Lasse Postat 19 juli 2017 Postat 19 juli 2017 @stigigemla Använder i stort sett Stigs recept och sedan jag skaffat en elektronisk saltmätare till min ProfiLux så har jag noterat att min salthalt stiger med ca 0,2 promille i veckan. Jag använder idag ca 220 ml av dina respektive lösningar per dag (230 ml CaCl, 230 ml HCO3 och 230 ml av extra saltet) Låter det rimligt med en saltökning på ca 0,2 promille per vecka i detta fallet. Gör inga vattenbyten. Tillsätter separat Jod och strontium (varje dag) och väldig lite järn (en gång i veckan). Kaliumnitrat tillsätts också varje dag. MVH Lasse Citera
danne031 Postat 27 juli 2017 Postat 27 juli 2017 Hur många liter vatten är det du har nu? Enligt Jonas gamla pdf bör man ju ta ut doserad mängd*0.8 och byta mot ro vatten. I ditt fall ~550ml i veckan OM jag inte missförstått 1 Citera
jonasroman Postat 27 augusti 2017 Postat 27 augusti 2017 On 2017-07-19 at 23:00, Lasse sa: @stigigemla Använder i stort sett Stigs recept och sedan jag skaffat en elektronisk saltmätare till min ProfiLux så har jag noterat att min salthalt stiger med ca 0,2 promille i veckan. Jag använder idag ca 220 ml av dina respektive lösningar per dag (230 ml CaCl, 230 ml HCO3 och 230 ml av extra saltet) Låter det rimligt med en saltökning på ca 0,2 promille per vecka i detta fallet. Gör inga vattenbyten. Tillsätter separat Jod och strontium (varje dag) och väldig lite järn (en gång i veckan). Kaliumnitrat tillsätts också varje dag. MVH Lasse @Lasse,. Det går ju räkna ut hur mkt din salthalt borde stiga. Jag har räknat på det en gång, och ungefär så här direkt från mitt trötta huvud: om ballingdosen är per dygn tex 1 liter, från vare behållare, motsvarar detta att man tillsätter saltvatten, NSW i en volumes av 1*3*0.8. Du tillför alltså 0.5 liter saltvatten per dag, dvs 3.5 liter i veckan. Det är 123 gram havssalt i veckan i ditt kar extra. Det inner en ökning av din salthalt i veckan med 0.04% om du har 300 liter...alltså 0.4 promille. Ja, det stämde väl ganska bra med dina iakttagelser om man dessutom tar i beaktning att dessa saltmätare är nog inte särskilt pålitliga. /Jonas Citera
jonasroman Postat 1 september 2017 Postat 1 september 2017 On 2017-08-27 at 20:21, jonasroman sa: @Lasse,. Det går ju räkna ut hur mkt din salthalt borde stiga. Jag har räknat på det en gång, och ungefär så här direkt från mitt trötta huvud: om ballingdosen är per dygn tex 1 liter, från vare behållare, motsvarar detta att man tillsätter saltvatten, NSW i en volumes av 1*3*0.8. Du tillför alltså 0.5 liter saltvatten per dag, dvs 3.5 liter i veckan. Det är 123 gram havssalt i veckan i ditt kar extra. Det inner en ökning av din salthalt i veckan med 0.04% om du har 300 liter...alltså 0.4 promille. Ja, det stämde väl ganska bra med dina iakttagelser om man dessutom tar i beaktning att dessa saltmätare är nog inte särskilt pålitliga. /Jonas @Lasse, jag kan härleda om du vill hur jag räknat, eller köper du det? Citera
Lasse Postat 1 september 2017 Författare Postat 1 september 2017 Frånsett påståendet att de inte är pålitliga så köper jag det. MVH Lasse 1 Citera
jonasroman Postat 1 september 2017 Postat 1 september 2017 (ändrat) 7 minuter sedan, Lasse sa: Frånsett påståendet att de inte är pålitliga så köper jag det. MVH Lasse Kan du delge oss din erfarenhet? Min är ganska ringa, men sett, hört, läst, forum, akvarister i min närhet, som har mkt problem med dessa salt-prober. Är det skit bakom spakarna eller är metoden känslig är ju frågan? Ändrat 1 september 2017 av jonasroman Citera
stigigemla Postat 2 september 2017 Postat 2 september 2017 Jag har använt elektronisk TDS mätare sedan mer än 25 år. För mig har de varit ytterst stabila så länge man inte tappar dem i akvariet. De senaste åren har jag använt en TDS mätare som är temperaturkompenserad och kalibrerad för att visa salthalt. Och den är i alla fall betydligt mer stabil än en refraktometer. Jag har kalibrerat den med en hemgjord referenslösning. 1 Citera
Kimozabe Postat 2 september 2017 Postat 2 september 2017 @stigigemla kan man använda handhållen tds-mätare för att kolla salthalt? Vilken tds som helst med tempkompensering? Referensvätska borde man kunna använda ghl's för antar att dom skickar med för kalibrering av deras probe. Frågar för just nu litar jag verkligen inte på min refraktometer och vågar inte göra justeringar i salthalten efter vad den visar. Mvh Kim Citera
Lasse Postat 2 september 2017 Författare Postat 2 september 2017 (ändrat) Nu krånglar Stig till det igen . En TDS mätare är inget annat än en mätare för ledningsförmåga men med en inbyggd omvandling för något som amerikanarna kallar TDS. TDS är ett sätt att uttrycka ledningsförmåga i ppm i ställe för mikrosiemens eller siemens som är SIS standarden för ledningsförmåga. En elektronisk saltmätare eller elektrod är heller inget annat än en mätare som mäter ledningsförmågan och som kan ge resultatet i mikrosiemens, relativ densitet eller promille (psu). Precis som all mätning av ledningsförmåga så påverkas den av ALLA joner i vattnet, d.v.s. även de joner som inte har med det vi brukar kalla salthalt att göra, d.v.s. nitrat- fosfat- och andra joner vi tillsätter. I våra kar med kraftig ledningsförmåga är dock dessa joner en svag felkälla och påverkar inte mätresultatet så där väldigt. Även vid dessa elektroniska mätningar så mäter vi ganska så små variabler där en liten ändring ledningsförmågan påverkar vårt upplevda värde mycket. Det värde vi läser av på displayen och som är digitalt (då måste det ju vara sant till sista decimalen – det är ju digitalt!) måste vi ta med en liten nypa salt () och inte blint lita på det absoluta värdet utan på utvecklingen under tid. Salthalt är inget som varierar kraftigt vid normal drift. Ledningsförmågan i ett vatten påverkas också av temperaturen och så små variationer som 0,1 grad kan påverka salthalten - om den mäts i promille (psu) – på första decimalen. Det är därför oerhört viktigt att kalibreringen görs exakt och att man har med en temperaturkompensering i mätsystemet. Kalibreringsvätskorna är ofta angivna vid 25 grader – ibland finns det med salthalten vi olika temperaturer. Tror inte GHL anger detta men de har en inbyggd kompensation vid själva kalibreringen där man får ange temperaturen på kalibreringsvätskan. (man får också ange hur man kompenserar vid mätning – kontinuerligt eller fast och vilken temperaturelektrod man använder vid kontinuerlig mätning. När jag kalibrerar min elektrod så låter jag kalibreringsvätskan (i förpackningen!) flyta i sumpen där temperaturmätaren (och salthaltselektroden) sitter i ungefär 45 minuter. Innan kalibreringen sker läser jag av sumpens temperatur och anger den som kalibreringens temperatur och för kontinuerlig mätning anger jag just den elektroden. Jag kommer ihåg att när vi va ute med ARGOS på expeditioner så låg vi still under lång tid på en speciell plats i Gullmarn med stadig salthalt och temperatur så att oceanograferna ombord kunde kalibrera den kombinerade pH, salthalts och temperaturmätningen. Så det är viktigt att vara noggrann om man skall få en avläsning som stämmer åtminstone på några tiondelar (promille/psu mätning). Elektrodens utförande är också viktig och för oss med saltvattensakvarium är det bara en av platinatyp som är pålitlig vad jag vet och den måste vara bra rengjord och placerad i ett område med bra genomströmning och fritt från bubblor – annars kommer den att vissa mindre och mindre dag för dag. Det verkar som just mikrobubblor på de två platinablecken i GHL´s elektrod får mätningen att vissa en allt mindre salthalt timme för timme. Sker detta placera om elektroden. För min del har jag gjort så att jag riktar strömmen från min hävertavtappning (returvattnet utan luft från displaytanken) rakt mot mina elektroder och placerar elektroden så att vattnet passerar förbi de två blecken. Det har get att jag får en mycket stabil mätning och där jag kan se effekten av salthaltshöjning pga. Ballingmetoden. Min erfarenhet med elektronisk salthaltsmätning med hjälp av GHLs utrustning är väldigt positiv och för mig lite överraskande men tricket att placera mätaren där man har en stark genomströmning löste de problem jag tidigare har sett. Att använda den för automatiskt vattenbyte gör jag dock inte men det skulle iofs inte vara omöjligt och jag skulle utan tvekan använda den för att stoppa top off vattnet om det skulle haka upp sig. Jag har inga andra erfarenheter än av GHLs elektrod och mätmetod men @Kimozabe – köpte du inte en P4 sats. Då behöver du ingen TDS mätare för salthalten utan kan använda GHL elektrod. Men som vanligt vid alla mätningar – det absoluta värdet kan man inte veta exakt men trenden är det som är viktigt MVH Lasse Ändrat 2 september 2017 av Lasse Citera
stigigemla Postat 2 september 2017 Postat 2 september 2017 En vanlig handhållen TDS kan man inte mäta salthalt med. Mätområdet är anpassat för att kolla vattenlednings- sjö- eller poolvatten. Det behövs en mätare med mycket högre mätområde och bättre temperaturkompensering. Min mätare kollade jag först så att den visade exakt samma salthalt vid 20 och 30 grader. Sedan kalibrerade jag den i en hemgjord referenslösning. Och jag har kollat vågen med en referensvikt. Mätaren levereras nämligen kalibrerad för NaCl- lösning. Citera
jonasroman Postat 2 september 2017 Postat 2 september 2017 10 timmar sedan, stigigemla sa: Jag har använt elektronisk TDS mätare sedan mer än 25 år. För mig har de varit ytterst stabila så länge man inte tappar dem i akvariet. De senaste åren har jag använt en TDS mätare som är temperaturkompenserad och kalibrerad för att visa salthalt. Och den är i alla fall betydligt mer stabil än en refraktometer. Jag har kalibrerat den med en hemgjord referenslösning. okej, det låter hoppfullt. tack för info @stigigemla. Citera
jonasroman Postat 2 september 2017 Postat 2 september 2017 (ändrat) 2 timmar sedan, Lasse sa: Nu krånglar Stig till det igen . En TDS mätare är inget annat än en mätare för ledningsförmåga men med en inbyggd omvandling för något som amerikanarna kallar TDS. TDS är ett sätt att uttrycka ledningsförmåga i ppm i ställe för mikrosiemens eller siemens som är SIS standarden för ledningsförmåga. En elektronisk saltmätare eller elektrod är heller inget annat än en mätare som mäter ledningsförmågan och som kan ge resultatet i mikrosiemens, relativ densitet eller promille (psu). Precis som all mätning av ledningsförmåga så påverkas den av ALLA joner i vattnet, d.v.s. även de joner som inte har med det vi brukar kalla salthalt att göra, d.v.s. nitrat- fosfat- och andra joner vi tillsätter. I våra kar med kraftig ledningsförmåga är dock dessa joner en svag felkälla och påverkar inte mätresultatet så där väldigt. Även vid dessa elektroniska mätningar så mäter vi ganska så små variabler där en liten ändring ledningsförmågan påverkar vårt upplevda värde mycket. Det värde vi läser av på displayen och som är digitalt (då måste det ju vara sant till sista decimalen – det är ju digitalt!) måste vi ta med en liten nypa salt () och inte blint lita på det absoluta värdet utan på utvecklingen under tid. Salthalt är inget som varierar kraftigt vid normal drift. Ledningsförmågan i ett vatten påverkas också av temperaturen och så små variationer som 0,1 grad kan påverka salthalten - om den mäts i promille (psu) – på första decimalen. Det är därför oerhört viktigt att kalibreringen görs exakt och att man har med en temperaturkompensering i mätsystemet. Kalibreringsvätskorna är ofta angivna vid 25 grader – ibland finns det med salthalten vi olika temperaturer. Tror inte GHL anger detta men de har en inbyggd kompensation vid själva kalibreringen där man får ange temperaturen på kalibreringsvätskan. (man får också ange hur man kompenserar vid mätning – kontinuerligt eller fast och vilken temperaturelektrod man använder vid kontinuerlig mätning. När jag kalibrerar min elektrod så låter jag kalibreringsvätskan (i förpackningen!) flyta i sumpen där temperaturmätaren (och salthaltselektroden) sitter i ungefär 45 minuter. Innan kalibreringen sker läser jag av sumpens temperatur och anger den som kalibreringens temperatur och för kontinuerlig mätning anger jag just den elektroden. Jag kommer ihåg att när vi va ute med ARGOS på expeditioner så låg vi still under lång tid på en speciell plats i Gullmarn med stadig salthalt och temperatur så att oceanograferna ombord kunde kalibrera den kombinerade pH, salthalts och temperaturmätningen. Så det är viktigt att vara noggrann om man skall få en avläsning som stämmer åtminstone på några tiondelar (promille/psu mätning). Elektrodens utförande är också viktig och för oss med saltvattensakvarium är det bara en av platinatyp som är pålitlig vad jag vet och den måste vara bra rengjord och placerad i ett område med bra genomströmning och fritt från bubblor – annars kommer den att vissa mindre och mindre dag för dag. Det verkar som just mikrobubblor på de två platinablecken i GHL´s elektrod får mätningen att vissa en allt mindre salthalt timme för timme. Sker detta placera om elektroden. För min del har jag gjort så att jag riktar strömmen från min hävertavtappning (returvattnet utan luft från displaytanken) rakt mot mina elektroder och placerar elektroden så att vattnet passerar förbi de två blecken. Det har get att jag får en mycket stabil mätning och där jag kan se effekten av salthaltshöjning pga. Ballingmetoden. Min erfarenhet med elektronisk salthaltsmätning med hjälp av GHLs utrustning är väldigt positiv och för mig lite överraskande men tricket att placera mätaren där man har en stark genomströmning löste de problem jag tidigare har sett. Att använda den för automatiskt vattenbyte gör jag dock inte men det skulle iofs inte vara omöjligt och jag skulle utan tvekan använda den för att stoppa top off vattnet om det skulle haka upp sig. Jag har inga andra erfarenheter än av GHLs elektrod och mätmetod men @Kimozabe – köpte du inte en P4 sats. Då behöver du ingen TDS mätare för salthalten utan kan använda GHL elektrod. Men som vanligt vid alla mätningar – det absoluta värdet kan man inte veta exakt men trenden är det som är viktigt MVH Lasse Det var ganska upplysande detta, och fick mig att återigen förstå varför det ändå trots allt finns en hel del felkällor med denna mätmetod. I rätt händer funkar oftast saker bättre så länge inhet grundfel finns i maskinen/mätaren/sensorn, men man får nog väga in just detta: HUR lätt är det att göra fel. Jag vet flera akvarister där det kunnat leda till katastrof om dom litat på mätaren (både från apex o ghl). Visst, dom gjorde säkert nåt fel, kanske inte placerade den strömt som du gjort...men det spelar egentligen ingen roll, är det lätt att göra fel så kommer folk att göra det. Isåfall verkar detta mest handla om pedagogik. En bättre instruktionsbok då kanske räcker? lite pedagogiska insatser? jag tror dig att metoden funkar bra om man gör rätt, men det gäller att få folk att göra det. Skit bakom spakarna då som jag gissade inledningsvis. Och det är såklart positiva nyheter, det går ju rätta till;-). Jag blir nyfiken på att testa. Ändrat 2 september 2017 av jonasroman Citera
Kimozabe Postat 4 september 2017 Postat 4 september 2017 Tack för det @stigigemla och @Lasse, misstänkte att det inte var så enkelt. Stämmer @Lasse att jag har probe till Profiluxen men behöver mäta salthalt i mina karantäner och i behållaren för färdigblandat saltvatten. Får se om jag testar att köpa en refraktometer. Mvh Kim Citera
Rekommenderade inlägg
Gå med i konversationen
Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.