OR20

Tack @stigigemla , som alltid bra och insiktsfullt inspel! Jag tycker själv att det är väldigt smidigt om man kan "balansera upp" sin två-/treparts lösning efter det specifika akvariets förbrukning snarare än att hålla på med alla dessa små flaskor. Det är även den vägen som jag själv valt dels genom Fauna Marins trace 1,2 & 3 samt individuella justeringar. Från en sak till en annan så såg jag att Triton släppt en mer koncentrerad version av sina spårämnen. Jag förstår att d egjort detta för att minska kostaden och miljöpåverkan från transporterna. Men när jag såg detta så tänkte jag att detta borde vara en tillbakagång i utvecklingen då det gör det svårare att tillsätta rätt mångd/automatisera doseringen.

Efter att jag fått tillbaka mitt ICP test ställde jag frågan till Fauna Marin (som utförde testet) om det gick att späda Vanadium vätskan (FM Elements V) med vatten. Tanken var att jag genom att späda ut vätskan skulle kunna använda en doserpump för att dosera vätskan. Mina GHL Doser 2.1 kan bara dosera ner till 0.1 ml vilket dels mosvarar två droppar. Det är också väldigt små mängde vi pratar om innebär att ett litet "fel" i kalibreringen av doserpumpen riskerar att få stor påverkan på den totala mängden som doseras. Claude, på Fauna Marin, svarade att det gick men att han rekomenderade att man tillsatte det till kalcium vätska. Jag tyckte att detta var intressant då det dels visar på att man kan späda deras Elements med vatten men också att Vanadium enligt dem är länkat till förbrukningen av kalcium. Detta styrker därför min observation att förbrukningen av vanadium ökat i samma takt som förbrukningen av alkalinitet under den senaste tvåmånaders perioden. Jag ställde även frågan om några andra ämnen som jag tillsätter (Fe, Mo och Mn) och enligt Calude så kunde alla utan Mn tillsättas i kalcium blandningen. Enligt honom finns en risk att Mn faller ut beroende på vilket salt man använder i sin "two part". Jag är dock inte lika säker på att min förbrukning av dessa ämnen varit lika hårt knutet till kalcium förbrukningen som vanadium. Min observation har varit att de snarare vairt kniutna till algtillväxten i min algreaktor.

Tack för förtydligandet Jonas! Det är intressant hur vilseledande enkelt alkalinitet verkar. Då får jag leta vidare efter ett sätt att höja mitt pH på. Det har börjat gå ner mot 8.0 på natten vilket jag tycker är i lägsta laget.

25 kg låter som rätt mycket för ett kar som är 250l. Testa https://www.bulkreefsupply.com/reef-calculator/aquarium-sand-bed-calculator och se vad de säger. Denna räknare kan ge en fingervisning om mängden sand som behövs för att få en viss tjocklek. Mina 2 cent är att man inte bör ha en för tjockt lager utan att man håller sig till ca 2 cm.

Då har det gått ytterligare två månader och jag fick precis tillbaka svaret på mitt senaste ICP test. Sett ur ett förbrukningsperspektiv så har jag lyckats hålla uppe mitt vanadiumvärde relativt väl genom att tillsätta en droppe per dag. Jag ser dock att förbrukningen varit ca 30% högre per dag än föregående period vilket inneburit att mitt värde sjunkit (0,071ug/l kontra 0,055ug/l dygnsförbrukning). Det bör dock tilläggas att vi pratar om väldigt små mängder här och ett fel i att man glömt en dag eller att dropparna inte varit lika stora får därför stora effekter. Jag öppnade också en ny hink med salt vilket skulle kunna påverka värdena och jag vill inte dra allt för stora växlar på ICP analyserna. Jag kommer därför att bibehålla tillsatsen av vanadium på samma nivå en testperiod till innan jag börjar öka på. En intressant observation är att tillväxten av mina SPS varit högre under den senaste två månaderna vilket gett en effekt på Ca/DkH förbrukningen. Jag tillskriver detta till att jag lyckats få upp pH värdet något och inte till att jag tillsatt vanadium. En hypotes skulle dock kunna vara att den ökade V förbrukningen är knuten till Ca/DkH förbrukningen vilken ökat i samma takt. Jag tycker mig också se att korallerna har en lite mer metallisk färg framförallt har mina Stylo-/Pociloporor blivit mer lysande. Detsamma gäller även för min Acropora "Frogskin" som fått en nästa självlysande färg på kvällen. Sett ur mitt perspektiv så är det ett gott tecken att detta samband syns då det styrker att vanadium har en biologisk funktion i våra kar. Jag kommer därför att fortsätta mitt lilla experiment. Planen är att hitta en nivå som fungerar och att sedan hitta ett sätt att antingen inkludera detta i en av de andra lösningarna som doseras alt. späda ut den koncentrerade lösning jag har och tillsätta den via en av mina doserpumpar.

@jonasroman har tänkt att testa det recept på att döda glasrosor som Reefbuilders presenterade i förra veckan (NaOH lösning). Det slog mig så att man borde kunna använda NaOH istället för NaCO3 i en balling lösning. En snabb sökning på Saltvattensguiden visade att jag inte var först med att ha denna tanke och man ser här återigen värdet av en sådan här plattform där man kan söka bakåt i tiden! Nu till min fråga, jag tolkar dig som att du, i alla fall 2018, var negativ till att använda NaOH som alkalinitets källa i en balling lösning då det riskerar att skapa en obalans med vilka molekyler som skapas. Vad är skillnaden mot att använda kalkvatten (CaOH) som också är en hydroxidjon? Borde inte denna också ge samma obalans i så fall eller blir det inte så då man av koncentrationsskäl måste hälla i den över längre tid och man då hittar "balansen med CO2)? Kalkvatten har ju också fördelen att den , iallafall enligt vissa, fäller ut fosfat vilket jag tolkar som en effekt av denna obalans. Detta borde väl dock vara önskvärt för många. Mao är det ett så stort problem om denna obalans uppstår?

Ytterligare ett litet tips för er som har en GHL Doser pump (gen 2,1). GHL säljer ersättningshuvud och motorer som man enkelt kan byta när de går sönder. Det finns dock ett väldigt enkelt sätt att förlänga livslängden på de motorer, rullare och slangar man har bara genom att underhålla dem. Jag har därför som vana att en gång per kvartal utföra en enkel service och inspektion av doserpumparna. Detta passar bra då man också kan passa på att kalibrera dem så att de går rätt. Servicen är väldigt enkel. Det enda du behöver göra är att ta bort två små skruvar som sitter i det blå locket. När detta är gjort exponeras de tre rullarna, slangen och hållaren (en rund bricka med tre "piggar" som håller ihop rullarna). Man tar ut alla dessa delar, var dock försiktig så att du inte tappar bort en av de två plastbitarna som håller fast slangen i själva pumphuvudet. När detta är gjort bör du ha delarna enligt bilden. Dessa delar kan sedan tvättas med alkohol eller aceton och lite kökpapper. Se till att du torkar av det så att det är helt tort efteråt. Sedan är det bara att blåsa rent inne i motorhuset och sätta ihop sakerna. Det är av förklarliga skäl lite tight men det går att få ihop det genom att lirka in slangen och rullarna/hållaren som ett packet i pumpen. Man kan behöva vicka lite fram och tillbaka för att få in slangen. Skruva på locket igen och se till att det undre snäppet är i. Sedan är det bara att ansluta slangarna igen och se till att kalibrera om pumpen. Med detta så kommer du att förlänga livslängden med flera år på dina pumphuvud. Ett tips är också att du köper hem ett servicepacket så att du har reservdelar om det skulle gå sönder något. Man behöver dock inte ersätta allt som en enhet utan skulle det vara så att en rulle går sönder så kan man ersätta bara den (om de andra är i bra skick). Du kan köpa dessa servicepack genom din akvariebutik för ca 200kr (blå lock, tre rullare och hållaren), pumphuvud (komplett modul) om du inte vill pilla med rullarna m.m. för 350kr eller som packet med komplett pumphuvud och motor för 700kr.

Hej, Jag bor i Norrköping och har både kört med och utan Osmos vatten och får väl erkänna att jag inte sett någon större skillnad trots att jag stundtals kört med mer känsliga koraller. Mitt råd är dock att om du ska testa att köra kranvatten så borde du skicka in ett par ICP tester över ett år så att du ser att vattenvärdena är stabila ö och inte har något "dåligt i sig". Du kanske kan få ut vattenvärdena från kommunen om du är på kommunaltvatten. Jag tror dock inte att de testar ner på samma nivåer som vi är ute efter då det inte ansamlas på samma sätt i en människa som i ett slutet system med avdunstning Det är ju en relativt lite kostnad så jag skulle nog köra med Osmos om inte annat för att man kan eliminera en faktor om det börjar strula i karet.

Min erfarenhet är att det är viktigare att håll en stabil nivå över tid än exakt vilken nivå som du lägger din salthalt på. Det finns dock en stor fördel av att hålla det vid 3,5% då du annars behöver räkna om målnivåerna för de olika ämnen som korallerna behöver för att växa till den nya salthalten.

Här kommer ytterligare ett litet trick för den som är inne i GHL världen. Skulle det vara så att du sitter på en gammal Profilux 3,1 och inte kan uppdatera dess firmware förbi v5,något och fastnar på att man måste ha en RS232 kabel och anslutning för att kunna göra en firmware uppdatering/blåsning. Det verkar dock vara väldigt få datorer som i dagsläget har en RS232 anslutning vilket stället till det för många av oss. Lösningen är att man antingen kan köpa en USB till RS232 kabel och försöka installera de drivrutiner som krävs (jag gav upp efter tre timmar) eller så kan man öppna sin Profilux och sätta en "brygga" över JP1 stiften och sedan uppdatera profiluxen via den vanliga USB anslutningen. Det kräver dock att man i ett steg trycker ner reset knappen på moderkortet men det är ju inte så svårt och man får en instruktion av mjukvaran när man ska göra det. Jag bifogar en bra instruktion från GHL utifall någon skulle behöva det. Man måste dock gå in på GHL hemsida och ladda ner deras emergenxcy update program (så att man får den senaste versionen). ProfiLux-3-3.1-Emergency-Update-Instructions (1).pdf

Som alltid väldigt intressant att se data! Jag förstår att detta primärt varför att se hur snabbt man når en fyllnadsgrad i sin GFO och behöver byta den men jag vill passa på att lägga till ett litet tips om man vill ladda sin GFO igen. Man kan nämligen genom att köra GFO i en NaOH lösning "ladda om den". Om jag kommer ihåg rätt (det var nog 5-10 år sedan jag gjorde det) så använde jag runt 400gram NaOH till 10l vatten och lät sedan en halvliter GFO gå i det genom en reaktor som stod i denna lösning i 48-72h. Efter det så var man tvingen att tvätta bort NaOH ur den med vanligt vatten vilket man gjorde genom att skölja/låta reaktorn pumpa rent vatten genom GFO. Jag ser i mina anteckningar att jag tvättade med 100x volymen så 0,5l GFO använde jag 50-60l vatten till. Jag kollade på youtube och såg att det var en som gjort en video om det om man vill se mer

Intressant @stigigemla, du har självklart helt rätt i att det viktiga är vart korallerna kommer från för någon omgivning för hur de ska hanteras i våra kar. Det är som du är inne på lätt hänt att vi stirrar oss blinda på olika indelningar t.ex. SPS istället för detta. Om vi ska vara så petnoga så kanske vi bör lyfta fram att SPS, LPS, NPS och mjuk koraller är en indelning som inte grundar sig i forskning utan mer i vad vi akvarister tyckt vid olika tillfällen. Det kan dock ge en viss fingervisning om korallernas krav tror jag alt. visa på hur anpassningsbara dessa är när vi trycker in dem i våra kar oberoende av vart de kommer från. Min tanke kvarstår dock kring hur vi på bästa sätt använder de verktyg vi har i vår arsenal. Det har ju svångt en del inom saltvattenshobbyn från Berlin metoden, till DSB, till Adeys algfilter till Zeovit osv och jag funderar bara på om vi inte borde ta ett steg bakåt och se vad vi kan plocka från de olika metoderna för att uppnå våra mål. Kanske finns det saker att hämta i alla dessa metoder beroende på vad man vill hålla/uppnå. Jag misstänker att inget av dem är perfekt för allt utan bättre lämpat för vissa saker.

Väldigt intressanta tankar tycker jag, tack Jonas! Det är alltid kul att läsa saker som får bitarna att falla på plats. Själv så har jag gått i fällan av att stirra mig blind på PO4/NO3 istället för att se hela "näringsämneskedjan". Självklart så visste jag att en filtersocka tar vissa saker, skummaren andra och algfiltret det tredje men jag har dock sett att resultatet varit samma. Med dessa tankar så är det inte så utan man behöver balansera dessa delar beroende på vilka koraller man har, alt mata dem. @jonasroman Så om jag tolkar dig rätt, och hård drar det, så skulle du säga att det är viktigare att mekanisk filtrering och skummare är på plats i ett SPS kar medan man bör fokusera på kanske ett algrefugium i ett LPS kar? Sedan finns ju andra fördelar med både skummare och algfilter som inte bara har med näringsämnena att göra (gasutbyte och pH påverkan) men det är ju som sagt en annan fråga. Får jag fråga var hade Borneman skrivit om detta? Det vore kul att läsa lite mer. Mvh Sven

Jag har en oanvänd (bortsett från 5gram) burk med detta om du behöver det. Det kanske är så att det behöver muras mot keramik för att det ska fungera men det gick inte att göra det mot pvc röret jag testade på i alla fall. Jag försökte göra "fraggbrickor" för mina svampar.

Jag försökte använda deras cement men fick det inte riktigt att fungera trots att jag följde deras instruktion om vattenmängd. Det blev väldigt skört och bröts snabbt ner till pulver igen när det torkat. Jag misstänker dock att deras keramik är annorlunda då det borde vara bränt och på så sätt bli fastare.

Jag skulle tillägga att man behöver tvätta sin Chaeto en gång i veckan så att det inte börjar växa svampar, bakterier i dem samt samlas skit på algerna och på så sätt kväver algerna. Jag gjorde felet att göra detta i färskvatten och lyckades döda av ca 75% av mina alger genomvad jag misstänker var en osmotisk chock. Nu tvättar jag algerna i vattnet från vattenbytena, vilket fungerar jättebra. Det kan även vara bra att hålla koll på sin jod nivå då en korrekt nivå ska hjälpa alger att återhämta sig från starkt ljus. Har aldrig legat lågt med jod så kan inte påvisa själv att detta har någon effekt men enligt Reefbum ska detta vara viktigt.

@mikoto, Tack Daniel för att du länkade in denna video i tråden. Det var väldigt bra info som du tar upp i din video. Väldigt imponerad över dessa video klipp du gjort/gör! Mvh Sven

För att sparka igång tråden så kan jag ge ett tick. Efter att ha svurit över att jag svämmat över min skummarenen gång för många när jag tryckt på "maintenance/power cut" knappen i my GHL så kom jag på detta trick (jag har skummaren på en egen knapp då jag ibland bara vill stänga av den). Mitt trick var att inkludera min returpump i maintenance/power cut gruppen men att jag satte effekten på denna till 10 procent. Detta var den minsta mängd som jag kunde ha utan att returpumpen inte kunde hålla mot vattnet från akvariet. Så nu när jag trycker på underhållsknappen så slås alla mina streamers av men min returpump går ner till 10 procent coh håller tillbaka baksuget. Du gör detta i myHGL genom att gå in i Extras->Maintenance/Powercut->den underhållsgrupp du vill->tryck på blå knappen 1-10v-> aktivera alla de interface som ska påverkas och sätt deras procent till 0%-> sätt det interface som rör returpumpen till den procent som håller tillbaka baksuget och tryck på spara. Skulle man vilja går det också att styra powerbar outlets med detta och man kan på så sätt också undvika att skummaren flödar över. Detta görs i samma view som ovan fast under sockets.

Startar denna tråd så att vi kan dela med oss av små tips och tricks som kanske egentligen inte är så stora saker men som gör livet lite enklare. Dela gärna med dig om du har några kluriga lösningar som du implementarat eller har hittat någon smart funktionalitet i GHLs värld.

Vi sitter säkert alla och njuter av att sommaren äntligen har kommit och att man nu slipper klä sig för det arktiska klimat vi dessvärre är så vana vid. Men den värme som vi älskar har, som vi alla vet, en motsatt effekt på våra små vänner i karen. Det kanske därför kan vara på sin plats att samla några tankar kring hur man kan bibehålla en önskvärd temperatur i karet även när termometern börjar gå över 30 grader. Det första som jag brukar göra är att se till att vattenflödet i karet är igång för fullt. Detta innebär att rengöra pumparna en extra gång så att de inte tappat fart eller att man kanske lägger på fem procent i flödet om pumpen är styrbar. När man vet att syre kommer till alla delar av karet så kan det vara värt att tänka till kring utbytet mellan luft och vatten. Ett tips är att rikta en eller två pumpar så att de delvis går upp mot ytan. En bra indikation på att man gjort detta rätt är när det sjuder/kokar på ytan. Genom att göra detta har du ökat arean på vattenytan och därigenom dels medgett mer syreutbyte men också avdunstning. Avdunstningen gör att du tar värme ur karet och för över det till rummet och på så sätt hålla en bättre temperatur i karet. För att detta ska fungera bör du se till att du har sötvatten att tillföra i din ATO som klarar av den ökade avdunstningen. Själv använder jag en 121 liters brute tunna för sötvatten under sommaren. Du bör också ta bort täckglas då dessa hindrar avdunstningen samt sätta dit en fläkt som blåser över vattenytan för att byta ut den vattentunga luften med frisk luft. Det är också värt att ha lite fönster öppna så att du inte fångar allt detta extra vatten i huset. Själv har jag fått upp min avdunstning till 15 liter om dagen med dessa trix och det måste ju ta vägen någon stans. När du nu använt vattenytan på själva karet så kan du ju göra samma sak även nere i sumpen. Själv har jag en golvfläkt som blåser in i skåpet och på så sätt tar ut värmen ur vattnet. Med dessa enkla saker kan man sänka temperaturen med i alla fall 2-4 grader. Ett sista varningens ord om att genomföra detta om du har calciumhydroxid i din ATO. Givet att du genom ökad avdunstning kommer påverka både ditt pH och din Ca,Mg och DkH så är det inte lämpligt att tillämpa denna metod. Du bör då finna en annan alt. Ersätta Kalkvattnet under sommaren. Själv är jag ingen vän av att ha kalkvatten i ATO utan anser att detta bör doseras via doserpump för att slippa denna typ av svängning/påverkan. Men det är en annan historia. Det kan även vara värt att börja släcka ner utrustning så som dina lampor ett par dagar. Koraller klarar sig gott utan ljus ett par dagar och man tar då bort värme från karet. En sak du inte ska stänga av är dina pumpar då dessa är livsviktiga speciellt vid högre temperaturer då fiskars ämnesomsättning och syrebehov är stora samt dina doppvärmare. Att inte dra ut doppvärmarna kan verka kontraintuitivt men risken att du glömmer bort att koppla in dem igen efter värmeböljan är överhängande och du riskerar då att ha skapat ett annat problem. Kolla istället så att de inte är på (då är det något fel på dem eller du har ställt in dem fel). Skulle de vara på så har du hittat en källa till värme annars är det vara att låta dem vara. Skulle det bli akut och det inte räcker med ökad avdunstning så kan man frysa in vatten i plastpåsar som sedan läggs i karet och får tina. På mindre kar kan detta fungera under en kortare värmebölja men givet temperaturskillnaden och volymerna vi pratar om så blir det snabbt ineffektivt och du kommer komma till en punkt när du inte hinner frysa tillräckligt med vatten. Ett sätt som har föreslagits men som jag aldrig behövt använda på ett saltvattensakvarium är det akuta vattenbytet. Mao att man blandar till saltvatten med kallt vatten och gör ett vattenbyte. Detta är dock något som man behöver tänka igenom innan man gör så att man inte skapar obalans i sitt system. Sist men inte minst, om du har dessa problem under en längre tid och kanske återkommande år efter år så är en kylare värd att fundera över. Dessa är dock kostsamma och drar en hel del energi. Min personliga erfarenhet av dessa är begränsad men då jag sett störst effekt av dem var när de placerades i ett annan rum och man på så sätt säkerställde att den värme som drogs ut inte pumpades rakt ner i karet igenom genom att sakerna stod jämte varandra. Har du några andra tips och tricks för att sänka temperaturen i ditt kar?

Håller med om att fisk generellt sett klarar av lite lägre salthalt väl. Ett tag användes det ju till och med som ett sätt för att genomföra karantän på vissa känsliga fiskar (sg 1,009). Tricket, som jag fick det förklarat, var inte att få ner det till det utan att ta det lugnt när man ska upp till normala nivåer igen. Ett tips som jag använt när jag velat justera ämnen över längre tid är att använda ATO för detta. Jag gör själv det nu med mitt Kalium värde som ska upp. Du skulle kunna tillsätta koncentrerat saltvatten i din ATO och på så sätt höja salthalten i karet över tid allteftersom vatten avdunstar och du skummar karet och på så sätt tar bort vatten.

Ja verkligen, jag reser ju en del i tjänsten så det har alltid varit mitt dåliga samvete att vi när akvariet flyttades inte tog oss tiden att ordna till även kablarna utan bara tryckte in dem jämte karet. Men nu efter x antal år så är det fixat.

Om någon är värt att göra så är det värt att göra väl brukar det heta. Om man är som jag så innebär det att saker blir överdimensionerade och överkonstruerade. I denna anda så valde jag att hantera alla sladdar som legat vid akvariet även känd som min stora brandfara. Detta kändes som prioriterat då min Z. Desjardinii och G. Melanospilos har börjat jaga mat vid ytan och sedan skvätta vatten när mina Eheim autofeeders inte snurrar lika ofta som de tycker att de borde. Planen blev därför att montera mina nätaggregat och pump controllers på en aluminiumplatta. Jag valde att köpa en 4mm platta som var 55x100cm stor via Amazon för att säkerställa att den hade tillräcklig styvhet för att ha saker hängande på den. Efter att ha ritat en 1:1 skiss av plattan märktes alla sakerna ut och borrhålen markerades. Dessa fördes sedan över till plattan och hålen borrades och försänktes hos en god vän som har en fabrik där vi kunde vara och jobba. Plattan monterades sedan på en ställning gjort av 2020 aluminiumprofil inköpt av Alucon AB som också sålde en del specialskruvar, brickor m.m. för att fästa plattan på ställningen. Plattan är fäst i profilerna med M4 skruvar i syrafast rostfritt stål samt brickor i samma material. Allt inköpt på Bauhaus i deras marina avdelning. Man kan redan här fråga sig varför jag köpt saker i aluminium och i rostfritt stål istället för att bara köra på vanliga bultar. Vis av erfarenhet så vet jag att saker rostar snabbt runt akvarium och jag har vid otaliga tillfällen haft problem med att få isär saker då de rostat ihop. Nätaggregaten fästes med hjälp av 3d utskrivna hållare som jag köpt av en medlem här på forumet. De blev jättebra och sparar både plats och ser bra ut. Nätaggregaten fästes också med lite buntband så att de ska sitta där även imorgon. Allt detta har också skruvats fast med liknande skruvar, brickor och muttrar. Samma sak gällde nätaggregaten för lamporna. Jag har även passat på att märka upp med min märkpistol vilka eluttag som går vart, vilka aggregat som driver vad och vart dessa går. Sladdarna har sedan buntats ihop med buntband samt fästs med speciella 3M kabelfästen inköpta på Kjell och Co där även förgreningsdosorna är inköpta på. Jag passade även på att uppgradera min ljusramp med samma 2020 aluminiumprofil. Lamporna fästes med hjälp av 40mm M4 bultar som skruvas in i lamporna och där huvuden (med brickor) glider i själva spåren på 2020 profilerna. Upphängningen är gjord av Ecotech hanging kit som anpassats till detta.

Hej, Aliexpress brukar vara bra på att få fram sakerna men jag får erkänna att jag inte har några ÅÄÖ i min gatuadress däremot har de lyckat få sakerna till Norrköping

Haha, ja för guds skull spruta inte Windex i akvariet. Det var mer för att ge en visuell uppskattning av vad 470nm ser ut som Wipers är dock underbara och ligger alltid i bilen för när olyckan är framme.