Gå till innehåll

Dosera vodka, när?


nike83

Rekommenderade inlägg

Jag kör vodka metoden och har precis gått över att köra med min doserpump. jag har blandat ut min vodka till 20% istället för 40, för att få större volym och kanske lite bättre "säkerhet" på doseringen. dock förstår jag att den är långt ifrån så säker som min dosering med sprutan.....

jag kör nu 2ml vid 22.30 och 2ml vid 4 på natten.

jag minns att jag har läst att man ska dosera vodkan efter släckning, vilket mitt fall blir strax innan jag ska sova...

men nu undrar jag om någon har en teori om hur jag mer effektivt doserar min vodka?

kanske dela upp på fler tillfällen?

är intresserad av alla åsikter och teorier! kanske inte spelar någon roll?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det intressanta är var det organiska kolet tar vägen, dvs blir sen. en del blir ju bakteriemassa men en inte alltför liten del blir koldioxid om det är aerobisk nedbrytning, dvs syre inblandat. När man har ställt in sin dosering till rätt mängd så är en rimlig förutsättning att det tillsatta organiska kolet är förbrukat inom 24 timmar. Rent teoretiskt - och då menar jag teoretiskt - skulle det då uppkomma en intressant situation. Man doserar när det släcks - man får en ökad koldioxidproduktion - pH sänks och är som lägst precis innan det tänds. Och då lägre än om man inte skulle ha doserat organiskt kol. Ljuset startar fotosyntesen och vid en viss tidpunk är produktionen mindre än konsumtionen och pH stiger. Inträffar ganska snabbt. Stigande pH ger mindre tillgänglig koldioxid för fotosyntesen. En av teorierna bakom kalkvatten är ju att hålla pH högt för att minska den lösta koldioxiden för "skitalger".

Det förutsätts då att zooxantellerna är inte lika koldioxidbegränsande som övriga alger eftersom de finns i en djurkropp och kan ta koldioxid från djuret (koralldjurets) metabolism.

Vad händer då om man doserar organiskt kol när det är ljust - jo det ökar produktionen av koldioxid när produktionen behöver den och sedan är den stora frågan vilken produktion som är den kraftigaste - "skitalgsproduktionen" eller nyttig produktion.

Om jag hade ett system med algrefugium så skulle jag definitivt försöka mig på att dosera under ljusperioden - om jag inte har det - vet ej.

Men det intressanta är att det i specifika lägen och specifika kar kan ha betydelse för när man doserar in det organiska kolet sedan om det just i det specifika fallet skall vara under mörker eller ljus får man nog testa sig fram till.

Jag tror inte frågan om det har betydelse eller inte är så dum men det kan vara specifikt för varje akvarium och varje tillfälle.

Den skruvade bollen går vidare - nu vill jag ha den tillbaka med spinn!

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vad är det som skall hända som inte är bra när man doserar vodka o karet i ljustider?

Jag hoppas du inte missförstod mig - jag vet faktiskt inte vilket som är bäst. Jag spekulerade bara i det faktum att koldioxid är till en viss del tillväxtbegränsande i ett akvarium med pH över 8. Normalt - utan kolkälla så varierar pH efter ljuset - högst är det vid full fotosyntes - detta beror på att fotosyntesen "suger" ut koldioxiden i vattnet. Olika alger kan vara mer eller mindre beroende av vissa nivåer koldioxid i vattnet. Jag med flera har använt denna metod för att begränsa tillväxten av "ful"alger via kalkvatten. Frågan var då om det kunde påverka om man introducerade ämnen som ökade koldioxiden när den behövdes mest. Jmf växtnördarnas dosering av koldioxid i växtakvarier. Ibland så kanske vi inte vill ha högre koldioxidproduktion när det är ljust för att begränsa fulalger.

Jag vet inte - men för mig är det inte ointressant att få lite "skruvade" bollar tillbaka.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det intressanta är var det organiska kolet tar vägen, dvs blir sen. en del blir ju bakteriemassa men en inte alltför liten del blir koldioxid om det är aerobisk nedbrytning, dvs syre inblandat. När man har ställt in sin dosering till rätt mängd så är en rimlig förutsättning att det tillsatta organiska kolet är förbrukat inom 24 timmar. Rent teoretiskt - och då menar jag teoretiskt - skulle det då uppkomma en intressant situation. Man doserar när det släcks - man får en ökad koldioxidproduktion - pH sänks och är som lägst precis innan det tänds. Och då lägre än om man inte skulle ha doserat organiskt kol. Ljuset startar fotosyntesen och vid en viss tidpunk är produktionen mindre än konsumtionen och pH stiger. Inträffar ganska snabbt. Stigande pH ger mindre tillgänglig koldioxid för fotosyntesen. En av teorierna bakom kalkvatten är ju att hålla pH högt för att minska den lösta koldioxiden för "skitalger".

Det förutsätts då att zooxantellerna är inte lika koldioxidbegränsande som övriga alger eftersom de finns i en djurkropp och kan ta koldioxid från djuret (koralldjurets) metabolism.

Vad händer då om man doserar organiskt kol när det är ljust - jo det ökar produktionen av koldioxid när produktionen behöver den och sedan är den stora frågan vilken produktion som är den kraftigaste - "skitalgsproduktionen" eller nyttig produktion.

Om jag hade ett system med algrefugium så skulle jag definitivt försöka mig på att dosera under ljusperioden - om jag inte har det - vet ej.

Men det intressanta är att det i specifika lägen och specifika kar kan ha betydelse för när man doserar in det organiska kolet sedan om det just i det specifika fallet skall vara under mörker eller ljus får man nog testa sig fram till.

Jag tror inte frågan om det har betydelse eller inte är så dum men det kan vara specifikt för varje akvarium och varje tillfälle.

Den skruvade bollen går vidare - nu vill jag ha den tillbaka med spinn!

MVH Lasse

så din teori är att om man doserar när ljuset tänds, så hjälper man till att dra ner pH:t och därmed får ökad tillväxt på alger?

men om det är så, så borde det väl vara bäst att dosera så "långt" bort som möjligt från att ljuset tänds?

är det inte så att man matar bakterierna med kolkällan, och bakterierna käkar upp nitrat och fosfat?

men frågan är när bakterierna i sådant fall behöver kolkällan?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Om vi är överens om att inget grundämne (såsom kol, kväve och fosfor) försvinner eller tillkommer av sig självt i ett akvarium (såvida vi inte har en kärnreaktion) så kan vi gå vidare.

De bakterier vi använder oss av i kolkällemetoderna är i princip normala nedbrytningsbakterier som lever normalt på dött material. Detta döda material har normalt ett visst förhållande mellan olika grundämnen. När det gäller kol:kväve:fosfor så brukar man prata om ett tal som ligger nära 106:16:1. Dvs på en atom fosfor så finns det 16 atomer kvave och 106 atomer kol i det levande materialet. Denna kvot kommer från början från en generaliserad planktoncell men det är ungefär detta förhållande i det mesta levande materialet. Om vi då lever av rov - såsom dessa bakterier gör så kan man tänka att den nya biomassan som byggs upp - bakteriebiomassan - skall ha samma kvot. Det blir dock förluster i en syrerik miljö av kol eftersom alla celler använde syre i en del av metabolismen och lämnar koldioxid ut. Kolet i denna koldioxid måste ju i detta fall tas från maten - eller hur. De här bakterierna verkar också ha förmåga att ta en del av näringen för uppbygge av sin biomassa från kväve och fosfor som förekommer i mineraliserad form i vattenkolumnen (som fosfat och olika kväveföreningar såsom ammonium, nitrit och nitrat). Alternativt tar de dessa näringsämnen på ett indirekt sätt ur vattenkolumnen.

Kolet har de dock svårt att få tag i, dessa heterotrofa bakterier kan klart inte använda mineraliserat kol som karbonater. Det är det vi fixar genom vår tillsats av organiskt kol men eftersom hela processen sker i syrerik miljö (det finns delar som sker syrefritt också som komplicerar det hela - med det lämnar jag just nu) så kommer en restprodukt att vara koldioxid, dvs en del av det organiska kolet omvandlas till koldioxid relativt snabbt.

Detta kommer att ske (en ökad bakteriell produktion av koldioxid) oavsett när vi för in kolkällan, vilket i sin tur leder till nedpressning av pH (på kortare sikt) men denna koldioxid är inte tillgänglig för produktion (av skitalger, koraller, makroalger och andra organismer som utnyttjar fotosyntes) om inte ljus finns. En del av koldioxiden luftar vi ut genom skummaren och får bort den på så sätt. Men vad som händer när ljuset slår på är att alla organismer som använder fotosyntes kommer att förbruka koldioxid som är löst i vattnet. Det är dessa organismers sätt att skaffa det nördvändiga kolet för kvoten 106:16:1. När konsumtionen av koldioxid är större än produktionen så kommer pH att stiga pga av karbonatbuffringssystemets krav på jämnvikt mellan gasformigt koldioxid (CO2) och bikarbonater och karbonater. Denna pH stigning kommer att begränsa den tillgängliga koldioxiden och vissa organismer kan bli koldioxidbegränsade, såsom vissa "ful"alger.

Missförstå mig rätt - jag tror inte att det finns en generell regel om när man bör dosera in det organiska kolet (och därmed öka koldioxidproduktionen) utan det kan skifta från tid till en annan och fall för fall. Jag är inte ens säker på om resonemanget har praktisk betydelse alls. Det var dessa argumenten jag ville testa.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tror att jag förstår ditt resonemang Lasse, men hur mycket av kolet omvandlas till koloxid?

Koloxiden borde i så fall gynna algerna och inte de heterotrofa bakterierna. Så om man inte vill gynna algerna borde man väl i så fall tillsätta det på natten? Eller har jag missförstått?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...