Dimorb

Vidare frågor.

Sitter och skissar på 2 reollösningar.

Reol 1
3 st korallakvarium 
Sump under det sista akvariet

Reol 3
4 st korallakvarium
Sump vid sidan av reolen

Vad menar ni är att föredra.. sump under eller vid sidan av akvariet? Tänkte att vid sidan av är det enklare med underhåll och man får använt mer av arealet.

Till bägge lösningarna undrar jag om det är en fördel, nackdel eller ens möjligt att:

Låta nedfallsvattnet gå mellan akvarierna och bara det sista akvariet har rör ner i reol-sumpen - fördel/nackdel?

Bygga en utvändig balkong på vart enkelt akvarium och låta varje akvarium ha nedfall i reol-sumpen (kan byggas med borr i botten på balkong eller i sida) - fördel/nackdel? 

Bygga akvarierna 15-20 cm längre än stativet de skall stå på så att de cm kan sticka ut på kortsidan. Avgränsa invändigt med skiva och borra i botten på "utsticket" för å så ha:
A. Rör från varje akvarie ner i reol-sumpen
B. Ett gemensamt rör som allt överrinningsvatten går samlat ner i sumpen i.

Är sketchup ett program som man laddar ner eller som man må använda online? 

2 timmar sedan, Slanten skrev:

Ja, jag menar nedfallsrör. Två stycken i en överrinningsbox till varje akvarium. Ett som är huvudröret med en ventil för att reglera flödet och vattennivån i överrinningsboxen. Huvudrörets ända ska sitta ungefär 5 cm under övre delen av nödröret. 

Man ställer in vattenflödet så att 95% av vattnet rinner ner genom huvudröret och 5% genom nödröret. Då blir det knäpptyst. Nödröret ska vara en dimension större än huvudröret.

Huvudröret går till en egen, gemensam stamledning som går till sumpen och nödrören går till en annan stamledning. 

 

 

 

Det måste vara en höjdskillnad mellan displayakvariet och sumpen. Om det finns räcker det med fall på 1/100. 

 

 

Jag rekommenderar starkt att ha en pump per förbrukare. Alltså en pump till displayakvariet, en pump per reolakvarie och en pump som går till utstyr. Varje utstyr har en ventil för att reglera flödet. 

Om man bara har en pup till allt är det lätt hänt att den förbrukare som har lägst "motstånd" får allt vatten. Det kan vara väldigt svårt att ställa in i våra system eftersom det handlar om så låga tryck. 

 

 

Det är en väldigt god idé för att kunna isolera sjukdomsutbrott eller liknande, men en reolsump måste stå högre än fellessumpen. 

Reolsumpen måste också ha en överrinningsbox med två nedfallsrör till fellessumpen. 

 

Om du planerar lite mer i detalj och gör en skiss, så är det enklare att komma med mer synpunkter. När du sen har slått fast din design kan jag gärna hjälpa dig att dimensionera rören och pumparna om du vill. 

 

Så, nu var min kafferast slut

 

Tusen tack..

Skall se om jag kan skissa lite på det. 

Finns det något bra program för å designa sådana här upplägg?

Skal

Just now, Dimorb skrev:

Klart du får det. 

Först och främst vill jag tillägga att när jag fick ställt in recirkulerande reaktor höll mediat längre än i "vanlig" reaktor så medians upptagskapacitet är nog där den skall vara men hur man effektivt får ut full effekt hänger sammen med hur man klarar av att använda hela ytan till rowaphosen.

 

Jag matade då med 20 ark nori om dagen, 8x 3 varv på 2 automatiska fodermatare innehållandes pellets från 6 olika märken samt 3-4 kuber med fryst. 

Detta höll 40 talet kirurger i STOR storlek väldigt mätt och feta. 

Det var ända sättet å undvika aggressivitet. Har nu tagit ut väldigt många av kirurgerna då fokus numer ligger på son nr 2.

Glömde säga att jag bytte ut en del reaktorer till aquaforest 7 liters.. då fick jag bättre "träff" med rowaphosen.. och de byggdes om till å bli cirkulerande.

On 2021-01-16 at 17:42, OR20 skrev:

7-8kg varannan vecka. Får man fråga vad du matade med då? Anledningen till min fråga är att om jag inte kommer ihåg fel så ska 1kg rowaphos kunna binda 25gram fostat. Detta borde då innebära , om jag inte räknar fel, att du tillfört 100gram fosfat i veckan.

Klart du får det. 

Först och främst vill jag tillägga att när jag fick ställt in recirkulerande reaktor höll mediat längre än i "vanlig" reaktor så medians upptagskapacitet är nog där den skall vara men hur man effektivt får ut full effekt hänger sammen med hur man klarar av att använda hela ytan till rowaphosen.

Jag matade då med 20 ark nori om dagen, 8x 3 varv på 2 automatiska fodermatare innehållandes pellets från 6 olika märken samt 3-4 kuber med fryst. 

Detta höll 40 talet kirurger i STOR storlek väldigt mätt och feta. 

Det var ända sättet å undvika aggressivitet. Har nu tagit ut väldigt många av kirurgerna då fokus numer ligger på son nr 2.

3 timmar sedan, Slanten skrev:

Jag var lite osäker på vad REOL betydde, så jag googlade och fick veta att det var en hylla som hängde i gavlarna. Det roliga var detta:

"Ordet reol används oftast mitt i en mening och uttalas precis som det låter."

Jag bara undrar hur det går till när motsatsen gäller, det vill säga när ett ord inte uttalas som det låter! 

 

Nåväl, till ämnet. Du får försöka komma på alla fel som kan uppstå i systemet och sedan se till att eliminera konsekvenserna. Du har säkert redan tänkt på nedanstående, men jag skriver ändå.

1. Allt vatten som dräneras från alla akvarier vid strömavbrott måste rymmas i sumpen. 
2. När allt är i drift kan en returledning från en av akvarierna sluta fungera. Då är en nödledning bra att ha.

Punkt 2.. du tänker nedfallsrör? Att man har flera rör där vattnet kan gå ner? I så fall.. de rören kan väl vara kopplade till samma huvudledning? Så att det bara är flera nergångar från displayen men att de går in i samma transportrör?
 

3 timmar sedan, Slanten skrev:

1. Om även denna nödledning slutar fungera kommer allt vatten som finns i sumpens pumpfack att pumpas till detta akvarium. Hur detta löses kan jag inte komma på på rak arm. Det beror på hur många akvarier det är i systemet. Har du ett tillräckligt litet pumpfack för alla returpumpar går det, men med nackdelen att avdunstningen kan bli besvärande. En ATO löser väl det.

 

Att ha rören vid kortsidan är bättre än baksidan. Har erfarenhet av att ha dem på baksidan och det funkar, men är väldigt bökigt.

 

Hur många akvarier tänker du ha kopplat till sumpen? Hur stora?

Hur långt är det mellan stora vardagsrumsakvariet till nya sumpen? Det måste vara fall från akvariet till sumpen. Minst 1cm per meter horisontellt rör. 

Tusen tack för inspel.

Blir galen på detta.. har noll koll.

Jag hade i utgångspunkt tänkt mig att det skulle vara ett fall ner till sumpen under displayen och så en pump som hade Y-koppling som kunde sända en del vatten tillbaka upp i displayen och en del ut i garaget.. så att vattnet "fick fart" för tror inte det är nog med fall. 

Men insåg att det skulle bli omständigt med tanke på att det vattnet då må "gå ut" i reolerna eller felles sumpen där ute och så blir det ett komplicerat problem att få det tillbaka in igen. 

Min nästa tanke var följande.

Vattnet från displayen må transporteras från displayen ut till felles sumpen.. må nästan ske med fall eller finns det andra sätt?

När vattnet är ute i garaget kan returpumpen ta vatten från felles sumpen och pumpa det tillbaka in i huset igen till displayen men också ha en förgrening till utstyr eller andra delar av systemet. Kanske det kan vara ventiler som förser reolerna med vatten eller ej så man kan koppla på eller av en reol? Eller är det då bättre å ha flera individuella returpumpar till de olika reolerna?

Har också tänkt att jag kanske borde ha sump under var reol som gör att man kan stänga av en reol från systemet men fortsatt ha cirkulation igång mellan karen i reolen. 

Om man t.ex. låter en stor returpump förse reolerna med vatten och man bestämmer sig för att stänga en reol då blir ju vattnet stationärt i de akvarierna i reolen. En individuell returpump i sump under reolen ger ju möjligheten att ha flöde både internt i reolen men också till felles sump till hela systemet.

Hej alla.

Söker alltså inspel och erfarenheter från personer som har tankar om vad som kan vara bästa sätt att konstruera en dedikerat akvarie/odlingslokal.

Jag kommer bygga ett rum på 2x6 meter, det kommer bli lagt in avlopp, kallt/varmt vann, el, kakel på golv och våtbeständigt materiell på väggarna. Jag önskar att utnyttja maximalt av arealet och undrar då hur ni hade valt å lagt upp allt. 

Mina egna tankar har studsat mellan att ha reoler med akvarium i olika mått där jag drar rör till en gemensam dedikerad sump/sumpsystem kontra att jag har enskilda reoler med sump under som kan kopplas/slås av och på till en gemensam sump. Detta för att kunna "stänga" en reol vid t.ex. karantän/import osv. 

Vill gärna ha inspel på stora och små detaljer.

Just nu tänker jag över om rördragning från akvarierna skall gå på baksida eller kortsida och resonerar att kortsida är bättre för då ligger rören vid sidan av reolen och det blir enklare med limning och eventuella läckage.

Tänker också en del på om det är möjligt att på enkelt vis koppla sammen det stora systemet/med sump som står i vardagsrummet med det som skall bli i den andra lokalen som blir lagt till i en helt annan del av huset. 

Tankar? Förslag?
 

1 timme sedan , Kim Rosenqvist skrev:

Jag tror det var den jag såg att @Aquariatech tagit in i sin butik för att erbjuda kunder testning av vatten på plats. En dyr pryl förstod jag det som

Den var innanför i förhållande till enkelheten men jag är tveksam när man tänker på att den mäter "dåligt" i förhållande till fosfat - fel range - och att den mäter många saker som man egentligen inte behöver. 

Skall nog sikta in mig på en mastertronic.

58 minuter sedan, farham60 skrev:

they are expensive.

I believe they were designed and sold to aquarium shops, public aquariums,... recently available for purchase for rich hobbyist

I think a full Hanna set will be more accurate and cheaper to run.

Thanks for your respons.

Hanna, mastertronic maybe even a reefbot are cheaper.  

 

Någon som har erfarenhet av denna?

http://www.waterlinkspintouch.com/spin-touch-ff.html

Jag gjorde en test på ganska många olika typer av pellets och checkade då fosforhalten efter ex antal timmar i lösning. Använde då Hanna checker.

8 timmar sedan, MattiasN skrev:

5kg, vet att du har stort system, men 5kg!

Jag har gått ner
En period körde jag 7-8 kilo med byte varannan vecka. I recirkulerande filter. 
Men då var det också ett 40 tal kirurger i stor storlek i karet. Har tagit ut fisk nu så behöver inte köra med media alls utan doserar egentligen mest lantanklorid via doser men om det går riktigt lågt ner så kör jag hellre på rowaphos.. stabilt och tryggt.

Jag doserar strontium utifrån ICP testerna och normalt har jag haft högt barium men det var när jag körde rowaphos kontinuerligt.. nu är det som sagt bara en månad här och en månad där.

apropå barium höjning.. hade i 5 kilo rowaphos så det kanske höjer värdet lite.

20 timmar sedan, stigigemla skrev:

Nu har jag slutat att ha barium med i strontiumlösningen. De som vill ha barium i sitt vatten kan använda lite järnbaserad fosfatremover.

Vad jag sett har det ingen biologisk funktion.

Min tillsats innehåller som sagt 8% strontium.

men 8% säger väl ingenting.. det är ju koncentrationen som avgör hur det slår in när man doserar det.
8% av lösningen är barium.. det är ju fint men vad gör det när man doserar i t.ex. 100 liter?

1 timme sedan , Kim Rosenqvist skrev:

Funkar allt-fraktfritt.se? Det var där jag beställde min natriumkarbonat. 

De sänder inte utomlands.

2 timmar sedan, Jojo skrev:

Det är lätt att framställa natriumkarbonat från natriumbikarbonat. Då slipper man ju dessutom köpa två olika preparat.
 

Jag hällde 200g på bakplåtspapper på en ugnsplåt och körde in i ugnen på 200 grader i 30min. Vikten förändras så 200g natriumbikarbonat blir ca: 130g natriumkarbonat. 

Ja jag vet att det är enkelt men likväl inte.. 
Jag har 2 små barn här hemma och behöver en 2-3 kilo för det jag skall blanda upp.. blir många turer och lång tid. 

Tack. 
Alla de produkterna finns hos de flesta butiker eller grossister men finner inte natriumkarbonat på andra ställen än svenska bryggeribolag och de sänder inte längre till Norge. 

58 minuter sedan, stigigemla skrev:

Vad jag förstått har barium ingen funktion i saltvatten. Det vanliga sättet att få för högt barium är väl att använda järnbaserad fosfatremover.

Jag skulle inte bry mig om det. Strontium påverkar korallskelettets uppbygnad och kanske, kanske röd färg på koraller.

Min tillsats innehåller ungefär 24% Strontiumklorid eller 8% Strontium.

Tack.

Vet du hur mycket barium det är i? 

Kan du ge det i sifforor t.ex. XX ml höjer 100 liter med så mycket strontium och så mycket barium?

Var någonstans köper ni Natriumkarbonat, natriumbikarbonat, kalciumklorid, magnesiumklorid och natriumkloridfritt salt?

Vilka märken köper ni?

Har lite låga halter med barium enligt senaste ICP testet men har inte någon ren barium hemma men fann några riktigt gamla flaskor med strontium/barium komplex från oceanakvarium i akvarieboden. 

Frågorna blir då..

Kan de bli för gamla/fälla ut eller tillföra något som inte är önskvärt i akvariet?

Vilken koncentration är det - hur mycket höjer de strontium och barium / 100 liter? - det står inte på flaskan.

Någon som vet?

mvh Andre

@Oceanakvarium

Hej.

Jag har en GHL maxi 2 pumpar som jag använder till att mata in vatten till mina nitratfilter.

Nyårsafton gick slangen i pump 1 sönder. 

Fick leta länge för å finna en ersättningsslang men fann tillslut en slang i en gammal IKS pump som passade i förhållande till längd och diameter. Den är inte exakt densamma som GHL's egna (lite kortare och större innediameter)

Till saken hör att när jag kopplar in den och skall kalibrera pumpen på nytt får jag stora skillnader i vattenmängd ut.

När pumpen vad ny gav kalibreringen en max på 298 ml/min - GHL's specifikationer säger maximal kapaxcitet 320 ml/min - när jag mäter med den nya slangen får jag ut 466 ml/min. Någon annan som har gjort sig samma erfarenhet eller har tankar om varför det är så stor skillnad?

Det är säkert inte bra för pumpen att pressas så hårt men jag må köra detta tills jag får tag på ny slang enligt GHL's orginal - är det någon som vet om exakt diameter/innediameter på slangen?

Ser på hemsidan att det skall vara 145 mm +/- 1 mm i längd men ser ingenting om hur stor diametern är.

 Kort och gott.. vill få erfarenheter - fler som har fått läckage från slangarna? Hur ofta är det rekommenderat byte av slang? Hur bred bör stripsen vara som håller slangarna på plats osv.. 

Har gått hål på en av de interna slangarna till maxi pumpen som ger flöde till nitratfiltret. Får inte tag i en ny nu och har ingen på lager.. vad kan man göra för att lösa det?

Kan man lappa slangen på ett eller annat sätt? Kan jag använda silikonslangar? 

just nu kör jag en kombination av lite allt möjligt..

Några euphyllia gardens. 

Några zoas gardens. 

Några lps'er som står tätt placerade. 

Har film på det men får inte till å bifoga den här

Du kan täcka med det du vill.. 

Mina erfarenheter.

Snabbväxande/encrusting sps koraller, täcker snabbt det mesta men tål inte att det ligger "skit" på dem.. så då må du ha god cirkulation som blåser av fiskavläggare och annat som kan landa uppe på dem.

Zoas.. funkar utmärkt för de rengör sig själva och andra nyttodjur som ormsjöstjärnor och liknande som kan äta ditreus går gärna omkring och plockar bland zoas.

LPS.. flyttar på skit om det kommer på dem men växer inte utöver bottnen så må ha många för att det skall bli fint. Så helt klart dyrast varianten.

I mitt 1970 liters har jag gjort alla dessa varianterna.

SPS - blir aldrig igen - ett helvete å få bort från botten när man inte vill ha det mer..

Zoas - så har jag det nu.. enkelt å få bort och väldigt färgrikt. 

LPS - hade hela botten fylld med trachyphyllia och acanthophyllier - dyraste bottenmaterialet någonsin men väldigt fint. All skit hamnar dock under dem då de flyttar sig upp på smutsen.. så blev jobbigt å rengöra för man var då tvungen å flytta lite på vart enkelt korall för å komma åt.. också lätt å fastna med t.ex. hävert å ta död på någon eller göra hål på dem. 

Har också haft funga botten... lite enklare men inte lika spännande.  

Geisemann är också bra.