar dem mer än jag gör. Just clownfiskarna hade jag mest av sentimenatala skäl - den större fisken har varit med många många år.

Jag har även lyckats avyttra fraggar som ockuperat den lilla bottenyta som jag har haft. Sand har aldrig fungerat bra där för pumparna får den att röra på sig och det har vuxit en och annan alg på sanden. Nu ska nog bottenytan istället bli täckt av koraller.

Den sista grafen förstår jag inte överhuvudtaget eftersom den inte stämmer med andra mätningar. Som jag läser grafen så når 100 % av vid ytan inströmmande fotoner med våglängden ca 50 nm ner till 40 metersdjup mens bara ca 55 % av fotonerna med våglängd 450 nm når från ytan till 40 m. Detta motsäger andra mätningar.

Jag förstår det så att kurvorna är normaliserade så att den våglängd som bäst tar sig ner till respektive djup är satt till 100%. Sen anges övriga våglängder relativt detta. Så 475 nm aborberas minst av 3 m vatten medan 500 nm absorberas minst av 40 m vatten. Dvs kurvan visar inte det verkliga ljuset vid respektive ljus utan hur vattnet fungerar som ett filter för olika våglängder.

Det var ett tag sedan denna tråd uppdaterades men ämnet fortsätter att intressera mig. I veckan hittade jag en ny vetenskaplig artikel som ger intressant information om hur stenkoraller anpassar sig till fullspektrumljus när de växer nära ytan och blådominerat ljus när de växer på djupet. Frågan som aktualiserades var hur väl koraller från olika djup använder olika våglängder av ljus?

Mer specifikt så har forskarna studerat den för oss välkända stenkorallen Stylophora pistillata som insamlats från grunda (3 m) respektive djupare vatten (40 m) i Röda havet, Eilat. Viktigt för studien är att koloniernas form och utseende inte skiljer mellan de S. pistillata som lever på olika djup. De mätte sedan korallernas fotosyntetiska förmåga (syreproduktionen) när de först belystes med fullspektrumljus och efter en mörkerperiod med blått ljus (filtrerat ljus). Experimentet sammanfattas i Figur 1 som jag har anpassat från artikeln med lite märkningar:

Figur 1:

De svarta kurvorna visar ljusinstrålningen på korallerna. Till vänster om den vertikala linjen belystes korallerna med fullspektrumljus och till höger om linjen med endast blått ljus. Den grå kurvan visar syreproduktionen från korallerna. I A används koraller från 3 m djup och i b från 40 m djup.

Notera hur korallerna från 3 m djup har en högre syreproduktion när de belyses med fullspektrumljus jämfört med när de belyses med blått ljus. Det slående är att när korallerna kommer från 40 m djup så gäller det omvända - de producerar mer syre när de belyses med enbart blått ljus jämfört med fullspektrumljus! Tydligen är korallerna anpassade för att nyttja den typ av ljus som finns tillgängligt på den lokal de lever!

Ett mått på hur väl en fotosyntetisk organism är anpassad till ett visst miljöförhållande som t ex en viss typ av ljus är deras kompensationspunkt. Detta är ett mått på hur pass mycket ljusenergi de måste ta emot för att kunna producera lika mycket syre som de förbrukar genom respiration. Jämför man kompensationspunkterna för S. pistillata från 3 m respektive 40 m djup när de belyses med blått ljus så skiljer det nästan 10X till de djuplevande korallernas fördel. Med andra ord behöver koraller från 3 m djup nästan 10X mer blått ljus för att klara sin egen syreförsörjning jämfört med koraller från 40 m djup - återigen visar det att korallerna från djupare vatten är anpassade till att optimalt nyttja det blå ljuset.

I artikeln finns också lite intressanta fältdata, man har mätt ljusets sammansättning vid olika djup i Röda havet. Jämför man hur mycket av ljusets olika våglängder vid ytan som tar sig ner till 3 m respektive 30 m djup så ser det ut så här:

Våglängder kring 500 nm tycks vara bäst på att ta sig ned på djupet i Röda havet.

Kan Ca läcka ut från sten eller sand eller vad är det som händer?

Nej, kalciumhalter i denna nivå kan inte komma från inredningen eftersom kalksten inte löser sig vid pH kring 8.

Lästringe.

Någon aktuell händelse som ligger bakom dessa reflektioner?

En lösning är att låta en del av luften passera förbi ozongeneratorn med hjälp av ett T-kors och en kran. Lite svårinställt bara och man måste försäkra sig om att det går luft igenom ozongeneratorn.

Jag har haft precis detta beteende hos minst 2 kirurger, har tillskrivit tarmparasiter som orsak.

MVH Lasse

Jag funderade också i den riktningen men jag har faktiskt ingen aning vad som hände.

Dosering av balling/2-part

Jag har i helgen möblerat om i sumpskåpet för att klämma in doseringspump och behållare för kalciumklorid och natriumbikarbonat. Jag löste det med en plexibox som rymmer 3x 1,5 l (då finns det plats för magnesiumklorid också). Jag har försökt hålla elen till vänster i sumpskåpet och vattnet till höger men det är trångt:

Jag har gjort en variant på balling/2-part där jag bereder två lösningar:

Kalciumklorid; 52 g/l (2-hydrat). Dosering av 100 ml till mina 200 l vatten ger en teoretisk ökning av kalcium på 7 mg/l.

Natriumbikarbonat; 60 g/l. Dosering av 100 ml till mina 200 l vatten ger e ökning med 1 KH.

Lösningarna är balanserade mot varandra så att dosering av lika volymer (1:1) ökar kalcium och KH motsvarande åtgången när kalciumkarbonat bildas (en minskning av kalciumhalten med 7 mg/l konsumerar 1 KH). Jag ska troligen utöka med dosering av magnesiumklorid också men åtgången tycks ännu vara så pass låg i mitt akvarium att vattenbytena med Tropic Marin Pro Reef-salt och kranvatten (mjukt vatten, 10 mg/l Mg) tycks hålla halten ganska konstant. Jag mäter nu:

KH 7,5

Kalcium 480 mg/l

Magnesium 1320 mg/l

Fiskdöd

Jag hade en helt oväntad fiskdöd i början av veckan. I början av förra veckan noterade jag att Zebrasomas scopas åt lite dåligt och såg lite plattare ut runt den vanligen runda buken. Under förra veckan började man se revbenen på den och aptiten försvann helt. Den drog sig undan bakom stenarna. Ingen prick. I måndags var den död, jag hittade lyckligtvis kadavret så att resten av burken inte behövde förgiftas.

Jag har ingen aning om vad som gick fel. Fisken var välnärd och tycktes inte ha problem med de andra invånarna i karet. Insjuknandet kom plötsligt och ganska oförklarligt. De andra fiskarna är inte sjuka. Inte mycket har hänt i karet förutom introduktionen av pepparmintsräkor och testet av AipEx. Jag har svårt att tro att detta är orsaken till fiskens hastiga försvagning och död. Jag har övervägt att den fått i sig lite AipEx och det sabbat mag-tarmkanalen men det låter konstigt.

Jag ska avvakta lite men sen måste jag skaffa en ny Zebrasomas. Makroalgerna är redan på väg tillbaka och jag vill gärna ha dem betade.

Äntligen!

Hm. Det är ju en hexagon eftersom den har sex sidor. Oregelbunden konvex hexagon?

Håller med om att det låter som överdosing av organisk kolkällor som troligen finns i Prodbio-produkten.

Jag har sett något liknande i ett mångårigt akvarium med makroalgtillväxt. När makroalgerna av okänd anledning kollapsade så bildades stora mängder med grått detritus som täckte stenarna. Jag tolkar det som att allt det organiska kolet i algbiomassan konsumerades av bakterier som bildade någon typ av ganska stabila organiska ämnen/biofilm som utgör detritusen.

Demonstrerar hur min winch hissar upp och ner min ljusramp. Den gör det mycket smidigt för mig när jag ska ner i akvariet.

Underbart att ligga i soffan med fjärren och hissa rampen upp och ner. En ny sysselsättningen för de yngre generationerna som inte kan relatera till TV!

Ser bra ut! Jag tror jag missat vad det är för aluminiumprofil du fäster LEDarna på. Är det en kabelkanal?

Det blir snyggt det där!

(PS LED skulle sitta som smäcken till den designen DS)

De gäckande peppermintsräkorna funna, båda två i överrinningsfacket. Där var de inte igår.

2. Jag trodde teorin var att man skulle köra ungefär lika mycket för varje kanal. Men jag har rätt olika förbrukning. Kommentarer kring detta?

Det trodde jag också tills jag själv skulle börja dosera kalciumklorid och natriumbikarbonat och räknade på det. Men balanserat volymmässigt på samma sätt som t ex amerikanska 2-part verkar det inte vara. Här är beräkningsunderlaget:

Balling-lightlösningarnas koncentrationer, molvikterna på respektive salt samt lösningarnas molaritet:

400 g/l kalciumklorid-2-hydrat

147 g/mol

2,72 M

400g/l magnesiumklorid-6-hydrat

203 g/mol

1,97 M

100g/l natriumbikarbonat

84 g/mol

1,19 M

Notera att karbonater förbrukas molmässigt 1:1 med antingen kalciumjoner eller magnesiumjoner enligt:

CO32- + Ca2+ => CaCO3

CO32- + Mg2+ => MgCO3

Om man skulle dosera en lika stor volym från varje ballinglösning så skulle det inte gå jämnt ut, utan det skulle bli ett överskott av kalciumjoner respektive magnesiumjoner (samt kloridjoner) i akvarievattnet. Dessa lösningar är således alltför koncentrerade för att vara balanserade mot natriumbikarbonatlösningen. Om man normaliserar mot den minst koncentrerade lösningen - natriumbikarbonatlösningen - så är molariten på kalciumkloridlösningen 2,29X högre och magnesiumkloridlösningen 1,66X högre. Natriumbikarbonatlösningen borde således förbrukas mer än dubbelt så fort som kalciumkloridlösningen och magnesiumkloridlösningen borde räcka mycket längre än de andra två eftersom kalcium snarare är magnesium är det som inkorporeras i skelett och kalkkristaller.