OR20

@jonasroman kanske en dum fråga men hur kommer det sig att du inte använder det recept du själv tog fram (mezzoforte plus v2)? Använder det själv och tycker att det fungerat väldigt bra!

Riktigt rolig läsning! Vad roligt att du äntligen ska få ditt kar! Nu kan vi snart se fram emot en byggtråd som heter duga!

Tack, jag tycker att det ser ut att vara en väldigt intressant tillställning.

@Tomas K Låter spännande tycker jag! Det är dock en liten resa för oss på Sveriges baksida. Jag förstår att ni kanske inte är klara med alla föredragshållare m.m. men det kanske skulle gå att skriva något om vilka som var föredragare och utställare på de tidigare alt. lägga ut några bilder så att man kan få ett hum om vad det rör sig om/storleken på evenemanget.

Som Michael skriver så har man två rör för att 1) minska risken för översvämning och 2) för att kunna minska ljudnivån från karet. Är det dock så att du inte vill ha två rör så kan du använda en Y koppling alt kan du ju plugga ett av hålen och inte använda det. Jag skulle dock använda det då det skapar en extra trygghet mot snäckor m.m. och kostnaden för lite extra pvc rör är försumbar i sammanhanget.

Jag är ingen flödesexpert men borde det inte vara en funktion av tvärsnittet av de två rören kontra det gemensamma röret? 2st πr2(liten)<1st πr2(stor) 2st 25mm rör => 2x3,14x12,52= 981,25mm2 1st 40mm gemensamt rör=> 1x3,14x202=1256mm2 981,25<1256 Mao så borde två enskilda 25mm rör kunna kombineras in i ett 40mm rör. Eller tänker jag fel här?! Det finns säkert faktorer som intern vattendynamik m.m. samt dragg mot röret som påverkar men jag antar att detta inte påverkar slutsatsen.

@Dimorb som @Christian J skriver så har plexiglas ofta en god ljusgenomträngning. Det bortfall som sker går att hantera genom att skruva upp effektn på dina LED lampor lite till alt sänka höjden om du fortfarande kör MH/T5 . En sak att beakta är dock att plexiglas inte släpper igenom allt ljus lika viljet kan få en förskjutning i ditt spektrum. Bl.a. så vill jag minnas att vanligt plexiglas (eller akrylglas som det gentligen är) filtrerar bort UV ljus. Mao ljus under 400nm. Om detta är ett problem eller inte vill jag inte säga men det är ändå värt att beakta. Jag vill minnas att du skulle sätta dit GHL Mitras ledbar 2 över karen och då de inte har något UV ljus så tode det inte vara ett problem. Exakt hur det påverkar resten av spektrumet får du nog titta på tillverkarnas sida. Glas har generellt sett jämnare ljusgenomläpp om du känner att du vill bibehålla UV delen.

ëtt tips kanske skulle kunna vara att använda kanalplast som täckglas. De är lätta, kan kapas med en fintandad såg. Du hittar dem bl.a. på Biltema billigt. Det är plasten som man använder för växthus. https://www.biltema.se/fritid/tradgard/plantering/odling/kanalplast-06-cm-2000048087?gclid=EAIaIQobChMIyuv6lMbJ-QIVco9oCR2xWgZnEAQYASABEgJxTPD_BwE

Tack @stigigemla , som alltid bra och insiktsfullt inspel! Jag tycker själv att det är väldigt smidigt om man kan "balansera upp" sin två-/treparts lösning efter det specifika akvariets förbrukning snarare än att hålla på med alla dessa små flaskor. Det är även den vägen som jag själv valt dels genom Fauna Marins trace 1,2 & 3 samt individuella justeringar. Från en sak till en annan så såg jag att Triton släppt en mer koncentrerad version av sina spårämnen. Jag förstår att d egjort detta för att minska kostaden och miljöpåverkan från transporterna. Men när jag såg detta så tänkte jag att detta borde vara en tillbakagång i utvecklingen då det gör det svårare att tillsätta rätt mångd/automatisera doseringen.

Efter att jag fått tillbaka mitt ICP test ställde jag frågan till Fauna Marin (som utförde testet) om det gick att späda Vanadium vätskan (FM Elements V) med vatten. Tanken var att jag genom att späda ut vätskan skulle kunna använda en doserpump för att dosera vätskan. Mina GHL Doser 2.1 kan bara dosera ner till 0.1 ml vilket dels mosvarar två droppar. Det är också väldigt små mängde vi pratar om innebär att ett litet "fel" i kalibreringen av doserpumpen riskerar att få stor påverkan på den totala mängden som doseras. Claude, på Fauna Marin, svarade att det gick men att han rekomenderade att man tillsatte det till kalcium vätska. Jag tyckte att detta var intressant då det dels visar på att man kan späda deras Elements med vatten men också att Vanadium enligt dem är länkat till förbrukningen av kalcium. Detta styrker därför min observation att förbrukningen av vanadium ökat i samma takt som förbrukningen av alkalinitet under den senaste tvåmånaders perioden. Jag ställde även frågan om några andra ämnen som jag tillsätter (Fe, Mo och Mn) och enligt Calude så kunde alla utan Mn tillsättas i kalcium blandningen. Enligt honom finns en risk att Mn faller ut beroende på vilket salt man använder i sin "two part". Jag är dock inte lika säker på att min förbrukning av dessa ämnen varit lika hårt knutet till kalcium förbrukningen som vanadium. Min observation har varit att de snarare vairt kniutna till algtillväxten i min algreaktor.

Tack för förtydligandet Jonas! Det är intressant hur vilseledande enkelt alkalinitet verkar. Då får jag leta vidare efter ett sätt att höja mitt pH på. Det har börjat gå ner mot 8.0 på natten vilket jag tycker är i lägsta laget.

25 kg låter som rätt mycket för ett kar som är 250l. Testa https://www.bulkreefsupply.com/reef-calculator/aquarium-sand-bed-calculator och se vad de säger. Denna räknare kan ge en fingervisning om mängden sand som behövs för att få en viss tjocklek. Mina 2 cent är att man inte bör ha en för tjockt lager utan att man håller sig till ca 2 cm.

Då har det gått ytterligare två månader och jag fick precis tillbaka svaret på mitt senaste ICP test. Sett ur ett förbrukningsperspektiv så har jag lyckats hålla uppe mitt vanadiumvärde relativt väl genom att tillsätta en droppe per dag. Jag ser dock att förbrukningen varit ca 30% högre per dag än föregående period vilket inneburit att mitt värde sjunkit (0,071ug/l kontra 0,055ug/l dygnsförbrukning). Det bör dock tilläggas att vi pratar om väldigt små mängder här och ett fel i att man glömt en dag eller att dropparna inte varit lika stora får därför stora effekter. Jag öppnade också en ny hink med salt vilket skulle kunna påverka värdena och jag vill inte dra allt för stora växlar på ICP analyserna. Jag kommer därför att bibehålla tillsatsen av vanadium på samma nivå en testperiod till innan jag börjar öka på. En intressant observation är att tillväxten av mina SPS varit högre under den senaste två månaderna vilket gett en effekt på Ca/DkH förbrukningen. Jag tillskriver detta till att jag lyckats få upp pH värdet något och inte till att jag tillsatt vanadium. En hypotes skulle dock kunna vara att den ökade V förbrukningen är knuten till Ca/DkH förbrukningen vilken ökat i samma takt. Jag tycker mig också se att korallerna har en lite mer metallisk färg framförallt har mina Stylo-/Pociloporor blivit mer lysande. Detsamma gäller även för min Acropora "Frogskin" som fått en nästa självlysande färg på kvällen. Sett ur mitt perspektiv så är det ett gott tecken att detta samband syns då det styrker att vanadium har en biologisk funktion i våra kar. Jag kommer därför att fortsätta mitt lilla experiment. Planen är att hitta en nivå som fungerar och att sedan hitta ett sätt att antingen inkludera detta i en av de andra lösningarna som doseras alt. späda ut den koncentrerade lösning jag har och tillsätta den via en av mina doserpumpar.

@jonasroman har tänkt att testa det recept på att döda glasrosor som Reefbuilders presenterade i förra veckan (NaOH lösning). Det slog mig så att man borde kunna använda NaOH istället för NaCO3 i en balling lösning. En snabb sökning på Saltvattensguiden visade att jag inte var först med att ha denna tanke och man ser här återigen värdet av en sådan här plattform där man kan söka bakåt i tiden! Nu till min fråga, jag tolkar dig som att du, i alla fall 2018, var negativ till att använda NaOH som alkalinitets källa i en balling lösning då det riskerar att skapa en obalans med vilka molekyler som skapas. Vad är skillnaden mot att använda kalkvatten (CaOH) som också är en hydroxidjon? Borde inte denna också ge samma obalans i så fall eller blir det inte så då man av koncentrationsskäl måste hälla i den över längre tid och man då hittar "balansen med CO2)? Kalkvatten har ju också fördelen att den , iallafall enligt vissa, fäller ut fosfat vilket jag tolkar som en effekt av denna obalans. Detta borde väl dock vara önskvärt för många. Mao är det ett så stort problem om denna obalans uppstår?

Ytterligare ett litet tips för er som har en GHL Doser pump (gen 2,1). GHL säljer ersättningshuvud och motorer som man enkelt kan byta när de går sönder. Det finns dock ett väldigt enkelt sätt att förlänga livslängden på de motorer, rullare och slangar man har bara genom att underhålla dem. Jag har därför som vana att en gång per kvartal utföra en enkel service och inspektion av doserpumparna. Detta passar bra då man också kan passa på att kalibrera dem så att de går rätt. Servicen är väldigt enkel. Det enda du behöver göra är att ta bort två små skruvar som sitter i det blå locket. När detta är gjort exponeras de tre rullarna, slangen och hållaren (en rund bricka med tre "piggar" som håller ihop rullarna). Man tar ut alla dessa delar, var dock försiktig så att du inte tappar bort en av de två plastbitarna som håller fast slangen i själva pumphuvudet. När detta är gjort bör du ha delarna enligt bilden. Dessa delar kan sedan tvättas med alkohol eller aceton och lite kökpapper. Se till att du torkar av det så att det är helt tort efteråt. Sedan är det bara att blåsa rent inne i motorhuset och sätta ihop sakerna. Det är av förklarliga skäl lite tight men det går att få ihop det genom att lirka in slangen och rullarna/hållaren som ett packet i pumpen. Man kan behöva vicka lite fram och tillbaka för att få in slangen. Skruva på locket igen och se till att det undre snäppet är i. Sedan är det bara att ansluta slangarna igen och se till att kalibrera om pumpen. Med detta så kommer du att förlänga livslängden med flera år på dina pumphuvud. Ett tips är också att du köper hem ett servicepacket så att du har reservdelar om det skulle gå sönder något. Man behöver dock inte ersätta allt som en enhet utan skulle det vara så att en rulle går sönder så kan man ersätta bara den (om de andra är i bra skick). Du kan köpa dessa servicepack genom din akvariebutik för ca 200kr (blå lock, tre rullare och hållaren), pumphuvud (komplett modul) om du inte vill pilla med rullarna m.m. för 350kr eller som packet med komplett pumphuvud och motor för 700kr.

Hej, Jag bor i Norrköping och har både kört med och utan Osmos vatten och får väl erkänna att jag inte sett någon större skillnad trots att jag stundtals kört med mer känsliga koraller. Mitt råd är dock att om du ska testa att köra kranvatten så borde du skicka in ett par ICP tester över ett år så att du ser att vattenvärdena är stabila ö och inte har något "dåligt i sig". Du kanske kan få ut vattenvärdena från kommunen om du är på kommunaltvatten. Jag tror dock inte att de testar ner på samma nivåer som vi är ute efter då det inte ansamlas på samma sätt i en människa som i ett slutet system med avdunstning Det är ju en relativt lite kostnad så jag skulle nog köra med Osmos om inte annat för att man kan eliminera en faktor om det börjar strula i karet.

Min erfarenhet är att det är viktigare att håll en stabil nivå över tid än exakt vilken nivå som du lägger din salthalt på. Det finns dock en stor fördel av att hålla det vid 3,5% då du annars behöver räkna om målnivåerna för de olika ämnen som korallerna behöver för att växa till den nya salthalten.

Här kommer ytterligare ett litet trick för den som är inne i GHL världen. Skulle det vara så att du sitter på en gammal Profilux 3,1 och inte kan uppdatera dess firmware förbi v5,något och fastnar på att man måste ha en RS232 kabel och anslutning för att kunna göra en firmware uppdatering/blåsning. Det verkar dock vara väldigt få datorer som i dagsläget har en RS232 anslutning vilket stället till det för många av oss. Lösningen är att man antingen kan köpa en USB till RS232 kabel och försöka installera de drivrutiner som krävs (jag gav upp efter tre timmar) eller så kan man öppna sin Profilux och sätta en "brygga" över JP1 stiften och sedan uppdatera profiluxen via den vanliga USB anslutningen. Det kräver dock att man i ett steg trycker ner reset knappen på moderkortet men det är ju inte så svårt och man får en instruktion av mjukvaran när man ska göra det. Jag bifogar en bra instruktion från GHL utifall någon skulle behöva det. Man måste dock gå in på GHL hemsida och ladda ner deras emergenxcy update program (så att man får den senaste versionen). ProfiLux-3-3.1-Emergency-Update-Instructions (1).pdf

Som alltid väldigt intressant att se data! Jag förstår att detta primärt varför att se hur snabbt man når en fyllnadsgrad i sin GFO och behöver byta den men jag vill passa på att lägga till ett litet tips om man vill ladda sin GFO igen. Man kan nämligen genom att köra GFO i en NaOH lösning "ladda om den". Om jag kommer ihåg rätt (det var nog 5-10 år sedan jag gjorde det) så använde jag runt 400gram NaOH till 10l vatten och lät sedan en halvliter GFO gå i det genom en reaktor som stod i denna lösning i 48-72h. Efter det så var man tvingen att tvätta bort NaOH ur den med vanligt vatten vilket man gjorde genom att skölja/låta reaktorn pumpa rent vatten genom GFO. Jag ser i mina anteckningar att jag tvättade med 100x volymen så 0,5l GFO använde jag 50-60l vatten till. Jag kollade på youtube och såg att det var en som gjort en video om det om man vill se mer

Intressant @stigigemla, du har självklart helt rätt i att det viktiga är vart korallerna kommer från för någon omgivning för hur de ska hanteras i våra kar. Det är som du är inne på lätt hänt att vi stirrar oss blinda på olika indelningar t.ex. SPS istället för detta. Om vi ska vara så petnoga så kanske vi bör lyfta fram att SPS, LPS, NPS och mjuk koraller är en indelning som inte grundar sig i forskning utan mer i vad vi akvarister tyckt vid olika tillfällen. Det kan dock ge en viss fingervisning om korallernas krav tror jag alt. visa på hur anpassningsbara dessa är när vi trycker in dem i våra kar oberoende av vart de kommer från. Min tanke kvarstår dock kring hur vi på bästa sätt använder de verktyg vi har i vår arsenal. Det har ju svångt en del inom saltvattenshobbyn från Berlin metoden, till DSB, till Adeys algfilter till Zeovit osv och jag funderar bara på om vi inte borde ta ett steg bakåt och se vad vi kan plocka från de olika metoderna för att uppnå våra mål. Kanske finns det saker att hämta i alla dessa metoder beroende på vad man vill hålla/uppnå. Jag misstänker att inget av dem är perfekt för allt utan bättre lämpat för vissa saker.

Väldigt intressanta tankar tycker jag, tack Jonas! Det är alltid kul att läsa saker som får bitarna att falla på plats. Själv så har jag gått i fällan av att stirra mig blind på PO4/NO3 istället för att se hela "näringsämneskedjan". Självklart så visste jag att en filtersocka tar vissa saker, skummaren andra och algfiltret det tredje men jag har dock sett att resultatet varit samma. Med dessa tankar så är det inte så utan man behöver balansera dessa delar beroende på vilka koraller man har, alt mata dem. @jonasroman Så om jag tolkar dig rätt, och hård drar det, så skulle du säga att det är viktigare att mekanisk filtrering och skummare är på plats i ett SPS kar medan man bör fokusera på kanske ett algrefugium i ett LPS kar? Sedan finns ju andra fördelar med både skummare och algfilter som inte bara har med näringsämnena att göra (gasutbyte och pH påverkan) men det är ju som sagt en annan fråga. Får jag fråga var hade Borneman skrivit om detta? Det vore kul att läsa lite mer. Mvh Sven

Jag har en oanvänd (bortsett från 5gram) burk med detta om du behöver det. Det kanske är så att det behöver muras mot keramik för att det ska fungera men det gick inte att göra det mot pvc röret jag testade på i alla fall. Jag försökte göra "fraggbrickor" för mina svampar.

Jag försökte använda deras cement men fick det inte riktigt att fungera trots att jag följde deras instruktion om vattenmängd. Det blev väldigt skört och bröts snabbt ner till pulver igen när det torkat. Jag misstänker dock att deras keramik är annorlunda då det borde vara bränt och på så sätt bli fastare.

Jag skulle tillägga att man behöver tvätta sin Chaeto en gång i veckan så att det inte börjar växa svampar, bakterier i dem samt samlas skit på algerna och på så sätt kväver algerna. Jag gjorde felet att göra detta i färskvatten och lyckades döda av ca 75% av mina alger genomvad jag misstänker var en osmotisk chock. Nu tvättar jag algerna i vattnet från vattenbytena, vilket fungerar jättebra. Det kan även vara bra att hålla koll på sin jod nivå då en korrekt nivå ska hjälpa alger att återhämta sig från starkt ljus. Har aldrig legat lågt med jod så kan inte påvisa själv att detta har någon effekt men enligt Reefbum ska detta vara viktigt.

@mikoto, Tack Daniel för att du länkade in denna video i tråden. Det var väldigt bra info som du tar upp i din video. Väldigt imponerad över dessa video klipp du gjort/gör! Mvh Sven