Gå till innehåll

Är vi fast i en hetsjakt på nollvärden ??


Mattias

Rekommenderade inlägg

Tänkte just på att i mitt första saltkar, ett 375 m ca 100kg ls i och två st 250w 6500k lampor till belysning.Hade en grym tillväxt på de flesta koraller jag stoppade i, och jämfört med hur jag sköter mitt akvarium idag. Så var det stundtals katastrofalt misskött.

Ibland kunde det dunsta säkert 70l innan jag fyllde på med vatten direkt ur kranen. För att inte tala om vattenbyten, skedde det en ggn i halvåret så var det ofta :) Lamporna vet jag att jag bytte regelbundet 1 ggn per år, tillsatte inget förutom nåt korallfoder lite sporadiskt.

Inte en enda ggn hade jag problem m brunalger/slemalger eller nån annan skitalg.

De enda mätningar jag gjorde var salthalten, thats it lixom.

Hur i fridens namn kommer detta sig ??

Nu mäter jag och donar m burken som en liten bebis, strävar efter nollvärden, osmos och gud vet inte allt man håller på med. Och fullt m skitalger har jag :(

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 59
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Många är det nog, jag orkar inte med sånt själv, jag tillsätter nitrater i karet för att jag upplever att om näringsvärdena sjunker för lågt så ser korallerna ut som skit. Så jag kör på med att lagom är bäst, hetsen många känner förstår inte jag. Men jag har ju mitt kar för nöjes skull, stressar och jobbar gör jag på jobbet. Tror folk skulle behöva våga testa sina övertygelser ibland istället för bara köra på...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Min uppfattning är att saltkar ska sköta sig själva så mycket som möjligt. Men visst underhålls krävs naturligtvis som t ex att rengöra skummarkoppen, fylla på vatten, mata fiskarna, skrapa rutorna och kanske göra ett mindre vattenbyte varannan vecka. Mycket mer än så ska inte krävas om det rullar på.

Problemet är väl om det inte rullar på och algerna växer hej vilt. Då är det nog lätt att mäthysterin tar över och man tror att stora och ständiga vattenbyten kan förändra någonting. Jag tror inte på det.

Skitalgernas tillväxt påverkas inte av om du mäter en massa värden tre gånger i veckan - de växer lika bra med eller utan mätning. Inte heller brukar de påverkas av vattenbyten eftersom partiella vattenbyten knappast kan påverka några näringshalter till den grad att de blir begränsade i sin tillväxt. Osmos verkar vara enormt populärt men varför ska jag som har fosfat- och nitratfattigt djupbrunnsvatten ta bort lite kisel, magnesium, kalcium och karbonater när jag ändå tillför stora mängder av dessa komponenter med min skitiga saltmix (nej, akvariesalt gör inte av salter av analytisk kvalitet)?

Sen att vi strävar efter nollvärden har faktiskt en poäng. Våra testkit är så pass dåliga att fosfat och nitrat knappast kan mätas tillförlitligt (även om det är enklare att mäta fosfat). Visar våra akvariemätkit "noll" så börjar vi närma oss de naturliga nivåerna av kväve och fosfor på revet. Förhöjda nivåer av kväve (delvis nitrat) verkar vara en klart mindre problem än förhöjda nivåer av fosfor (delvis fosfat) vad gäller korallernas hälsa och skitalgstillväxten.

Jag tycker helt enkelt att ett bra sätt att få ett lättskött akvarium är att driva det till fosforbegränsning - det ska finnas så pass lite fosfor löst i vattenmassan att det är svårt för skitalgerna att växa till. Fosfattesten ska visa "noll". Det är något som jag skulle vilja se i en modern saltakvariebok - diskutera fosfor/fosfat och hur det ska exporteras långt före man kommer till den överreklamerade kvävecykeln som mest är något att fundera över de första veckorna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Kör man med biopellets så behöver man ju inte längre jaga. Installera och fyll på varje halvår, typ... ;-) Förövrigt tror jag inte man kan konkurera ut alger med genom näringsbegränsning, inte så länge man har fisk i akvariet. Det är andra mekanismer som gör att ett välmående akvarium är algfritt. Om man jagar nollvärden av denna orsak så fokuserar man på fel saker. Om korallerna mår riktigt bra så får man det algfritt oavsett näringsnivåer.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Förövrigt tror jag inte man kan konkurera ut alger med genom näringsbegränsning, inte så länge man har fisk i akvariet. Det är andra mekanismer som gör att ett välmående akvarium är algfritt. Om man jagar nollvärden av denna orsak så fokuserar man på fel saker. Om korallerna mår riktigt bra så får man det algfritt oavsett näringsnivåer.

Jag förstår inte vad dessa andra mekanismer skulle vara. Mår korallerna bra, så tar de upp näring och hindrar näringsnivåerna från att stiga och algerna växer inte. Notera att näring inte bara behöver vara nitrat och fosfat utan även andra kväve- och fosforföreningar eller t ex järn.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag förstår inte vad dessa andra mekanismer skulle vara. Mår korallerna bra, så tar de upp näring och hindrar näringsnivåerna från att stiga och algerna växer inte. Notera att näring inte bara behöver vara nitrat och fosfat utan även andra kväve- och fosforföreningar eller t ex järn.

Jag vet inte exakt vilka mekanismer det är men om jag får dra en parallell till sötvattenshobbyn och man har ett akvarium fullt med mycket välmående växter så kan man ibland nå en punkt där man inte ens behöver skrapa rutorna på många veckor trots nitrat och fosfatnivåer på många ppm (nitrat: > 10 ppm, fosfat > 1 ppm). Välmående växter får aldrig några alger på sig, de utsöndrar antagligen något som algerna inte gillar. Samma iaktagelser har ju gjorts i saltvattensakvarium, så korallerna har sannolikt samma mekanismer.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag vet inte exakt vilka mekanismer det är men om jag får dra en parallell till sötvattenshobbyn och man har ett akvarium fullt med mycket välmående växter så kan man ibland nå en punkt där man inte ens behöver skrapa rutorna på många veckor trots nitrat och fosfatnivåer på många ppm (nitrat: > 10 ppm, fosfat > 1 ppm). Välmående växter utsöndrar något som algerna inte gillar. Samma iaktagelser har ju gjorts i saltvattensakvarium, så korallerna har sannolikt samma mekanismer.

Jag är lite skeptisk till förekomsten av dessa observationer men om de är riktiga kan tänka mig att det som begränsar algtillväxten är bristen på t ex järn eller mangan. Sen finns det ju ett element av lotteri i det här - alla alger växer ju inte vid varje tillfälle i varje akvarium pga att de helt enkelt inte finns där. De måste ju också konkurrera om ytan de ska sätta sig på med bakteriebiofilmer. Men jag kan inte utesluta att vissa sötvattensväxter utvecklat "kemisk krigsföring" mot algerna men har missat detta (har inte läst så mycket om sötvattensväxter generellt).

Men den som inte menar att algerna är näringsbegränsade kan ju göra ett enkelt experiment. Köp Blomstra som innehåller kväve och fosfor samt alla mikronäringsämnen som alger behöver för sin tillväxt i bra proportioner. Tillsätt detta till det välmående akvariet i små doser upprepade gånger till din Hanna fosfatmätare konstant visar 0,6 mg/l fosfat (halten motsvarar 20x den ungefärliga näringsbegränsande halten för många marina alger). Fortsätt dosera för att upprätthålla denna halt.

Är algerna inte näringsbegränsade borde algerna inte tillta den närmaste månaden. Jag är övertygad om att en algexplosion kommer att visa sig i i princip alla saltvattensakvarier som detta testas på.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men den som inte menar att algerna är näringsbegränsade kan ju göra ett enkelt experiment. Köp Blomstra som innehåller kväve och fosfor samt alla mikronäringsämnen som alger behöver för sin tillväxt i bra proportioner. Tillsätt detta till det välmående akvariet i små doser upprepade gånger till din Hanna fosfatmätare konstant visar 0,6 mg/l fosfat (halten motsvarar 20x den ungefärliga näringsbegränsande halten för många marina alger). Fortsätt dosera för att upprätthålla denna halt.

Jag har en känsla av att Blomstra innehåller ammonium. Det gynnar ju främst algerna, då de har lättare att ta upp det än växterna. Men experimentet är likväl intressant. (Tyvärr kan jag inte utföra detta då jag inte längre har något växtakvarium längre sedan jag bytte till den salta sidan, att utföra det i ett saltvattensakvarium känns alltför vågat). De gånger jag själv haft nöjet att uppleva detta har jag doserat kraftigt med fosfat, nitrat, kalium, magnesium och mikro+ (som innehåller alla spårämnen både alger och växter behöver), däremot inte ammonium.
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men den som inte menar att algerna är näringsbegränsade kan ju göra ett enkelt experiment. Köp Blomstra som innehåller kväve och fosfor samt alla mikronäringsämnen som alger behöver för sin tillväxt i bra proportioner. Tillsätt detta till det välmående akvariet i små doser upprepade gånger till din Hanna fosfatmätare konstant visar 0,6 mg/l fosfat (halten motsvarar 20x den ungefärliga näringsbegränsande halten för många marina alger). Fortsätt dosera för att upprätthålla denna halt.

Är algerna inte näringsbegränsade borde algerna inte tillta den närmaste månaden. Jag är övertygad om att en algexplosion kommer att visa sig i i princip alla saltvattensakvarier som detta testas på.

Just detta med Blomstra testat jag på 80-talet i mitt dåvarande saltvattensakvarium, och algexplosionen lät inte vänta på sig många dagar. Effekten var uppenbar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har en känsla av att Blomstra innehåller ammonium. Det gynnar ju främst algerna, då de har lättare att ta upp det än växterna.

Visst är det ammoniak i Blomstra, men då säger vi ju samma sak - att algerna inte växer för att se saknar näring t ex kväve i vissa akvarium (kanske fosfor i andra och järn i ett tredje). Ammonium är ju bara en annan form av kväve som för många organismer är en mycket bättre kvävekälla än nitrat som kräver enzymer i form av nitratreduktaser för att omvandlas till för cellerna användbart kväve.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns en berömd film från 1971 som heter ' Jakten mot nollpunkten'. Nästan lite av en klassiker nu när man börjar bli gammal och nostalgisk. Hursomhelst, 'Jakten mot nollpunkten' slutet med katastrof.

I mitt kar kan jag tydligt se att mäter jag nitrat någonstans mellan 2,5 ner till omätbart så växer mina koraller absolut ingenting. Nackdelen med att släppa upp det till 2,5 eller mer som jag gör just nu så ökar snabbt fosfatvärdet, och då avtar tillväxten pga det. Så det är en svår balansgång som jag har lite svårt att handskas med.

Värt att notera är att mitt kar innehåller alldeles får många och för stora fiskar så det är väldigt svårt att tro att jag har låga näringsnivåer, så låga att korallerna inte vill trivas. Men effekten är uppenbar, släpper jag upp nitraten genom att dosera mindre häxdryck så vaknar mina få koraller till liv.

Så Cleas resonemang om fosfatproblematiken håller jag med om.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I mitt kar kan jag tydligt se att mäter jag nitrat någonstans mellan 2,5 ner till omätbart så växer mina koraller absolut ingenting. Nackdelen med att släppa upp det till 2,5 eller mer som jag gör just nu så ökar snabbt fosfatvärdet, och då avtar tillväxten pga det. Så det är en svår balansgång som jag har lite svårt att handskas med.

Värt att notera är att mitt kar innehåller alldeles får många och för stora fiskar så det är väldigt svårt att tro att jag har låga näringsnivåer, så låga att korallerna inte vill trivas. Men effekten är uppenbar, släpper jag upp nitraten genom att dosera mindre häxdryck så vaknar mina få koraller till liv.

Så Cleas resonemang om fosfatproblematiken håller jag med om.

Sitter inte du på ett skolexempel till kar som skulle må bra av lite ren kvävetillsats utan extra fosfor? T ex aminosyror som korallerna direkt kan använda sig av?

Annars sitter jag själv med ett kar som beter sig som näringsbegränsat. Jag kan inte mäta fosfat (0,00 mg/l med Hanna) eller nitrat (Salifert). Men jag ser på tillväxten av algerna (röda trådiga saker "Red turf", bubbelalger samt kalkalger) något som förefaller vara förändringar i näringstillgången. Matar jag en fryskub om dagen till fiskarna så växer algerna. Matar jag en halv kub om dagen så bleknar de och tynar bort. Jag hade med största sannolikhet ihjäl ett par symbiotiska gobies (har inte sett till dem) när jag introducerade en "Eight Line Wrasse" och en "Sunburst" (jävla puckat av mig!) och detta ledde till över en månad av algtillväxt som nu har avstannat helt igen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu har jag väldigt kort erfarenhet, men Bengt på marinakvariet berättade att han inte gjort ett vattenbyte i sina system på 15 år, hans nitrat värden var på ca 100 i fisktankarna och koralltankarna ligger på över 20.

Och han har fina färger på sina koraller (många som varit kvar i år)...

Just nitrat tycker jag känns överskattad men fosfat har jag sett på egen hand hur det leder till alger, och hur det miskat i samband med fosfat minskning...

Dock vet man att alla dom finaste karen man sett har under 5> nitrat, konstanta vattenbyten och gärna zeovit eller biopellets och självklart bailing o andra tillsatser....

Men tror även jag att en hel del är marketing bullshit och att många av korallerna bara är finare från start och inte har med systemet att göra alls...

Och sista av allt, Jag tror dock att det är bra för fiskarna i att hålla värden nere, jag har inga vetenskapliga bevis men jag tänker iaf att nitrat är lite grann som föroreningarna i luften... vi klarar oss jättebra i new york tokyo london etc, men det är helt klart fler som blir dödligt sjuka av det och livstiderna är lite kortare där.

Har man fisk så känns det iaf som om man bör satsa på 0 inom rimliga gränser

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Sitter inte du på ett skolexempel till kar som skulle må bra av lite ren kvävetillsats utan extra fosfor? T ex aminosyror som korallerna direkt kan använda sig av?....

Det jag glömde skriva om var följande. Mitt kar har rullat i 4 år. Oavsett om jag har mycket nitrat/fostfat, omätbar nitrat/fosfat eller vilken kombination det än är så har jag aldrig någonsin haft några problem med skit alger. Det finns helt enkelt inga och har aldrig funnits några. Ok, kalkalger har jag naturligtvis och det många fina sådana. Men de följer precis samma mönster som korallerna, dvs nitrat 2,5 eller omätbart, då växer de inte en endaste mm.

Kan du utveckla ditt resonemang om aminosyror, exakt vad tycker du att jag skall dosera? Jag använder mig av UltraMarin S, men i väldigt låg dos, jag är av naturen allergisk mot diverse preparat.

I övrigt så förbrukar jag väldigt mycket salt. Byter ganska stora mängder och det regelbundet och några gånger per år så blir det riktigt ordentliga byten. Mycket fisk har en tendens att skita ner vatten. Vattenbyten är ett billigt sätt att hålla vattnet i skick.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

...

Och sista av allt, Jag tror dock att det är bra för fiskarna i att hålla värden nere, jag har inga vetenskapliga bevis men jag tänker iaf att nitrat är lite grann som föroreningarna i luften... vi klarar oss jättebra i new york tokyo london etc, men det är helt klart fler som blir dödligt sjuka av det och livstiderna är lite kortare där.

Har man fisk så känns det iaf som om man bör satsa på 0 inom rimliga gränser

Nu kommer du inte att bli glad på migsmiley1.gif För fiskarnas skull så är jag av den åsikten att nitrat är helt ointressant. Oavsett om du har noll, 50 eller 100 i nitrat så inbillar jag mig att de inte påverkas.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Claes - jag håller inte med dig riktigt om jakten mot nollpunkten vad gäller fosfat. Sedan jag började med saltvatten hemma för 5 år sedan så har jag endast vid ett fåtal tillfällen haft "skitalger" men alltid (i nollandets värd) höga fosfatvärden. Vägen jag gått är istället att ha många betare och av många olika sorter. Har exempelvis ca 15 sjöborrar i mitt 450 liters akvarium. Jag personligen föredrar ett kar med mycket liv och varierad fauna (där korallerna är en del). Denna intressanta fauna missar man totalt om man börjar begränsa fosforn ner mot nollpunkten med kemisk/biologiska medel. Mitt drömläge är när man med tillväxt och betning får en jämnvikt och därmed låga fosfatvärden.

Som du själv redovisat så har ditt akvarium inte någon större pH variation under dygnet - detta tyder på en ganska låg fotosyntes, mitt akvarium skiljer 0,3 i pH mellan natt och dag - en ganska så bra fotosyntes alltså. Just nu hittar du inga "skitalger" förutom lite bubbelager någon mm över vattenytan som inte djuren hittat än.

Det finns flera sätt att flå en katt på.

Det finns dock en vits med låga fosfatvärden och det är kalcifieringen. Stenkorallerna har visat bättre tillväxt hemma hos mig när fosfatvärdet rört sig ner mot 0,1 mg/l (salifert). Den rörelsen (ner under 0,1 mg/l) har kommit som en kombination av tillväxt och mycket liten dos kolkälla. Nitratmätningarna visar mellan 50 och 100 och har inte rört sig åt något håll de sista 3 månaderna - så jag tvivlar på mätningarna. Jag doserar dock in en låg mängd aminosyror eftersom jag satt på skummarkoppen och tar ut lite proteiner den vägen.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tänkte just på att i mitt första saltkar, ett 375 m ca 100kg ls i och två st 250w 6500k lampor till belysning.Hade en grym tillväxt på de flesta koraller jag stoppade i, och jämfört med hur jag sköter mitt akvarium idag. Så var det stundtals katastrofalt misskött.

Ibland kunde det dunsta säkert 70l innan jag fyllde på med vatten direkt ur kranen. För att inte tala om vattenbyten, skedde det en ggn i halvåret så var det ofta :) Lamporna vet jag att jag bytte regelbundet 1 ggn per år, tillsatte inget förutom nåt korallfoder lite sporadiskt.

Inte en enda ggn hade jag problem m brunalger/slemalger eller nån annan skitalg.

De enda mätningar jag gjorde var salthalten, thats it lixom.

Ett akvarium med nytt substat/sand kan suga i sig massa skit innan den ger ifrån sig skiten tillbaka, och då med besked. Tänk på det som en buffert, som en "septic tank" som fylls på - syns och känns inget förrän skiten rinner över.

Det hela beror också på också vilka koraller du hade - mjukkorallerna kan trivas i värden där t o m algerna inte trivs och en del stenkoraller klarar sig i sämre värden tack vare sin förmåga att anpassa sig. Koralltillväxten säger ju inte att korallerna hade naturliga vattenvärden.

Nu mäter jag och donar m burken som en liten bebis, strävar efter nollvärden, osmos och gud vet inte allt man håller på med. Och fullt m skitalger har jag :(

Hur i fridens namn kommer detta sig ??

Nu skördar du väl frukterna av tidigare misskötsel. Sandlagret kommer att ge ifrån sig inlagrad näring sannolikt under en längre tid oavsett hur noga du är med värdena i vattenkolumnen.

Vad gäller frågeställningen i rubriken så tror jag att allting handlar om vilka koraller man vill ha och hur långt man själv vill gå för att skapa så naturliga förutsättningar man bara kan. För mig skulle saltvattenshobbyn vara lika trist som sötvatten om man inte hade utmaningen att hålla den oorganiska näringen nere.

För övrigt är jag överens med Petnym om att det är ett vida känd faktum i sötvattenskretsar att Blomstra eller annan ammonium-baserad näring ger alger som på beställning. Jag upplevde samma sak i saltvatten när jag doserade aminosyror - den satte igång en tillväxt av gröna borstalger.

Ändrat av PatriksS
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det jag glömde skriva om var följande. Mitt kar har rullat i 4 år. Oavsett om jag har mycket nitrat/fostfat, omätbar nitrat/fosfat eller vilken kombination det än är så har jag aldrig någonsin haft några problem med skit alger. Det finns helt enkelt inga och har aldrig funnits några. Ok, kalkalger har jag naturligtvis och det många fina sådana. Men de följer precis samma mönster som korallerna, dvs nitrat 2,5 eller omätbart, då växer de inte en endaste mm.

Där skjuter du mitt i prick mot modellen med näringsbegränsning. Men jag tror det hela beror på att vi akvarister tenderar att dela in algerna i "bra" och "dåliga" alger. Naturen gör ingen åtskillnad. Jag tror nämligen att du hade en hel del alger som växte i karet när du hade påtagliga mängder nitrat och fosfat men jag gissar att det var alger av den typen som dina fiskar (och kanske andra djur) gillade att beta och dessutom sådana som alger som inte störde ditt öga. Och det är där slumpfaktorn kommer in - har man mycket näring (främst N och P) så växer det alger. Om det kommer att vara alger man tycker illa om eller inte avgörs av slumpen. Möjligen kan pendlande näringsvärden locka fram mer av skitalgstypen. Har man begränsande halt fosfor så växer inga alger att tala om.

Kan du utveckla ditt resonemang om aminosyror, exakt vad tycker du att jag skall dosera? Jag använder mig av UltraMarin S, men i väldigt låg dos, jag är av naturen allergisk mot diverse preparat.

På din beskrivning lät det som om du hade ett skolexempel på där du balanserar inte bara på fosforbegränsning utan även kvävesvält. Så jag tycker det låter som ett bra exempel på där det skulle kunna fungera att tillföra rent kväve utan fosfor. Frågan är vara vilken typ av kväve? Jag skulle välja aminosyror eftersom vi vet att djur som koraller tar upp denna kvävekälla mycket effektivt och det gör också de bakterier som du odlar i ditt kar med din organiska koldosering. Ett alternativ är att tillföra nitrat, t ex natriumnitrat från kryddhyllan eller kaliumnitrat.

Ultramin S fungerar säkert - det innehåller aminosyror men det mesta i flaskan är samma organiska kolkälla som du redan tillför (socker och ättika). En annan form av aminosyra är t ex natriumglutamat (engelska, sodium monoglutamate) som finns att köpa rent som vitt pulver i påse på asienaffärer för småpengar. Det används som krydda/smakförstärkare (umamismaken). Ytterligare ett annat alternativ är att tillföra protein som kommer att brytas ned till peptider och aminosyror ganska omgående. Men då gäller det att hitta en fosforfri källa av protein och jag är inte helt säker på att de två uppenbara ganska rena proteinpreparationerna du kan köpa på ICA, mjölkpulver och gelatin, är fria på fosfor. Så jag skulle inte att tillföra dem.

(Vi kanske kan flytta denna lite OT-diskussion?)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Claes - jag håller inte med dig riktigt om jakten mot nollpunkten vad gäller fosfat. Sedan jag började med saltvatten hemma för 5 år sedan så har jag endast vid ett fåtal tillfällen haft "skitalger" men alltid (i nollandets värd) höga fosfatvärden. Vägen jag gått är istället att ha många betare och av många olika sorter. Har exempelvis ca 15 sjöborrar i mitt 450 liters akvarium. Jag personligen föredrar ett kar med mycket liv och varierad fauna (där korallerna är en del). Denna intressanta fauna missar man totalt om man börjar begränsa fosforn ner mot nollpunkten med kemisk/biologiska medel. Mitt drömläge är när man med tillväxt och betning får en jämnvikt och därmed låga fosfatvärden.

Som du själv redovisat så har ditt akvarium inte någon större pH variation under dygnet - detta tyder på en ganska låg fotosyntes, mitt akvarium skiljer 0,3 i pH mellan natt och dag - en ganska så bra fotosyntes alltså. Just nu hittar du inga "skitalger" förutom lite bubbelager någon mm över vattenytan som inte djuren hittat än.

Det finns flera sätt att flå en katt på.

Det finns dock en vits med låga fosfatvärden och det är kalcifieringen. Stenkorallerna har visat bättre tillväxt hemma hos mig när fosfatvärdet rört sig ner mot 0,1 mg/l (salifert). Den rörelsen (ner under 0,1 mg/l) har kommit som en kombination av tillväxt och mycket liten dos kolkälla. Nitratmätningarna visar mellan 50 och 100 och har inte rört sig åt något håll de sista 3 månaderna - så jag tvivlar på mätningarna. Jag doserar dock in en låg mängd aminosyror eftersom jag satt på skummarkoppen och tar ut lite proteiner den vägen.

MVH Lasse

Alla får naturligtvis bli saliga på sin väg. Jag har kört kar förr med uppenbarligen högre näringsvärden eftersom makroalgerna har vuxit fint och snabbt. Jag har också haft kar där betande djur har fått göra jobbet precis som du skriver. Och visst funkar det också men ingen av de karen har haft konstant höga nitratvärden när de varit vackra och välmående (fosfat mätte jag och de flesta andra inte förr). Jag tolkar det som att i de fallen har jag spelat på lotteriet och lyckats få de alger som jag subjektivt uppskattar att dominera över de som jag tycker är skitalger.

Men jag (egentligen min far för nu har vi nått 80-talets slut när jag var knodd) har också haft akvarier med höga näringsvärden (FO och tung matning samt stor filteranläggning) och till en början böljande trådalgsmattor. De har alla inom ett år förvandlats till cyanoodlingar och fungerat stabilt som sådana under många år. Jag gissar att när fosfathalten klättrade så fick så småningom cyanon ett övertag och eftersom ingen betar den så vann den.

Jag är alltså inte ute efter fosforfria kar för i de kan inget liv finnas, men jag menar att livet blir lättare för akvaristen om man siktar på i princip omätbara nivåer av fosfat. Matar man sitt kar dagligen så kommer det ändå att finnas tillräckligt med fosfor för korallernas välbefinnande.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

...

På din beskrivning lät det som om du hade ett skolexempel på där du balanserar inte bara på fosforbegränsning utan även kvävesvält. Så jag tycker det låter som ett bra exempel på där det skulle kunna fungera att tillföra rent kväve utan fosfor. Frågan är vara vilken typ av kväve? Jag skulle välja aminosyror eftersom vi vet att djur som koraller tar upp denna kvävekälla mycket effektivt och det gör också de bakterier som du odlar i ditt kar med din organiska koldosering. Ett alternativ är att tillföra nitrat, t ex natriumnitrat från kryddhyllan eller kaliumnitrat...

Jag har faktiskt en flaska med natriumnitrat (köpt under namnet Salpeter) ståendes sedan 1,5 år då Lasse uppmanade mig att testa detta, kanske skulle skaka om den och testa någon ml då och då. Under vilket namn/märke handlar man kaliumnitrat? Jag skulle hellre använda det men har aldrig hittat det i någon butik.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har faktiskt en flaska med natriumnitrat (köpt under namnet Salpeter) ståendes sedan 1,5 år då Lasse uppmanade mig att testa detta, kanske skulle skaka om den och testa någon ml då och då. Under vilket namn/märke handlar man kaliumnitrat? Jag skulle hellre använda det men har aldrig hittat det i någon butik.

Jag ser ingen fördel med kaliumnitrat jämfört med kaliumnitrat i ett saltkar. Det finns så mycket natriumjoner i vattnet alla fall. Men vill du ändå ha kaliumnitrat så finns det på säck på t ex Granngården. Har du trädgård kan du använda överskottet till rabatter och gräsmatta.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag är väl lite som Lasse antar jag, snyft ;) Nädå, inget illa i det :D. Det intressanta är ju att alla alltid ser till hur man ska begränsa näringen för att hålla algerna borta, men tar du ett rev i naturen, plockar bort algbetarna, så kommer det rätt snabbt bli problem med alger som tar över, snabbsökning ger t.ex. denna:

"In 1982-1983, an unknown waterborne pathogen spread throughout the Caribbean, causing mass mortality of the long-spined sea urchin, Diadema antillarum, which is considered a "keystone" herbivore. The disease caused the loss of up to 90-95 percent of the Diadema population. The urchin populations, now almost entirely gone, could no longer keep algae growth in check. The sharp rise in algae damaged many reefs, shifting them from coral reefs to algal reefs (habitats dominated by algae)."

Så det är ju en kombination av näringsbegränsning och betningstryck som är den springande punkten när det kommer till alger. Att man har en syn där det enda viktiga är näringsbegränsning, sure, man får ha den om det gör en lycklig, men man ska veta att det inte är enda vägen till lycka (för mig är det inte direkt lycka då det gör att karet blir känsligare när man håller väldigt låga näringsvärden och det blir ett jobb att hålla näringen låg).

Jag gillar att försöka hålla ett friskt ekosystem istället för tekniskt försöka hålla miljön kliniskt ren, det är för en del människor provocerande, men det jag har att säga till dem är "skaffa dig ett liv". Det finns många sätt att hålla kar, tror man att man har den enda vägen till korall-lycka så är man väldigt naiv.

Jag vet hur jag ska polera upp mina koraller till fin färg när jag vill egentligen, och vägen för mig har aldrig varit näringsbegränsning (jag har dock normalt inte problem med jättehöga näringsvärden). Höga (fosfat över 0.1ppm nitrat över 10) näringsvärden är enligt mig ett tecken på att ekosystemet inte är i balans, och man bör se efter vad man egentligen gör fel...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tycker också att Wiking ska testa nån typ av kvävekälla i sitt kar, för mig är den springande punkten hela tiden att få mitt kar fint att få upp nitratet, har kört med saltpeter, kalisalpeter och nuförtiden amminosyror, och det är i rätt stora mängder jag får tillsätta dem för att få det riktigt bra, slarvar jag i mitt kar så är det som sker att nitratet nollar och allting blir grådassigt...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...