Gå till innehåll

Vad är Cyanoalger/bakterier och hur blir man av med dem - diskussioner och lösningar.


Mr_Ewing

Rekommenderade inlägg

Jag ser att det pratas enormt mycket om hur alla har problem med cyano så jag tänkte dela av mig med min begränsade kunskap kring cyano.

De flesta vet väl redan att cyanobakterier trivs i näringsfattiga (läs nitrat) miljöer då den har möjligheten att fixera sitt eget fria kväve direkt ur luften.

Den kan alltså leva i miljöer där inga andra alger trivs för den har en stor fördel jämfört med vanliga alger.

De kan även vara skadliga för koraller om de kväver dessa.

Döende cyano kan även vara skadligt då de avger sitt lagrade kväve i form av ammonium.

Det finns även cyanobakterier som är giftiga när de blommar.

Cyano är inte unikt för saltvatten om nån trodde det och många sötvattensakvarister har samma problem.

Vart hittas cyano i sötvattensmiljö då?

I nystartade kar med låga näringsvärden - väldigt ofta med icke inkörda filter så både ammonium och nitrit kan förekomma. Karen har ofta bra belysning.

I akvarieaffärer kan man väldigt ofta hitta cyano då de kör med rullande vattenbyten och har väldigt fina vattenvärden (läs ingen nitrit, nitrat), men då de ofta har hög fisklast så kan fritt ammonium förekomma (om än i väldigt låga halter).

Vad har alla saltkar där man kan hitta cyano gemensamt?

Jag läser trådar dagligen där folk har problem med cyano och jag kan dra slutsatser kring vad jag sett hittills.

* Många kar har varit igång ett par månader upp till ett halvår.

* De flesta mäter låga eller inga halter av nitrat - och eftersom nitrat är nästintill omöjligt att mäta med dropptester i saltvatten så förstår jag inte ens varför folk lägger pengar på det.

Testerna störs ut av nitrit och klorider. Jag har gjort labbtester på sötvatten och vet hur fel testerna visar utan inblandning av klorider som finns i överflöd i saltvatten. - Kasta era nitrattester - ni kan lika gärna smaka på vattnet.

* Väldigt god tillgång på ljus - nähe :)

* Nästan alltid mätbara halter av fosfat.

Hur har jag tacklat cyano i mina växtburkar?

* Höjt upp doseringen av nitrat.

* Minskat doseringen av fosfat.

* Ökat syresättningen - cirkulation (den ökade cirkulationen vädrar ut ammonium)

* Ökat växtmassan för ökat upptag av ammonium och syreproduktion.

* Minskat belysningstiden (upp till 50% beroende på angreppets omfattning)

Detta har funkat 100% av de gånger som jag fått cyano i mina växtkar och många andra kollegor inom växtakvaristiken har samma erfarenheter.

Vad har jag gjort för att bli av med cyanon som kom smygande i mitt saltkar ett par månader efter uppstart?

* Ökade doseringen av nitrat (Lasses femitelftemetoden)

* Ökade mängden fosfatremover

* Ökade mängden makroalger i sumpen

* Minskade belysningstiden med ett par timmar.

* Riktade om streamers mot de värst utsatta ytorna.

Mina alger gav sig efter ungefär 3 veckor och har inte synts till efter dess.

Jag kan också lista vad som inte fungerat (sötvatten)

* Medicinen General Tonic som innehåller antibiotika och koppar - cyanon försvann på ett dygn men var tillbaka sjufaldigt värre efter ett par veckor. Dessutom slogs hela bakteriekulturen ut med skyhöga halter ammonium och nitritvärden till följd.

* Salicylsyra (som jag även tror att red slime remover innehåller) fungerar men har samma problematik som GT. Cyanon kommer tillbaka, men den slår inte ut alla bakterier på samma sätt som GT:n .En svagare men sämre variant helt enkelt.

* Mörkläggning fungerar om du kan mörklägga totalt i minst tre dygn(d.v.s. inget ljusinsläpp - 100% mörker), men cyanon kommer nästan alltid tillbaka igen och den döda cyanon orsakar ofta ammoniumspikar som gör man måste byta väldigt stora mängder vatten (5-6 50%-iga vattenbyten). Död cyano är ett stort problem med alla dessa metoder.

Detta är bara mina erfarenheter och tanken är att detta ska vara ett diskussionsunderlag.

Fire away!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag håller med dig till punkt och pricka Morgan - det är dock ett litet problem som måste förklaras. De cyano som bildar mattor i både sött som salt (bentiska cyano) har inte av sig själva möjligheten att fixera löst kvävgas. De saknar nämligen den speciella cell som gör det möjligt (heterocyt). Kvävefixeringen måste ske under syrefria förhållanden och därför har denna cell mycket kraftiga cellväggar och framträder som en liten bulb på den annars trådformiga cyanon. De mattbildande saknar denna cell och är normalt bara tunna trådar. Men när de slår sig ihop och bildar dessa mattor så händer lite andra saker. Under mattorna blir det syrefritt och då kan vissa bakterier fixera kväve och andra fortsätter att bryta ner organiskt material och producera ammonium som mattorna fångar upp och cyanon kan uttnyttja detta som kvävekälla. Den senare processen verkar inträffa när det ansamlas mycket organiskt material i botten och på sten. Detta kommer också att frigöra fosfor. Oavsett vilken process som är dominerande så kommer cyanon få sitt kväve. I detta fall så kan man ställa sig frågan varför avsaknandet av nitrat gynnar dem. Jo vanliga grönalger som är beroende av nitrat kommer inte åt att växa och konkurera om plats i detta läge. Det har visat sig att dessa typer av alger konkurerar ut cyano om det finns nitrat (oftast - jag har varit med om speciella fall där cyano växt fast det bevisligen fanns nitrat i vattnet - vetenskapligt bevisat och inte med akvarietester men de fallen är få). Jag själv har ett litet tecken för att se om det finns fara för cyanoutbrott. Behöver jag skrapa min rutor som träffas av ljuset mer sällan än var fjärde-femte dag så får jag se upp. I de lägena sätter jag alltid till lite nitrat under någon vecka - fosfat har jag alltid lite av eftersom jag matar rätt bra och har många filtrerande djur (borstmaskar). Jag använder också väldigt sällan järnbaserat fosfatfällning eftersom man kan järngöda alger och speciellt finns det rapporter om cyanobakteriers förtjusning i järn.

Det finns en annan lite speciell orsak till varför man inte skall nolla nitraten. Orsaken är beskriven i den här artikeln om förekomsten och avsaknandet av kvävefixerande, migrerande cyanobakterier i 8 sjöar. Det här är ganska nya iaktagelser men som har blivit bekräftade vid senare forskning. Tidigare trodde man att fosfor kunde frigöras från substratet i och med att bottenvattnet var syrefritt - idag misstänker man att det behövs en ingridiens till - svavelväte. Kommer svavelväte automatiskt vid syrefrihet - nej - för det krävs ytterligare en sak till - nollat nitrat! Ponera nu att det blir syrefritt under cyanons mattor (Googla ponera - vem sa att det här skulle vara lätt :)) - om det bildas svavelväte där också så skulle faktiskt fosfat kunna frisläppas från substratet - och fångas upp av cyanon i mattan. Under natten när mattorna försvinner och cyanon blir trådar igen så skulle de kunna vandra i substratet för att hitta fosfor att användas när ljuset kommer igån igen och mattorna återbildas.

Hur hänger då nitrat och svavelväte ihop? Ja det är cellbiologi. Våra bakterier som finns på substraten (grus, sten eller andra ytor) använder normalt syre för sin förbränning - precis som vi. Men de kan lite annat också. Under förbränningen så används syret i en process som kalla citronsyra cykel där syret är elektronacceptor - restproduktionen blir koldioxid. När syret försvinner så klarar de flesta heterotrofa bakterier (nedbrytningsbakterier - bakterierna rovdjur) att byta ut syret i citronsyra cyceln till i första han nitrat - kvävgas blir restproduktionen. det är denna process som kallas denitrifikation och som vi strävar efter. Det faktum att vi numera använder olika former av organiskt kol (vodka metoden, VÄS metoden osv) kommer att förstärkatendensen till denitrifikation eftersom brist av organiskt kol normalt stoppar denna process. När nitraten är slut - vad gör bakterierna då - samma bakterier som innan? Jo de går över till nästa molekyl i ordningen - sulfat. Restprodukt - svavelväte. Där är sambandet mellan noll i nitrat, syrefrihet, svavelväteproduktion och frisläppande av fosfat. om detta sker under cyanomattorna så är det bara för cyano att smaska i sig - både fosfat och oorganiskt kväve, tackar, tackar.

Det är ovanstående som är den teoretiska bakgrunden till mina råd vid cyano. Sätt i nitrat enligt femtielftemetoden - stör mattorna så mycket som möjligt - sug upp organiskt material och mattorna. Väteperoxid och ozon hjälper till genom att oxidera bort organiskt material och även oxidera bort cyanon i sig självt. Dock kan jag vara lite tvekande till att köra dessa metoder hela tiden eftersom de också motverkar olika bakteriemetoder (vodka osv). Vattenström - stör bildningen och transporterar bort organiskt material. sandvändare och många eremiter gör samma sak. det finns en liten eremit - som jag givetvis inte kommer ihåg namnet på - men som sägs ta cyano. Ta bort järnbaserad fosfatfällning är nog en sak som jag skall börja med att föreslå också

Jag försöker numera med olika biologiska indikationer se till att jag inte får cyanobildningen, rutans påväxt och andra. Min erfarenhet är att tillsättning av aminosyror inte hindrar cyanon även om de i viss mån kan ersätta en del korallers kvävebehov. För att få de nödvändiga mikroskopiska grönalgerna (som snäckor och andra sedan äter) behövs lite nitrat i vattnet.

Kom ihåg - via maten så för vi alltid in fosfor och kväve i rätt proportioner och använder vi inte fosfatborttagare så förlorar vi alltid kvävet först, genom luftavgång i form av ammoniak, genom luftavgång via denitrifikation osv. Jag tycker att de biologiska metoderna (kolkällemetoderna) är bättre än removers men de kommer alltid förr eller senare leda till kvävebrist i form av nitratbrist. Läget att vara tvungen att tillsätta nitrat kommer alltid att uppst - om inte för att få kolkällemetoderna att sänka fosfatnivåerna till låga nivåer. tar nitratet slut innan fosfaten så fungerar inte dessa metoder och cyano samt andra migrerande alger kan blomma upp.

Att inte våga sätta in nitrat vid cyano anser jag är helt obefogat. Sätt till 2-3 ppm per dag under 7 - 14 dagar. Högst - om inget kväve försvinner - så kommer ni att öka nitraten med 20 - 30 ppm. Återställes snabbt med täta vattenbyten om det inte blir bra resultat. Klokt är dock att om man tillsätter under längre tid - variera mellan kalium och natriumnitrat (salpeter och Chilesalpeter)

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse har du någon uppfattning kring hur mycket järn en remover kan släppa till vattnet?

Jag frågar för jag har inte minskat på järndoseringen i mina växtkar vid cyanobekämpning och det har gått fint hittils. Där kan vi dosera så mycket som 1,5-2,5ppm per vecka.

Men det kanske är skillnad då vi doserar chelaterat järn?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse har du någon uppfattning kring hur mycket järn en remover kan släppa till vattnet?

Jag frågar för jag har inte minskat på järndoseringen i mina växtkar vid cyanobekämpning och det har gått fint hittils. Där kan vi dosera så mycket som 1,5-2,5ppm per vecka.

Men det kanske är skillnad då vi doserar chelaterat järn?

Nej det är en uppgift jag snubblade över i dagarna - har inte kunnat verifiera den. Men en intressant uppgift som står i det länkade dokumentet är att fosfor som bundits i olika järnkomplex kan under vissa förutsättningar frigöras när anaeroba situationer utan nitrat men med förekomst av svavelväte uppstår. använder man järnbasserad fosfatremover så skall man nog se till att den inte kommer ut i själva akvariedelen.

Kapitel 5.7 och frammåt tar upp en del av de saker jag talat om

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu har jag enbart erfarenhet från sötvatten, men principen är som sagt den samma.

Hemligheten för mig har alltid varit att förstöra den syrefattiga miljön under cyanomattan. Jag har aldrig fått nitratdosering att fungera, även om teorin säger att det ska fungera och många andra har lyckats med det.

I mina växtakvarium har jag alltid planterat många starkrotade växter som pumpar ner syre i substratet och haft malaysiskasandsnäckor som gräver runt. Dom gånger jag fått cyano i växtakvariumen har den alltid försvunnit av sig självt i takt med att växternas rotsystem och snäckpopulationen växt till sig.

I akvarium utan växter har jag alldrig lyckats bli av med cyanon utom när jag tagit bort sanden helt och hållet. Och då har jag testat att suga upp mattan varje dag, rört om sanden minst två gånger om dagen och doserat nitrat.

I Saltkaret jag håller på att starta, ska jag testa en lösning som liknar vad Terrarium-folket kallar en "falsk botten". Sanden kommer helt enkelt ligga på ett nät ovanför bottenrutan, nätet kommer ha en glipa mot sidorutorna och sen ska jag försöka få till en stark ström av syrerikt vatten under nätet med pumpar och strilrör (det hela kommer att delas upp i sektioner som går att lyfta för att kunna suga upp eventuell detrius som blir liggande under). På det viset kommer eventuell cyano inte kunna bilda någon syrefattig miljö, då sanden syresätts underifrån. Svårt att beskriva, men det är alltså inget bottenfilter eller plenum jag ska bygga.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Har en envis cyano-invasion sedan ett par veckor tillbaka som jag håller på att försöka få bukt på med lite olika metoder som nitrat-dosering och red-slime remover. Kom faktiskt nyligen på min ena mitrax-krabba med att sitta och mumsa i sig cyanon från en ganska stor yta utav sanden :) Tyvärr är han inte där hela tiden så något universellt botemedel mot cyano kanske det inte är, men är ganska nyfiken på om fler upplevt detta beteende utav mitrax?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns en uppsjö av orsaker och bot mot cyano..vissa här gick i blöjor när jag startade min akvaristik eller ens var födda..för andra gången på 41 år har jag drabbats av detta elände..och vad ska man säga? en del har ingen aning om någoting o det går bra ändå och häver ur sig lösningar..men förr eller senare så..inget gnäll!då tack! hehe

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns en uppsjö av orsaker och bot mot cyano..vissa här gick i blöjor när jag startade min akvaristik eller ens var födda..för andra gången på 41 år har jag drabbats av detta elände..och vad ska man säga? en del har ingen aning om någoting o det går bra ändå och häver ur sig lösningar..men förr eller senare så..inget gnäll!då tack! hehe

Vad menar du - det finns 3 personer med stor efarenhet som skrivit ovan - vem av dem "har ingen aning om någonting o det går bra ändå och häver ur sig lösningar...."

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vad menar du - det finns 3 personer med stor efarenhet som skrivit ovan - vem av dem "har ingen aning om någonting o det går bra ändå och häver ur sig lösningar...."

MVH Lasse

Och som vanligt måste jag förtydliga mig pga min sjukdom..ingen av ovanstående får någon som helst kritik..utan menade generellt att man kanske inte ska sätta sig för högt på hästen o tror sig ha koll på motståndaren cyano så enkelt är det inte!.en del har det lite på en sten heter det osv men bara där.men om vi ska käbbla..hur kan man typ ha cyano vid nitrat 40

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

..hur kan man typ ha cyano vid nitrat 40
De flesta mäter låga eller inga halter av nitrat - och eftersom nitrat är nästintill omöjligt att mäta med dropptester i saltvatten så förstår jag inte ens varför folk lägger pengar på det.

Testerna störs ut av nitrit och klorider. Jag har gjort labbtester på sötvatten och vet hur fel testerna visar utan inblandning av klorider som finns i överflöd i saltvatten. - Kasta era nitrattester - ni kan lika gärna smaka på vattnet.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I sanden har omvänt bottenfilter fungerat med framgång. Har testat det vid flera tillfällen. Nackdelen med detta är att sanden ingen får samma effekt när det gäller nedbrytning då ev smuts spolas bort från sanden och ner i avrinningen till dom biologiskafiltrena där. Detta avhjälper ej cyano på sten mm har man en relativt smart skape med bra cirkulation så kan man avhjälpa det mesta av cyanon. Det är i dom lugnare partierna där cyanon kan få fäste som den kan blomma upp.. Sedan har jag märkt att cyano gillar kolkällor av olika slag om man kommer lågt i näringen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I sanden har omvänt bottenfilter fungerat med framgång. Har testat det vid flera tillfällen. Nackdelen med detta är att sanden ingen får samma effekt när det gäller nedbrytning då ev smuts spolas bort från sanden och ner i avrinningen till dom biologiskafiltrena där. Detta avhjälper ej cyano på sten mm har man en relativt smart skape med bra cirkulation så kan man avhjälpa det mesta av cyanon. Det är i dom lugnare partierna där cyanon kan få fäste som den kan blomma upp.. Sedan har jag märkt att cyano gillar kolkällor av olika slag om man kommer lågt i näringen.

Kan tänka mig att omvänt bottenfilter fungerar bra - då kommer det aldrig bli en syrefri miljö under cyanomattan och den störs hela tiden.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Har inget vetenskapligt att tillföra, sånt är andra bättre på. Men av mina egna erfarenheter så får jag utbrott av grön/röd slime i samband med att Mg och Kh sjunker/svänger. Oftast i samband med lågt Kh, inte säker på att det är relevant men så har det blivit varenda gång jag slarvat med buffring av Kh't.

Edit: Ska tilläggas att ena karet har hög fosfat 0.15-0.20 (mjukis-fisk kar) , andra ligger på 0.04 (sps/lps)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag lägga mina 50 öre till debatten, har nu kört med mätbart kväve sedan somras utan att få bort Cyanon. Doserar KNO3 (Köpt på Peterhaacks hemsida)

Har stört den vid varje vattenbyte.

Tiil saken hör att ja matar väldigt mycke 12-14 kuber varje dag.

Men en annan sak har inträffat, mina Acropora färgar bättre. Mindre fosfat i vattnet. Mattbildande Cyano funkar riktigt bra som fosfatremover.

En annan trevlig sak är att där min sandvändare håller till finns ingen cyano i sanden.

En tråkig sak, körde halva byttan med enbart blåljuse i två-tre veckor. Det hade ingen inverkan på Cyanotillväxten.

Jag funderar lite såhär,,,, om korallerna mår bra så är det bra att det finns Cyano i små mängder i karet. Jag får helt enkelt mycket mindre ansamlig av F i akvariet. Jag kommer dessutom inte att använda något gift eller antibiotika för att få bort Cyanon. Dessutom är planen att fåtill ett bättre refugium i nästa bytta, märkte nämnligen det att när det växte så att det knakade i reugiet (i 500 litaren) så vart det ingen synlig Cyano framme i karet.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej! Har läst igenom studien av sötvattenssjöarna du länkade till Lasse. Väldigt intressant! I studien presenteras bland annat hur cyanobakterier överlever kombinationen mörker och syrefattig miljö genom fermentering av glykogen (avsnitt 5.4). Antagandet är väl att cyanobakterierna omvandlar glukos till glykogen som sedan används till cellernas metabolism genom fermentering. Kan denna modell förklara olika resultat vid mörkläggning av akvarier för att bekämpa cyanobakterier? Tillsätta kol via VÄS- dosering borde väl kunna skapa förutsättningar för att cyanobakterierna (delar av) överlever 3-4 dagars mörkläggning? Innehåll i foder gällande kolhydrater? Andra tillsatser? Närvaro av kolhydrater vid korallrev? En fundering bara. Mvh / Andreas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag lägga mina 50 öre till debatten, har nu kört med mätbart kväve sedan somras utan att få bort Cyanon. Doserar KNO3 (Köpt på Peterhaacks hemsida)

Har stört den vid varje vattenbyte.

Tiil saken hör att ja matar väldigt mycke 12-14 kuber varje dag.

Men en annan sak har inträffat, mina Acropora färgar bättre. Mindre fosfat i vattnet. Mattbildande Cyano funkar riktigt bra som fosfatremover.

En annan trevlig sak är att där min sandvändare håller till finns ingen cyano i sanden.

En tråkig sak, körde halva byttan med enbart blåljuse i två-tre veckor. Det hade ingen inverkan på Cyanotillväxten.

Jag funderar lite såhär,,,, om korallerna mår bra så är det bra att det finns Cyano i små mängder i karet. Jag får helt enkelt mycket mindre ansamlig av F i akvariet. Jag kommer dessutom inte att använda något gift eller antibiotika för att få bort Cyanon. Dessutom är planen att fåtill ett bättre refugium i nästa bytta, märkte nämnligen det att när det växte så att det knakade i reugiet (i 500 litaren) så vart det ingen synlig Cyano framme i karet.

Då lägger jag 25 öre till. Tror inte att minskad fosfat i första hand beroende på din Cyano utan beroende på att du fått en bättre fosfor/kvävekvot som gynnar normala alger och bakterier. Dvs den biologiska näringsreduceringen gynnas av rätt kvot fosfor/kväve. Innan du satte till nitrat så hade du cyano och högre fosfor vad jag förstår.

Sedan är störning av dem viktig att göra och det gäller inte bara vid vattenbyte - de måste störas så fort de fått en synlig biomassa. Jämför vad som händer nära dina sand rörs om av sandvändarna. Se det så här - de enskilda cyanocellerna har du hela tiden i akvariet - det är mattbildningen som gör att de kan ta över. Stör den.

Jag har också erfarenhet att viss cyano visst kan vara giftig för vissa koraller

MVH Lasse

@ Andreas Säkert kan det förklara en del. Evolutionsmässigt så är nog cyanon mästaren - de har många knep att överleva som individer och art

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Och jag mina 10 öre till!

Det jag lagt märke till när cyanon har kommit i mina akvarium är när maten hinner landa på botten och då kan det bli lite kvar som inte fiskarna hittar. Cyanoattackerna har alltid varit på dem ställen som jag matat så jag har tagit förgivet att det är på detta viset.

För när jag matat lite åt gången(pellets) så jag ser att fiskarna ätit upp allt så ser jag ingen/mycket liten cyanoväxt.

Dock när jag matar med Artemia/Mysis så tror jag inte att jag fått Cyano.

Ursäkta särskrivningarna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Och jag mina 10 öre till!

Det jag lagt märke till när cyanon har kommit i mina akvarium är när maten hinner landa på botten och då kan det bli lite kvar som inte fiskarna hittar. Cyanoattackerna har alltid varit på dem ställen som jag matat så jag har tagit förgivet att det är på detta viset.

För när jag matat lite åt gången(pellets) så jag ser att fiskarna ätit upp allt så ser jag ingen/mycket liten cyanoväxt.

Dock när jag matar med Artemia/Mysis så tror jag inte att jag fått Cyano.

Ursäkta särskrivningarna.

Det här överenstämmer med teorin om att bakterier kan arbeta ostört under mattorna när det finns överblivet organiskt material (vilket mat är) och att cyanon kan "fånga" upp både ammonium och fosfat från bakteriernas nedbrytning via mattorna

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse när man talar om trollen...cyano! Dax för en ny dust! Håller med om att de är väldigt komplexa organismer som verkar anpassa sig i flera steg. Läste på om sambandet nitrat, intressant. Detta har ju du tagit upp i femtioelftemetoden och i inläggen.

Den här gången sitter cyanon på en sten (relativt ny) där vattnet ej strömmar turbulent. Kolonin är liten ca 3-5 cm i diameter. Avsaknad av synligt microliv total. Ända konkurrens är små sniglar med vitt skal som besöker cyanon utan resultat.

Har sugit upp all synlig cyano även området runt omkring. Behandlar lokalt med väteperoxid vilket cyanon ogillar. Har denna gång varit noga med att få bort allt jag ser och det blev ca 20 liter vattenbyte. Tillsätter ingen kolkälla (väs), men har matat på clownfiskarna under några veckor. Stenen kanske lakar ut någonting?

Har verkligen kollat i akvariets alla hörn och vrår efter fler cyanokolonier och vid olika tidpunkter på dygnet. Hittar inga andra ställen just nu. Planerar inte att medicinera denna gång. Typiskt när jag skriver inlägg i ämnet så dyker cyanon upp....

Med vänlig hälsning, Andreas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag lägga mina 50 öre till debatten, har nu kört med mätbart kväve sedan somras utan att få bort Cyanon. Doserar KNO3 (Köpt på Peterhaacks hemsida)

Har stört den vid varje vattenbyte.

En annan trevlig sak är att där min sandvändare håller till finns ingen cyano i sanden.

Detta stämmer bra med min erfarenhet om cyanon väl har etablerat sig så finns klarar inget av att konkurera ut den, man kan ha hur mycket nitrat som helst.

Det enda som hjälper är att störa mattan lika ofta som din sanvändare, dvs dygnet runt. Annars får man hitta ett sätt att pumpa in syre i botten så det inte kan bildas någon syrefattig miljö under mattan eller helt enkelt ta bort sanden.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Man läser ofta att "man" har lite cyano på en sten...vet inte hur många cyanoarter det finns...men det är inte den cyanon jag menar iallefall...det här kan man nästan se hur det växer..stör varje dag flera ggr...det här med lite på en sten..är det verkligen cyano? o inte nån röd/kalkalg.Jag kan tänka mig att det inte är helt ovanligt med fel id..eller är jag som vanligt ute o cyklar?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Sen snappade jag upp något som addo skrev om zeovit o levande sand..att man kan få cyanoproblem..jag kör inte zeo men har levande sand...kan jag fått dessa egenskaper utan att köra zeovit? är det låga näringsnivåer? och i så fall kanske jag ta femtioelfte metoden i akt!?när jag tänker efter har macroalger gått tillbaka efter hysteriska delvattenbyten

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hagbard, då är jag med på vad du menar....

Tycker ämnet är spännande och stötte på cyano-problematiken när jag började med saltvattensakvarier för 17 år sedan. Utvecklingen och framstegen är enorma på alla fronter-från gårdagens korallkyrkogårdar till dagens fantastiska akvarier.

Att utbyta egna erfarenheter med andra akvarister är guld värt.

Min funderingar handlar mest om att försöka se samband, orsak och verkan. Har en känsla av att olika bekämpningsmetoder fungerar, men att resultaten ser olika ut beroende på olika faktorer och i vilket skede bekämpningen sätts in.

Med olika faktorer avser jag teknik, foder, val av inredningsmaterial, belastning i form av organismer, dosering av spårelement, näringsbegränsande åtgärder, vattenrörelse (riktning, flöde) t.ex.

"I vilket skede" avser jag skalan på cyanotillväxt d.v.s från små fläckar till fullskalig "algblommning".

Kombinationerna mellan faktorer och skalan av cyanotillväxt är sannolikt många men kanske också avgörande för val av bekämpnings metod och förväntad framgång.

Gällande stenen med cyanotillväxt tänker jag så här...läckage av näringsämne? Låg cirkulation? Frånvaro av djur som stör tillväxt? Liten konkurrens från andra alger/djur? Andra näringsämnen i vatten kolumnen p.g.a rikligare matning? Begränsad närvaro av t.ex. nitrat?

Åtgärder i skrivande stund är som följer. Resonemanget bygger på var cyanon växer och att jag inte ser cyano någon annanstans i akvariet. Väljer flera metoder för att angripa problemet utan att veta orsaken till uppkomsten av cyanon.

Fullt möjligt med näringsläckage från stenen, men avvaktar med att lyfta ur den, vända, rotera den, öka cirkulationen vid stenen. Vill först bedöma hur aggressiv tillväxten/återväxten blir.

I brist på konkurrens stör jag cyanon genom att mekaniskt suga bort allt jag ser. Stör cyanon med väteperoxid, lokalt direkt på cyanon.

Matar fiskarna noggrannare, ser till att inte mata mer en vad fiskarna äter upp.

Partiellt vattenbyte ca 20 liter hittills och i samband med utsugning. Återställer en eventuell obalans gällande spårelement eller liknande som kanske påverkar/hämmar cyanons tillväxt. Om inte annat så lyfter jag snabbt ur näringsämnen ur systemet bundet till vattenkolumnen.

Gör inga andra ändringar gällande belysningstid, hur skummaren körs, cirkulation.

Resultat återstår att se....

Med vänlig hälsning, andreas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...