OR20

The Modern Coral Reef Aquarium volume 4 av Svein A Fosså och Alf Jacob Nilsen Sist men inte minst kommer fjärde volymen I författarnas samlingsverk över hur man håller ett korallrevsakvairum. I denna volym återfinns sniglar, sjöstjärnor, sjöborrar, musslor och andra mollusker. Denna volym är uppbyggd på precis samma sätt som del två och tre med familjebeskrivningar och sedan artbeskrivningar som inkluderar vart arten kommer från, vad de äter och hur man håller dessa. Boken är precis som de andra böcker välskriven och informativ och det känns nästan som att man fortsatt läsa i de föregående två volymerna utan ett avbrott. Hade jag önskat något så hade det varit ett större fokus på de ohyror som vissa av dessa djur kan dra med sig och hur man hanterar dessa. Jag tänker då framförallt på jättemusslorna. Det finns ett avsnitt i boken om detta men det är kort och jag hade gärna sett lite mer information om det. Sedan kan man alltid fråga sig om det antingen inte borde finnas en femte volym om fiskar eller om man kunde omprioriterat mellan de tre sista volymerna lite och klämt in detta bland dem. Jag vet att Korallrevsakvariet hade ett band om fiskar. Men nu letar jag verkligen efter smolk i bägaren och jag ser att alla dessa fyra böcker borde vara något som alla läser i alla fall en gång för att skapa sig en bra bild över den underbara variation som finns i våra hav och de möjligheter som detta ger oss som akvarister.

The Modern Coral Reef Aquarium volume 3 av Svein A Fosså och Alf Jacob Nilsen Där den andra delen beskrev olika koraller så beskriver den tredje delen de ryggradslösa djuren och svamparna. Boken omfattar kapitel om bakterier, svampar, saltvattens maskar, mossor, hästskokrabbor m.m. Det kapitlet som jag misstänker att flest kommer att ha nytta av är dock det som handlar om de kräftdjuren, det är även detta kapitel som halva boken handlar om. På samma sätt som i volym två beskrivs de olika familjerna och deras arter på ett övergripande sätt. I dessa beskrivningar återfinns vart de kommer från och hur man håller dem i ett hemakvarium. Boken har även precis som volym två många högkvalitativa bilder och man kan lätt skapa sig en bild av om dessa djur skulle passa i ens akvarium både ur ett estetiskt, beteende mässigt och från ett kompatibilitets perspektiv. Det kanske låter lite konstigt men den delen som jag fick ut mest av var inte den om kräftdjuren även om dessa är några av mina favoriter i mina kar utan avsnittet om svanpar. Dessa ofta underskattade filterdjur kan dels vara väldigt nyttiga för ett akvarium men också skapa en del oreda om man inte vilka arter som det rör sig om.

The Modern Coral Reef Aquarium volume 2 av Svein A Fosså och Alf Jacob Nilsen Den andra delen I denna serie fokuserar på koraller. Boken börjar med ett par generella kapitel men går rask över till mer områdesspecika ämnen så som stjärnpolyper, mjukkoraller, anemoner m.m. Alla dessa delas sedan upp i familjer och beskrivs på ett välstrukturerat sätt både vart de kommer från, vilka förhållande, vad de äter och hur de bör hållas i våra hem. Författarna har använt tillvägagångssättet att istället för att visa bilder på alla medlemmar av en familj istället fokusera på de som är ”vanligast” i vår hobby och sedan gå lite djupare på dessa. Det är med andra ord inte ett uppslagsverk för alla koraller som finns i världen utan mer av en introduktion för en akvarist. Boken omfattar dock 460 sidor så det är eller inget hafsverk. För mig var den största behållningen av att läsa denna bok avsnittet om mjukkoraller då jag kan uppleva att dessa fascinerande djur lätt ses som nybörjar koraller och inte värda att hålla.

The Modern Coral Reef Aquarium volume 1 av Svein A Fosså och Alf Jacob Nilsen För de av oss som varit med ett tag är dessa två författare välbekanta. Min första exponering av dessa var när jag i mitten av 90-talet började med denna hobby och lånade Korallrevsakvariet band ett till fyra. Dessa böcker är i sak samma som denna serie böcker även om vissa saker uppdaterats och förfinats. Bland annat är bilderna av bättre kvalitet och man har gjort om flödet om jag minns rätt. Den första delen i denna fyra dels serie handlar mycket om hur man skapar ett akvarium för att återskapa de förhållanden som finns i havet. Framförallt delarna som beskriver korallrevets olika zoner samt hur dessa zoner motsvaras av olika typer av akvarium är väl värda att läsa. Böckerna har som sagt ett par år på nacken men det finns oerhört mycket läsvärt i dem och jag fann mig själv tänka tillbaka på min första riktiga skummare (Sander med två trästenar) och mina metallhalogensbalaster som blev väldigt varma men också på det panorama som jag försökte bygga bakom mitt akvarium för att skapa djup. Det är rätt många år sedan jag såg någon försöka sig på detta men jag blev riktigt sugen på att testa det igen. Sedan blev jag väldigt sugen på att testa ett klyftakvarium igen. Boken omfattar som sagt hur man sätter upp ett akvarium och vad som krävs för att sköta det. Detta inkluderar skummare, kalkvatten, algfilter och annat som var av denna tid men som börjar få en andra liv i hobbyn. Med andra ord, detta är både en intressant återblick i bur man skapade revakvarium förr i tiden men också en hel del saker som vi kanske glömt bort också.

UV är ett efektivit sätt att bli av med bakterier i vattenkolumnen. Dessa går att montera provisoriskt under en kortare period. Du kanske kan låna en uner någon vecka av någon annan akvarist?! Annars så brukar dessa saker gå över efter ett tag. Jag ser på bilderna att ditt kar är rätt nystartat så det är naturligt att man får dessa obalanser titt som tätt.

Om du är ute efter billiga lampor som avger ett bra spectrum för koraller så finns det ett flertal bra alternativ. Ett tips är att titta på t.ex. Telegraham på youtube som testar olika lampor och ger, vad jag uppfattar som, ärliga analyser av dessa. Han tillhanahåller också ofta inställningar för dessa . En sak att koma ihåg är att dessa asiatiska lampor ofta har lite svårnavigerade inställningar/gränssnitt. Detta är dock inte ett jätteproblem då man inte ska ändra sin belysning allt för ofta utan ge korallerna möjlighet att anpassa sig. De som rekommenderats på senaste tiden har varit: Vipraspectra (165w) Smatfarm G5 85w Nicrew reeflight (50,100 och 150w) Nopsyche k7 gen3 Själv skulle jag dock titta på begagnade lampor av kända märken som t.ex. AI. Dagens LED lampor är väldigt bra och även förra generationen funkar oftast väl. Det kan många gånger vara minst lika bra med förra generationens lampor och att sedan "fylla på" med en ledbar än med de nyaste generationerna då man på så sätt kan öka vinklarna som ljuset kommer från. Mao korallerna hamnar inte i skugga från varandra. Alla utom Nopsyche kostar runt 1500kr om jag inte missminner mig. Vet inte om det hjälper dig?!

Natural reef aquariums – Simplified approaches to creating living saltwater microcosm av John H. Tullock I denna bok försöker författaren dels ge en historisk återblick av saltvattenshobbyn. Detta tar sitt avstamp i när vi gick från att ha saltvattensfiskar i akvarium med bottenfilter och korallskelett. De olika metoderna så som den Hollänska-, Berlin och Monaco metoden gås igenom på ett övergripligt sätt. Fokus ligger inte på själva tekniken utan på hur dessa system fungerar. Anledningen till denna återblick blir klar när författaren sedan går igenom hur man sätter upp ett revakvarium med utgångspunkt i hur djuren har det i havet. Flera exempel på detta gås igenom med både stora och små kar. Författaren ger även råd kring hur man bygger upp ett revakvarium på bästa sätt, enligt hans metod. Boken forsätter med ett par kapitel om de olika revzonerna och hur dessa skiljer sig åt. Även exempel på dessa ges från olika håll i världshaven med exempel på arter som bor där. Det här är en av de bästa böckerna som jag läst på länge och trots att den är över tjugo år sedan den skrevs så bidrar den med en hel del insikter om hur man med fokus på djuren och biologin kan skapa oerhört spännande akvarium.

Nej, det upplevde ja ginte då jag satte ihop sista delen i vattnet. Man byggde ihop allt som två moduler och sedan satte jag på benen i vattnet. Fördelen var också att man kunde bygga som en extra hylla under själva fraghyllan där man kunde ha levande sten. Jag ville inte ha de tpå bottnet för att undvika att saker samlades på botten runt dem.

Surgeonfishes, rabbitfishes and their relatives - a comprehensive guide to Acanthuroidei av Rudie H. Kuiter och Helmut Debelius Denna bok ska inte ses som ett uttömmande verk som hur du identifierar och håller kirurgfiskar m.m. i ditt hemakvarium med rekommendationer om mat, kompatibilitet, hur stora kar som behövs m.m. utan mer som en översikt av de olika arter som finns inom detta fascinerande släkte fiskar. Författarna går snabbt men på ett välstrukturerat sätt igenom de områden som fiskarna finns i, deras utveckling från larver till vuxna individer samt hur deras förökning går till. Huvuddelen av boken ägnas dock åt de olika arterna och det är även här som värdet i boken ligger enligt mig. Istället för som vanligt att endast visa en bild på en representativ individ har författarna valt att lägga in ett flertal bilder på samma art men från olika platser som arten förekommer. Detta ger oss som akvarister möjlighet att se stora och små skillnader i utseende beroende på vart fiskarna kommer från. Bilderna är vältagna med undantag för att vissa av fiskarna som är mer svarta i naturen uppfattas som ljusare eller blå i färgen i boken. Detta påverkar dock bara vissa bilder och jag misstänker att om man är tillräckligt intresserad så vet man vilka bilder som kanske skulle behövt justeras. Min bedömning är att detta är en intressant bok att ha i sitt bibliotek men definitivt inte den första boken man bör köpa. Jag ser det som ett uppslagsverk för att skapa mig en bild av olika arter, hur stora de blir samt vart de kommer från. Jag ser dock framför mig att de geografiska skillnader som portträteras i boken kommer att bli viktigare och att vi som akvarister kanske t.o.m. kommer att efterfråga mer och mer arter från specifika platser, inte minst när dessa arter i begränsad utsträckning börjar att odlas.

De två som jag sett som jag tyckt varit snyggaste lösningarna har varit a) två glaslister som fästs på vardera långsida av karet som sedan raster vilar mot och b) pvc träd som förgrenas och där varje gren blir en individuell fragplats. Detta var byggt så att moderkolonin satt i mitten och runt henne kunde alla små fraggar sitta. De satt då i samma flöde, ljus m.m. och de chockades inte av att skapas. När jag dock hade fragkaret igång så byggde jag en pvc rörs ställning/bänk som pvc raster vilade på. Inte det snyggaste men det var väldigt enkelt och man kunde anpassa böjden lätt. Jag ska se om jag har några bilder av det men det var bara fyra T kopplingar och gyra 90 grades samt rör. Jag använde 12mm rör för att göra det så lätt som möjligt och inte kapa flödet.

Det låter vettigt. jag skulle hålla koll på tiden bara, du kan ju med ett par plasthandskar testa och se om kalkalgerna släpper när du skrapar uppe vid ytan.

Jag har inte haft erfarenhet att HCl förstör plaster vid dessa styrkor.. Sedan får jag erkänna att jag inte använt det för att rengöra ett helt akvarium.......när jag använt det så har jag gjort det med pumpar m.m. jag har dock inte sett någon negativ effekt med plaster eller silikonslangar då. Jag har gjort detta med en 3% lösning i 10 min. 3% är om du tar den HCl du köper på typ Bauhaus och späder den 10:1 med vanligt vatten. Jag skulle med andra ord inte låta det ligga ett helt dygn utan börja med lägre styrka och under kortare tid men det hade jag gjort med citronsyra också.

Om du vill köra saltsyra (HCl) så skulle jag göra i sötvatten i karet och sedan hälla i tillräckligt så att du har en max 3% lösning. Detta är dock väldigt effektivt så det räcker nog med 10-15 minuter skulle jag tro. Givet att du pratar om så stora volymer så skulle jag kanske gå på lite lägre procent kanske runt 1% för att vara säker och istället låta det ligga i lite längre. Och kom ihåg syra i vatten!

Ett tips är att du tar och blandar upp in citronsyra (torrvikt) i en hink med vatten. Du tar sedan hushållspapper/tygtrasor/handdukar el dyl och doppar dem i hinken så att de blir rejält blöta. Dessa lägger du sedan mot glaset. Är de tillräckligt blöta så fäster de väl och du kan sedan låta dem ligga där och gosa över en dag. Skulle du vilja får extra effekt kan du ju byta dessa efter 12 timmar eller så. Sedan borde det vara rätt enkelt att skrapa bort kalkalger m.m. Dock bör du sedan fylla upp med vatten så att du inte skrapar glaset alt. att du spruta vatten på glaset så att rakbladet inte fäster allt för mycket. Saltsyra funkar men man får vara rätt mycket mer försiktigt och jag skulle då späda den till 3% alt använda attika om man kan stå emot lukten.

Synd att det inte var några av de enklare sakerna. Att testa med en annan sensor kanske är ett bra alternativ.

Om du vill begränsa dina vermited snails så har jag funnit att om man dels bryter av dem vid roten (tar bort det man brutit av) och sedan tillsätter en CaCO3-lösning så kan man hålla populationen nere. Det recept jag fick tag i var 115gram CaCO3 (går att köpa från Tyskland via Amazon) till 230 ml vatten. Skulle du bo i Norrköpingstrakten så kan du få lite av mig då jag har en dunk med det hemma. Det är en liknande produkt som KZ Coral snow om du inte vill göra en DIY lösning. Man skakar om denna lösning och tillsätter sedan 1ml per 100liter vatten. En bieffekt av detta är att du kommer att få klarare vatten också då skumaren drar ut CaCO3 molekylerna och det som fastnar vid dem. Du kan göra detta flera gånger om dagen eller så sällan du vill. Själv skulle jag inte göra det mer än 4 ggr per dag men har funnit att om man gör det en till tre gånger i veckan så kan man få ner populationen rätt bra. Det som händer är att man drar bort deras mat från vattnet genom att tillsätta detta flockningsmedel. Numera gör jag det bara när jag vill öka klarheten i vattnet.

@Kim Rosenqvist jättebra tips om man vill slippa hålla på att blaska! Jag kollade lite snabbt på hembryggeriet och där säljer de både dessa småpåsar (19kr/st) men de säljer även pH kalibreringsvätska i lite större förpackningar (230ml) för 129kr. Detta innebär att du skulle kunna gå från att en kalibrering av en pH sensor med tex GHL vätskor som ligger runt 100kr/flaska och därför kostar 200kr/kalibrering till att det med Kims förslag med engångspåsar kostar38kr och med min smålänningskalibrering 5,60kr/kalibrering (om man köper storpack av typ hembryggeriet).

Vi har blivit mer och mer beroende av våra automatiska mätare och sensorer under de senaste åren. Dessa är dock bara värdefulla om de är kalibrerade och visar rätt värde. Det är därför att rekommendera att kalibrera sina ph-, orp- och conductivity sensorer i alla fall varannan månad helst oftare. När man gör detta är det viktigt att kalibreringsvätskorna är rätt tempererade, inte gått ut samt inte blivit kontaminerade. Det sista kan ske om man använder samma vätska vid flera tillfällen. Det är därför att rekommendera att dels tvätta av sensorn innan den kalibreras i rodi vatten/ättika samt använda nya kalibreringsvätskor. Detta kan dock bli dyrt då värskorna kostar mellan 100 och 150kr och man i vissa fall måste använda två vid varje kalibrering. Min, och flera andras, lösning på detta är att hälla över en del av vätskan i en mindre behållare och sedan göra kalibreringen därifrån. Jag har använt ett av Saliferts provrör från deras Kaliumtest för detta. Det räcker då med 5-6ml vätska istället för de 50ml som kalibreringsvätskorna säljs i. Mao du får ut ca 10 kalibreringar för samma pris. Vill du sedan snabba på detta så kan du mäta upp hur mycket vätska det är i röret och sätta dit en markering. Du behöver sedan bara fylla till markeringen innan du gör kalibreringen.

Nu har jag kollat i boken och det finns inget direkt skrivet om ditt problem där. Det framgår dock tre saker som eventuellt skulle kunna vara faktorer. Dessa är: * ORP sensorn är känslig för uppbyggnad av bakterier m.m. på sina platinabläck. Om så är fallet så ger detta felaktiga värden på Redox. Ett sätt att rengöra detta är att ta och doppa sensorn i attika och sedan försiktigt dra ett hushållspapper mellan bläcken. Så har jag i alla fall gjort när det behövts. * Författaren framför också att ORP sensorn är extra känslig och att den behöver ett stabilt flöde över sig samt tid att "acklimatiseras" i karet. Detta är väl mindre troligt då du kalibrerat och haft den i ett karet ett tag. Ett problem som jag hade med en conductivity sensor var att jag inte hade "öppningen/skåran" i rätt riktning vilket gjorde att luftbubblor fastnade inne i sensorn samt att flödet varierade och gav felaktiga värden. * Det minst troliga skulle kunna vara obalans i biologi/kemi i karet. Redox är ju en komplex kombination av flera kemiska processer vilket innebär att vid en obalans skulle dessa kunna motarbeta varandra. Jag har dock svårt att se att detta skulle vara fallet givet ditt kar samt de processer som är inblandade. Di ser de "primära" i bilden på sida 45 ovan om du undrar. Lycka till och hoppas att det hjälpte lite i alla fall. Sven

Jag ska se om jag hinner läsa om det under helgen och se om det finns något av värde för din situation.

@MichaelE hinner inte läsa om texten igen men jag kom ihåg att det fanns ett bra stycke om Redox i Ratgeber Meerwasserchemie- Theorie & Praxis fur Aquarianer av Armin Glaser. Tog några foton av stycket. Hoppas att det kanske hjälper. //Sven

Du har helt rätt Kim att Aquabiomics tester fortfarande är i sin linda och att de/vi lär oss saker fortlöpande om vad resultaten innebär. Från mina, och de resultat som jag tagit del av, så verkar alla få rekommendationen att få tag i bra levande sten och ev. levande sand/gyttja om detta går att få fram. Svaren innehåller också en anpassad analys där större skillnader från "normal" värden analyseras. Som Michael skriver så är dessa dock inte av gör si så får du detta resultat och du kommer att se detta genom att korall x får y effekt. Mitt råd skulle därför om du känner att du är orolig över att detta är en biologisk konsekvens att tillsätta färsk levande sten. Att köra UV är jag inte helt säker på om det löser problemet då Aquabiomics borde ha sett en stark korrelation mellan UV användande och STN/RTN i sina dataset. Jag vet att White corals nere i Tyskland fått in en del färsk levande sten.

Jebao SLW är bra styrbara pumpar som säkert skulle passa för ditt kar. Jag vet att du pratade om SPS när du började ditt kar och då kan det vara svårt att få till flödet om man har sand i . Om du nu vill ha sand i karet så vet jag att vissa har blandat upp denna med lite grövre sand/korallkross för att få den att ligga kvar lite mer. Men som sagt, själv kör jag bare bottom så kan inte ge egen erfarenhet av detta utan går på hur t.ex. Sanjay Joshi i USA gjort.

Det är säkert flera av er som redan känner till att Fauna Marin kompletterat sin ICP test och tillsatser med en onlinebaserad kunskapsdatabas. Denna nås på https://www.faunamarin.de/en/knowledge-base/ och omfattar deras syn på olika ämnen. Det finns korta texter om allt från Kalcium till Tungsten. Sidan är enkel att klicka sig fram då ämnena finns angivna i ett klickbart periodiskt system. Ovanför detta finns även en del samband som , om än väldigt övergripligt, förklaras och FM ger sin bild av hur viktiga dessa är. Som sagt väl värt att titta in på om man vill lära sig lite mer. Om man fick önska sig något så vore det väl lite mer akademiskt förankrat då mycket bygger på Fauna Marins observationer från sin odlingsverksamhet.

The Reef Aquarium – volume 3 av J. Charles Delbeek & Julian Sprung Den tredje och sista delen I denna serie fokuserar på tekniken som kan användas i ett saltvattensakvarium. De två författarna visar här på sin stora erfarenhet och kunskap om de biologiska, kemiska och tekniska aspekterna som berör ett saltvattensakvarium och boken är väl värt att läsa. Det är dock värt att höja ett varningens finger då denna bok lätt ökar på din shoppinglista med intressant utrustning och man måste fråga sig om sakerna verkligen behövs. Det är väl det enda som jag skulle säga saknas i denna väldigt omfattande bok. Ett kapitel som sammanfattar och som ställer de olika utrustningarna mot varandra t.ex. om du använder filtersockar så kan du ha en mindre skummare m.m. Det är dock att leta efter smolket i bägaren då detta är en bok som jag anser att varje saltvattenakvarist borde äga eller i alla fall läsa en gång i sitt liv. Det som jag uppskattar mest i detta uppslagsverk på ca 650 sidor är att man inte bara kan söka efter olika utrustningar och tekniker utan även kan läsa om hur dessa bör skötas och underhållas. På samma sätt som de föregående två volymerna så finns goda referenser till annan litteratur och forskning vilket styrker tilliten i det som skrivs och ger möjlighet för de som är intresserade att läsa vidare inom områden som man fått ett specialintresse.