Claes_A

Den karbonatiserar med tiden i närvaro av fukt och koldioxid till kalksten. Hur fort det går är svårt att säga generellt för det beror helt på förvaringen.

Jag tänkte att mina kollegor på universitetet skulle på se lite grönfluorescerande GFP inte bara i sina mikroskop utan också i levande organismer. Med en gammal 80-tals Sanderskummare som jag ärvt av min far och ett 50 liters f d sötvattensakvarium satte jag i slutet av november upp ett litet akvarium på kontoret. Planen: Skrivanemoner, knappar och någon mjukkorall men inga fiskar som behöver matas. Mycket låga skötselkrav alltså. Och enkel teknik som redan fanns hemma. Att det ser ut som ett labexperiment gör inget, det står i labmiljö. Tekniskt blev det: Sanderskummare med lindträstenar och ozon. Jag investerade i en ny luftpump Schego W3, en Jebao CP-25 och ett hemmabygge till LED-belysning. Idag bytte jag till en Coral Box Moon Led för att få se lite GFP. Akvariet som inte matas äter nitrat, 0,3-0,6 g i veckan för att hålla det på något mätbart med Salifert. Det brukar också få lite nyodlad jäst från labbet. Jag håller KH på 8 med hemmablandad 2-part, förbrukningen har gått ned men var mycket hög till en början. Rhodactisen delar sig som den ska, gorgonian växer och knapparna sprider sig. Så här i frånvaro av fiskar är det rejält med amphipoder, copepoder och små underliga räkor som springer fram över gruset. Den mer socialrealistiska belysningen som fanns på plats tills i morse (200 kr från Jula, 4x10W!). Akvariets invånare hade inget emot garagebelysningen men tonerna av beige och brunt var ju inte så disco:

I Tyskland: https://www.aquafair.de/index.php/cPath/45_144

Den mikrobiologiska diversiteten är så stor att det kommer att bildas en biofilm med koppartoleranta bakterier. Det finns sätt för mikroberna att hantera koppar. Jag gissar att det är detsamma med alger. Vad gäller kräftdjur, copepoder och liknande så är diversiteten klart lägre i akvariesammanhang och de ligger en snäpp upp i näringskedjan så nog kan man tänka sig att de drabbas hårdare.

Den lösliga halten i vattnet styrs ju av jämviktskonstanterna. Men man kan tänka sig lokalt betydligt högre halter i biofilmen som täcker ytorna som har tagit upp koppar. Kopparn blir då biotillgänglig för mikrolivet på stenen. Kanske var det detta som hände @jonasroman?

Du tänker rätt där. Det är inte för invånarnas skull vi köper dyr belysning, det är för att vi akvarister ska vara nöjda med akvariets presentation.

Inte många mesofila bakterier som överlever kokning. De flesta klingar av vid kring 50 grader C, de envisa rackarna t ex Legionella uppåt 70 grader C. Sen finns det ju termofiler också men de har sällan en påverkan på vår fysiologi. Annars har jag inte funderat på bakteriesmitta från akvariet. Finns det ens höga halter av humanpatogener i våra kar?

OK, det är för risken med palytoxin man inte ska koka. @stigigemla - finns det andra skäl förutom detta (och det uppenbara att det är opraktiskt och luktar)? Här är tråden om kaustiksoda:

10,5 KH är helt acceptabelt och ligger i det övre spannet för akvarier. Naturligt saltvatten ligger typiskt på 7 KH men ofta kör vi lite högre i akvarier. Du kommer att se bra fart på kalkalgerna. Kalcium kommer att hålla sig inom rätt nivå med kalkvatten, möjligen kan det över väldigt lång tid stiga lite om ditt akvarium drar mycket magnesium. När ditt akvarium blir äldre brukar magnesiumåtgången sjunka, då finns det inte så många kalciumkarbonatytor som binder in det och kalkalgerna har täckt alla stenar så de växer inte lika intensivt.

Litteraturen föreslår kokning i 30 min (måste lukta rejält) och natriumhydroxidbad (kaustiksoda), följt av lakning i sötvatten. Hm... vi hade en tråd uppe om detta nyligen.

Det verkar som om kalkvattnet var rejält potent för ditt akvarium. Bra nytt kalkvatten, hög avdunstning i den torra inomhusluften vintertid och låg förbrukning. Får se om den sista går upp nu när dina kalkalger börjat växa. Annars får du väl dra ned på doseringen av kalkvatten. Håll också koll på magnesiumhalten någon gång i månaden. Du tillför väldigt lite magnesium med kalkvattnet och kalkalgerna bygger in rejält med magnesium i sitt skelett.

Här är en tysk artikel om Berlinmetoden: https://www.korallenriff.de/artikel/478_Filtersysteme_-_Das_Berliner_System.html#kommentare Samma berättelse som i Fossås gamla böcker: Peter Wilkens och akvarister i Berlin (inklusive Dietrich Stüber) kör metallhalogen, hög vattenrörelse, massor av levande sten och skummare. Just det ja, denitrifikation anges ske inne i de porösa levande stenarna: "Der Vorteil des lebenden Gesteines ist das dieses sehr porös ist. Deshalb findet auch im inneren eines lebenden Steines die für den Nitratabbau wichtige Denitrifikation statt." Wilkens verkar inte ha listat ut det där med levande sten när han bor i Hamburg 1971. I hans bok från det året "Niederen Tiere im tropischen Seewasseraquarium" (Ungefär: Lägre djur i det tropiska havsvattensakvariet) finns skummare och ozon beskrivet (med hänvisning till R. Lowak och G. Hückstedt) men inga levande stenar. Inredningen föreslås bestå av kalk- och sandsten och samt döda korallskelett. Fokus är på nitrifikation och ordet denitrifikation återfinns inte i registerdelen. Nio år senare, 1980, tackar han ett stort nätverk av akvarister i förordet till sin Niederen Tiere im tropischen Seewasseraquarium II, inklusive akvarieföreningen i Berlin. Nu finns de levande stenarna med som "levande revstenar" och han beskriver inkörning av ett 300 L akvarium med 50 kg levande sten. Vidare beskriver han hur ett nytt akvarium ackumulerar nitrat för att den senare ska sjunka. Här hittar vi patient zero för denitrifikationen i de levande stenarna: "Månad fjorton återfinns i bottnen, men även särskilt i större bitar av levande revstenar, olika denitrifierande bakterier." (Min översättning)

Jag kollade i det gamla akvariebibliotek jag har ärvt från min far och denna historia berättas i "The marine aquarium in theory and practise" av CW Emmens 1975 (Jag har dock andra utgåvan från 1985). Emmens mötte Lee Chin Eng när han flyttade till Sydney och bodde där ett par år innan sin död. Där beskrivs Engs systems som "The natural system" utan belysning och med endast en syresten bubblandes. Ett tunt lager sand, mycket koraller (främst LPS) levande som algtäckta (möjligen levande sten?) och anemoner som hämtades direkt från havet. Några få fiskar som inte åt upp de lägre djuren för effektivt. Akvariet matades med levande föda från havet och från kultur. Det låter inte som de levande-stenhögar som kom senare och ser heller inte ut så på bilden (se nedan). I andra utgåvan har Emmens adderat en referens till levande sten och han gör en poäng att detta är nåt annat än Lee Chin Engs system. Han nämner att i en artikel av Trevethick i Marinenews 1983 Sept/Oct (en medlemstidning för Brittish Marie Aquarist Association) så beskrivs import av levande sten, hur man kör in den i två veckor ("cures") för att hantera nitrittoppen från alla döda organismer från transporten och sedan använder den i akvarium som "living rock". När kom levande sten till andra delar av Europa? Holländarna hade ju levande-stenhögar tidigt och se har ju också en kulturell länk som är mycket stark med Indonesiens levande-stenexportörer. Denna bild av Dr. H.R. Axelrod på Lee Chin Eng är äldre än 50 år och saknar rimligen verkshöjd så jag vågar lägga ut den:

Jag har haft sådana där fack i mörker med levande sten. Svamparna brukar ta över efter något år. Lågt flöde har aldrig varit ett problem. Men om det gör från eller till i ditt akvarium är nog svårt att veta. Poddar av olika slag tror jag gynnas av ljus. Copepoderna brukar ju gilla alger och amphipoderna vill ju äta dessa sekundärproducenter. Utan ljus så blir det ett mörkerekosystem istället.

Jag tror vi har hamnat lite fel i diskussionen om vi menar att denitrifikationen sker djupt inne i stenen. I andra system sker denitrifikationen ganska ytligt i mikromiljöer som är syrefattiga och där bakterierna också kan få tillgång till nitrat som produceras lokalt av nitrifierarna. Ett exempel på en sådan plats skulle kunna vara de undre delarna av det tunna biofilmslagret på den levande stenens yta. (Jag tänker mig att just detta biofilmslager blir tjockare i samband med vodka-dosering (slemmet på glasrutorna) och det är här det kan uppstå lokala syrefattiga miljöer med accelererad denitrifikation.) Artikeln undersöker var bakterier som kan nitrifiera och denitrifiera finns i den levande stenen genom att såga isär stenar och ta prover som analyserades med PCR. De fann att halten bakterier generellt var lägre inne i stenen än vid ytan. Halten av denitrifierande bakterier var i storleksordningen tio gånger högre på ytan jämfört med inne i stenen, det var t o m så att normaliserat till halterna av nitrifierande bakterier så fanns det färre denitrifierare inne i stenen än på ytan. Stenens insida verkar inte vara platsen för denitrifikation.

Japp, men var för snabb med beställningsknappen idag.

Rimlig kritik. Men stenen kom inte direkt från naturen utan från ett akvarium. Stenen samlandes in vid " Houhai coral reefs in Sanya,Hainan Province". Sen fick den gå i en "Berlin System" med makroalgsreaktor i minst tre månader före de första experimenten. Vattenvärden i det akvariet var: NH4 +<0.03 mg/L NO2 –<0.03 mg/L NO3 –<0.3 mg/L Det är oklart hur mycket de matade det akvariet. Jag funderar på att om de matade mycket så borde det finns mer nitrater tillgängliga för att göda en denitrifierade bakteriestam. Matade de lite kanske det förklarar resultaten. Det som talar emot detta är att ammoniumoxidationen rullar på bra på stenens yta i ett annat experiment.

Man kan säga att du menar att uppgiften om levande stenens förträffliga denitrifierande egenskaper inte tillhör kanon. ? Kanske har du rätt angående hur spridd denna idé är, jag antog att tanken fortfarande var vanlig eftersom den varit med så länge och dök upp i en granntråd igen. Andra har ifrågasatt levande stenen som biologiskt filter. Här Ronald Schimek 2004 som också beskriver hur levande stenen kom till USA och sågs som denitrifikationsfilter: "The porous nature of the live rock's interior was a ready-made substrate for denitrification bacteria. It seemed like a logical idea at the time, and we all pretty much accepted it. And we accepted it without very much thought. I don't recall anybody asking the really critical question, "How, exactly, do bacteria growing inside of rocks 'filter' aquarium water?" Or, even better, "How, exactly, does water get into and out of live rock?" If anything was said at all, it was something along the lines of, "Bacteria growing on the surfaces of the interior of the rock did the denitrification, and the water flow through the rock was slow, so that the appropriate conditions of reduced oxygen were met to facilitate the whole process."" http://www.reefkeeping.com/issues/2004-05/rs/feature/

Vi som jobbar för att komplicera språket... Förlåt, jag har suttit och skrivit naturvetenskaplig text i två intensiva dagar, då smyger fikonuttrycken över till svenskan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kanon_(religion)

[Vi driver så jag la upp ett nytt ämne med den förhoppningsvis lite lätt provocerande titeln: Levande sten bryter inte ned nitrat.]

Kanon säger att levande sten bryter ned nitrat. Idén är gammal och 1989 sammanfattar Fosså och Nilsen i sin Korallrevsakvariet (Band 2) resonemanget som senare inte minst via dessa två herrar flyttade från Tyskland via Skandinavien till USA: "Levande sten är mycket porös [...] Med varierande syrekoncentration varierar också bakteriefloran och därigenom försiggår det olika nedbrytningsreaktioner på olika ställen i stenen. Det ser ut som om nitrat inte hopar sig i akvarier som innehåller en del levande sten. Det är kanske detta materials viktigaste egenskap." Men är det så? Vissa har tvivlat (ping @Lasse) , inte minst för att vattengenomströmningen och tillgången på kol inne i stenen borde vara för låg för effektiv denitrifikation. Nu har någon mätt (Tyvärr bakom paywall, finns på ditt universitetsbibliotek eller olaglig rysk server. Skicka mig ett mess om du vill läsa.): https://link.springer.com/article/10.1007/s13131-017-1092-1 Det ser inte så förträffligt ut med den levande stenens denitrifierade förmåga ("treatment" är tillsatt levande sten i akvariet):

Rapport igen: Fungerar utmärkt än så länge (lösningarna är klara och fina, inga uppenbarligen negativa effekter av doseringen). Jag doserar 4 ml av varje en gång dagligen men eftersom akvariet står på kontoret och jag har dragit ned på helgjobbandet blir det två dagar utan manuell dosering (Har doserpump men har inte orlat att koppla in den). Jag doserar dubbel dos på måndagen för att kompensera för frånvaron av dosering under helgen (KH vara nere på 7,5 då en måndag). Detta ger i snitt en dosering för att fortifiera alkaliniteten med nära 0,5 KH per dag. Trots detta smög sig alkaliniteten upp till 9 KH nu i går fredag efter att jag i jobbstressen struntat i att mäta dagligen (Det är banne mig demoraliserande att mäta KH 8 varje dag vecka ut och vecka in). Jag får kanske dra ned lite på doseringen.

Bra att du redde upp detta. Ska inte sprida mina missförstånd mer! (Men tänker nog mäta effekten av nitrit kvantitativt nästa vecka.)

Det låter bättre och bättre det här! Tror jag fick nån rebattkupoänbg via emailen också. Mina hemmapulade 4 X 50 kr 10 W LED-strålkastare från Jula gör förvisso djuren toppenglada (tog bara några veckor så delade sig två olika Rhodactis) men de fina lysande djuren från akvarieaffären blev Östersjölikt brunbeiga i min socialrealistiska setting. (Notera skummarklassikern från 80-talet).

Jag tror du har rätt. De skriver faktiskt inget om nitrit. Det är nog bara den karga engelskan som gör att jag läste det som att de åsyftar både aminer och nitrit.