pumpar, flöden, oljud och frågor :)

[OlleS]

hej på er

jag håller intensivt på att planera ett intåg i saltvärlden här.

Finns det några ungefärliga riktlinjer på cirkulationen genom sumpen? t.ex. hur snabbt behöver hela tankens volym passera sumpen?

Jag vill helst ine överdimensionera pumpar och annat eftersom detta skall stå i vardagsrummet och jag har ingen annan stans än i skåpet under akvariet att jömma maskineriet.

Sedan till rördimensioner, till ett kar på 250L, vad skulle ni välja för rördimensioner? (matning till/från sump).

När det gäller ytavrinningen, finns det något generellt att tänka på där? jag tänkte mig antingen ha en avdelade sektion ända ner till botten i ena hörnet med hål borrade i botten, alternativt (och som känns säkrast) en mindre ytavrinnings-"kopp" i ena hörnet med rör som går ut ur baksidan på akvariet istället, alternativt självrinnande ner till sumpen eller en nevåvakt som slår på och av en pump.

[Spooky]

Cirkulationen genom sumpen behöver inte vara mer än vad skummaren cirkulerar.

Rördimensionen beror på, om du ska köra durso eller hävert med extra rör.

Beror ju oxå på vilket flöde du vill ha. Mindre flöde mindre rör. Jag skulle tippa på att mellan 25 och 32 mm blir lagom.

Att köra med nivåvakt i sumpen bäddar bara för trubbel.

[-=Mr_B=-]

Rör dimmension 20-25mm.

Cirkulation genom sumpen avgörs av skummaren. Dess kapacitet / h, glöm inte kompensera för lyfthöjd på returpumpen...

"Normalt" (I sammanhanget 95% av de som kör med sump, men utan överrinningsbox) kör man med avskärmning ned till botten, och låter det rinna över i den kammaren. Det fungerar precis lika bra så som du beskriver det, men karet hamnar genast en bit ut från väggar osv. Ur vilken aspekt känns det säkrare med din alternativa lösning?

(Och man kör "alltid" med gravitationsdrivet flöde ner till sumpen, alltså "självrinnande" )

B!

[petnym]

Cirkulation genom sumpen avgörs av skummaren. Dess kapacitet / h

Varför då? Vad är teroin bakom detta? Det är ju knappast så att skummaren gör rent vatten av smutsigt på "ett pass"...

[-=Mr_B=-]

Du har ingen nytta av att skicka igenom mer vatten än skummaren kan hantera, och eftersom skummaren utan tvekan är den tekniska produkt i sumpen som har störst kapacitet är överkapacitet meningslös. Men kommer bara cirkulera obehandlat vatten till priset av högre elräkning, och mer värme i karet.

Du får med andra ord inte renare vatten för att du har 200x akvariets volym genom sumpen var timme än vad du får om du har exakt vad skummaren klarar av att hantera. Nu blir slutresultatet aldrig exakt samma som skummaren, utan man får skjuta in sig på strax över, men det är enbart av praktiska skäl.

Rent teoretiskt hade den bästa lösningen varit att mata en recirkulerande skummare med högre kapacitet än vad man cirkulerar genom sumpen, så att den svalde allt vattnet, och inget obehandlat vatten cirkulerar genom sumpen.

Hela resonemanget baseras dock på att avser att sköta filtreringen mekaniskt, och inte biologiskt, i det senare fallet blir skumarens kapacitet mindre intressant, och om man väljer enbart biologisk filtrering så blir skummarens kapacitet helt oväsentlig, eftersom den kommer stå urkopplad i gardroben... Eftersom nybörjarakvaristiken ser ut som den gör för saltvatten, så är det mekanisk filtrering som är gällande. Skumma hårt, och tillsätt tillsatser, snarare än att hoppas på att bevara spårämnen och microbiologi i baljan för att slippa tillsätta det.

Och därmed blir det enbart skummarens kapacitet som avgör. Alla andra filter och tillsatsreaktorer drivs med mycket lägre vattenmängder, och kopplas efter skummaren.

B!

[petnym]

Jag tänkte nog snarare åt andra hållet... Måste man verkligen ha ens motsvarande skummarens kapacitet genom sumpen?

[OlleS]

Ok, jag förstår att detta är svårt att sätta några siffror på.

Och jag förstår att när man som nybörjare sätter igång ett helt nytt system från grunden så är mekanisk filtrering och tillsatser det som känns lämpligast.

Jag kommer ha en ganska stor sump, helt enkelt pga att jag har en balja jag tänkt använda för det som har ganska stor volym. Jag antar att jag genom att lägga i stora mängder levande sten i den kan gradvis göra filtreringen mer "biologisk", vilket borde hjälpa till att stabilisera värdena i tanken? Antar att det är idé att ha en belyst del av sumpen som refugium och låda pod'ar och lite annat frodas där som sedan kan vara foder för tank-invånarna? hur som helst så är ju det senare frågor, men kan ändå vara bra att höra kvitto på att min stora sump är en bra idé.

Om vi vänder på frågan om cirkulationsmängd och frågar istället vad har ni för kombination pump/skummar-kapacitet på liknande tank-storlek som min? så kan man räkna baklänges och kolla på vilka flöden som en fungerande setup har så jag får en uppfattning den vägen.

Apropå tankens design var väl en "lös" överrinnings-box med nevåvakts-triggad pump till sumpen helt enkelt en idé för att göra minimala ingrepp i tanken och på så sätt göra det så säkert som möjligt. (är lite nojjig för att komma hem och hitta 250 liter saltvatten på parketten.. :S ) Men jag förstår ju så klart att överinningskammaren blir lika stark som rästen av karet, så det lutar nog åt en sådan. Jag såg en bild någonstans på en överrinnings-kammare som förbryllade mig lite, i den så satt PVC-rören upp genom hål i botten men gick nästan hela vägen upp till ytan, ska det vara så av någon specifik anledning?

Jag har också läst att vissa inte använder sig av osmos, medans de flesta verkar utgå ifrån att det är ett måste. Hur är det med vårt kranvatten här? det skryts ju om att vårt kranvatten är av toppklass, men tycker koraller det också? (tänker på sthlms-vatten). Jag är inställd på att jag kommer att behöva osmos-anläggning, för jag vill inte ha en svart lista med arter som jag inte kan ha i mitt kar pga vattenkvalitén, men vore intressant å höra om någon som inte använder sig av detta, och dennes erfarenheter.

Jag antar också att det är en bra idé att förbereda sumpen för kalkreaktor och nitratfilter eftersom jag antar att de kommer att behövas när belastningen på systemet ökar? jag har ju ändå valt en ganska stor "nybörjartank", och vart efter den fylls med mer och mer levande så ökar väl behoven av filtrering?

[-=Mr_B=-]

Ah. Ja, du kan självfallet köra lägre cirkulation än vad skummaren har för kapacitet utan problem.

Jag antar att jag genom att lägga i stora mängder levande sten i den kan gradvis göra filtreringen mer "biologisk", vilket borde hjälpa till att stabilisera värdena i tanken?

Visst. Så länge du får tag i bra sten, är det en mycket god lösning. Inte den minst utrymmeskrävande, men välfungerande, och ger bonusar i form av möjliga liftare, och miljö för mer pods osv.

Antar att det är idé att ha en belyst del av sumpen som refugium och låda pod'ar och lite annat frodas där som sedan kan vara foder för tank-invånarna?

Det är ditt refugium, där du tänker ha den "extra" LS'en. Eventuellt kan du även köra med "levande sand", och / eller DSB.

Apropå tankens design var väl en "lös" överrinnings-box med nevåvakts-triggad pump till sumpen helt enkelt en idé för att göra minimala ingrepp i tanken och på så sätt göra det så säkert som möjligt.

Det finns utmärkta överrinningsboxar man hänger på kanten, som fungerar på hävertprincipen för att lyfta ut vattnet på utsidan av karet utan att göra hål i baljan. De har sina egna nakdelar, men generelt sett så fungerar det.

Jag såg en bild någonstans på en överrinnings-kammare som förbryllade mig lite, i den så satt PVC-rören upp genom hål i botten men gick nästan hela vägen upp till ytan, ska det vara så av någon specifik anledning?

Mindre ljud. stor nåvåskillnad i överrinningskammaren, = vattenfall, och ljudet blir därefter.

Jag har också läst att vissa inte använder sig av osmos, medans de flesta verkar utgå ifrån att det är ett måste.

De flesta / många kör med Osmosis även om vattnet hemma kanske hade fungerat. Poängen med Osmosisen är att det ger ett vatten som är nära nog identiskt vid varje vattenbyte, så man vet vad man har att laborera med. Och får man problem i karet, och kör utan osmosis är det i princip omöjligt att få hjälp utan att ha gjort ett par vattenbyten med osmosis och sett tiden ann ett tag. Det beror klart lite på vilka problem man drar på sig, men generelt sett. Det beror på att det blir så många okända faktorer.

Jag antar också att det är en bra idé att förbereda sumpen för kalkreaktor och nitratfilter eftersom jag antar att de kommer att behövas när belastningen på systemet ökar?

Det är aldrig fel. Svårt att göra plats till ett fack, och limma det, när sumpen är i drift.

B!

Ändrat 4 december 2009 av -=Mr_B=-
Olle gjorde en ninja...

[OlleS]

Eftesom jag jobbar med elmotorer och elmotor-styrteknik så kommer jag ha variabel hastighet på mina pumpar, så jag får väl helt enkelt trimma in systemet. Jag får väl helt enkelt titta på vattnet i returkammaren och se hur det ser ut, om skummaren har hunnit göra sitt jobb.

Jag kommer i vilket fall ha 2 kraftiga reglar som går från golv till tak bakom akvariet, eftersom akvariet är en del av en "avdelare" i vardagsrummet, så det står med kortsidan in mot väggen. Så om jag inte har ett bottenborrat kar tänkte jag låta rören gå ner mellan de 2 reglarna inne vid väggen, till sumpen som skall vara placerad i skåpet under karet. Eftesom karet med alla sannolikhet blir ett 100x50x50cm så tänkte jag att en avrinningskammare som går från yta till botten skulle ta så mycket av akvariets volym, men det kanske inte ser så fult ut som jag tänker mig? jag har tänkt mig ett ganska öppet aquascape, med en korallbärande struktur som går på höjden i mitten av karet men ganska smalt för att ge ordentligt med öppen yta. Detta kan ju även göra att ytavrinningskammaren syns mer än om jag hade dålt den med massor med strutktur...

[-=Mr_B=-]

Man sätter lämpligtvis en avrinningskammare där man inte är tvungen att titta på den hela tiden, så är den enda delen ur direkt synfält en kortsida sätter man kammarn mitt på kortsidan. Det kräver 3 glasbitar i stället för en, men är den enda egentliga skillnaden. Man kan även göra en så kallad coast to coast, och gömma hela avrinningen bakom en bredare list. Då ser karet ut att vara så mycket kortare. (coast to coast, avrinning längs hela kanten. Man monterar helt enkelt en invändig kortsida)

I sanning, överrinningskammaren är det minst snygga i hela karet, och man kommer dåligt åt att skrapa rutorna i heller, så man ser inte roliga smådjur där ens...

El styrteknik är kul, men inte helt sällan onödigt dyrt. Och skillnaden visuellt mellan skummat och icke skummat är inte så stor att du kan avgöra resultatet. Däremot kan man se om det snurrar runt fina partiklar som skummaren inte tar, de tar man lämpligen med ett quickfilter, eller en filterstrumpa. (Eller, blästrar sönder med ett fluidiserat sandfilter... Sen tar skummaren det för det mesta... ;- )

B!

[OlleS]

ah! tack för de utförliga svaren! såg dem först när jag postat mitt förra inlägg.

Min tilltänkta sump-tank är något så ovanligt som en plastlåda som används på BB där man lägger de nyfödda i. har använts som sötvattensakvarium för länge sen, men har blivit kvar i förrådet. Har även ett mindre glas-akvarium så jag måste ta och se vilket som är enklast att limma in skiljeväggar i. Men det är ju givetvis enklare att jobba med plast-tanken om man ska borra i väggarna för rör-genomförningar etc.

[OlleS]

Apropå osmosis så förstår jag att just det faktum att man kan vara säker på att man häller i "likadant" vatten varje gång en bra försäkring, och en mindre sak att oroa sig för. Så osmosis kommer det att bli.

Jag ska renovera köket snart, så funderar på att montera in osmosis-anläggning under diskbänken. hur nördigt vore det inte att ha en extra kran på diskbänken märkt "osmosis-vatten" med en akumulator-tank monterad under diskbänken! :D

[stigigemla]

Svar på inlägg 4:

Man har ytavrinning för att nedbrytningsprodukter samlas vid / i vattenytan. Detta vatten skickar man genom skummaren till returpumpen. Om man ökar cirkulationen genom sumpen går inte allt vatten genom skummaren utan en del skickas orenat tilllbaka i karet där det behövs tid för att koncentrera returskiten mot ytan igen. Man får alltså lägre funktion av ytavrinningen efter en stund. Detta gäller oavsett om skummaren har 10, 50 eller 100% rening.

(Min dator behagade koppla av sig från nätet så jag hade inte de senare inläggen).

[OlleS]

Svar på inlägg 4:

Man har ytavrinning för att nedbrytningsprodukter samlas vid / i vattenytan. Detta vatten skickar man genom skummaren till returpumpen. Om man ökar cirkulationen genom sumpen går inte allt vatten genom skummaren utan en del skickas orenat tilllbaka i karet där det behövs tid för att koncentrera returskiten mot ytan igen. Man får alltså lägre funktion av ytavrinningen efter en stund. Detta gäller oavsett om skummaren har 10, 50 eller 100% rening.

(Min dator behagade koppla av sig från nätet så jag hade inte de senare inläggen).

Jo förstår det. Då uppstår en fråga till, ska jag sätta skummar-kammaren eftere refugium-kammaren i sumpen? och köra en "coast-to-coast"-ytavrinning från refugium-kammaren till skummar-kammaren? Kanske inte gör någon skillnad, men när man ändå funderar över planeringen av skiljeväggarna så kan man ju överväga så många apsekter som möjligt...

[-=Mr_B=-]

Refugies största fördel är djurlivet som frodas, och följer med returvattnet upp.

Skummar man vattnet efter refugiet blir man av med det mesta av detta, och refugiet förlorar stora delar av sin nytta. (Det är bara att inse, så länge man kör med skummare kommer refugiets funktion som biologiskt reningsverk vara väldigt liten)

Skumar man vattnet först är det näringsfattigare när det når refugiet, men det som tar sig ut från refugiet hamnar i alla fall i huvudkaret, och inte i skummarkoppen.

(Efter returpumpen är det mesta djurlivet dött, men det brukar bli käk i alla fall...)

B!

[stigigemla]

Det beror på varför du vill ha refugiumet. Jag t.ex är inte förtjust i att ha belysning i sumpskåp. Det blir en massa kalkalger i sumpen och i skummaren förutom värmen.

[OlleS]

ah du har en stark poäng där.

Då får det nog bli skummare innan refugiet!

Jag kommer ju gradvis fylla på refugiet, eftersom jag inte har råd att spendera en förmögenhet på levande sten. Och inte heller vill det utifall jag skulle göra något ödesdigert misstag osm får alltsammans att dö. :/

Men ju mer levande jag stoppar i sumpen, desto mer kan jag ju dra ner på skummarens effekt, alternativt köra den växelvis för att släppa igenom näring till refugiet.

[OlleS]

Det beror på varför du vill ha refugiumet. Jag t.ex är inte förtjust i att ha belysning i sumpskåp. Det blir en massa kalkalger i sumpen och i skummaren förutom värmen.

ah ok, kankse mer användbart att använda den kammaren till att proppa full med levande sten och skippa belysning?

Jag såg någonstans att man med fördel kunde ha pod'ar i refugiet för att ha mat till karets invånare, men det beror väl på vad man har för invånare i karet givetvis om man behöver en egen "matfabrik" i skåpet..

Gör kalk-algerna någon skada i systemet rent biologiskt? eller är det helt enkelt bara en börda att hålla på å göra rent?

[-=Mr_B=-]

Kalkalgerna förbrukar Ca, och i skummaren har de en förmåga att försämra skummningen. Antagligen för att de inte är lika släta som plasten och därmed bromsar flödet.

B!

[stigigemla]

Det finns en massa olika ideer om refugier. Här följer mina tre favoriter.

1. Man kan ha ett fack med levande sten efter skummaren före returpumpen med allt flöde genom.

2. Man har en djup sandbädd i stället.

3. Man har ett refugium med vattenytan högre än akvariets med belysning och breddavlopp till kariet. (Med diverse smådjur).

[OlleS]

Tack för svaren, jag tror jag börjar med ditt alternativ #1. Det gör också att jag kan ha mycket levande sten men samtidigt behålla ett öppet aquascape i displaykaret.